Meny

Om kyrkoåret

Vilka är kyrkans högtider? Vad betyder kyrkoårets färger? Varför firar vi trettondedag jul? Här får du svar på dessa frågor och mycket annat.

Kyrkans år hjälper oss att sätta våra egna liv i ett större sammanhang. Kyrkans helgdagar speglar livets växlingar i ljuset av berättelsen om Jesu liv, död och uppståndelse. Där ryms glädje, sorg, tro, tvivel, förtvivlan och hopp. Helgdagarna är hållplatser och riktmärken dit vi färdas, stannar upp och reser vidare. Kyrkoårets växlingar märks bland annat på musiken och psalmerna i gudstjänsten.

Kyrkoåret som formades under kyrkans första århundraden börjar första söndagen i advent och slutar med domssöndagen. Det är uppbyggt kring våra två stora högtider, jul och påsk, då vi firar Jesu födelse och Jesu död och uppståndelse.

Kyrkoåret har därför två huvuddelar – julkretsen och påskkretsen. Julkretsen inleds med adventstiden som är en förberedelse- och fastetid. Den fortsätter med själva julfirandet, och den avslutas med trettondedagstiden, en tid för eftertanke och reflektion utifrån julens mysterium. Påskkretsen är uppbyggd på samma sätt: Fastan som en förberedelsetid, själva påskfirandet, som sträcker sig till och med pingsten, och sedan en tid för eftertanke och reflektion utifrån påskens mysterium – trefaldighetstiden.  

Om sön- och helgdagar

Söndagen är den kristna kyrkans stora dag. Den firar att Guds skapelse var fullbordad på den sjunde dagen och den firar Jesu uppståndelse. På ett sätt är ”varje söndag en påskdag”. Därför är söndagen den stora gudstjänstdagen. 

Varje  söndag och helgdag under kyrkoåret har sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter. Bibeltexterna samt en bön kring varje helgdag är samlade i evangelieboken (som man hittar i psalmboken). Ordet evangelium betyder det goda budskapet.

Psalmer, musik och färger

Kyrkoårets växlingar märks också i psalmerna och musiken och de syns genom särskilda färger i kyrkorummet. Färgerna kan synas på textilier i rummet, predikstol, altare, blommorna på altaret, samt på prästens kläder.