Meny

Nästan allt du undrar om julen...

Vad betyder advent? Vad är ett ramaskri? Var kommer julkrubban ifrån? Vilka var de vise männen? Varför den 25 december och vad firar Trettondedag jul? Har du koll på julen? Annars får du läsa mer här...

Vad var Betlehems stjärna?

Vi är i vår tid vana vid att olika ljusfenomen kan uppstå på himlen. Det var antagligen ett sådant som stjärntydarna fick se i sina studier som det berättas om i julevangeliet. Det finns olika hypoteser vad det kan ha handlat om. En sådan säger att det var en så kallad nova, dvs en stjärnexplosion som ska ha ägt rum vid tiden för Jesu födelse. En annan säger att det var en så kallad konjugation, dvs att två stjärnor möttes så att ett stort ljus uppstod. Ett sådant fenomen ska också ha ägt rum vid den tiden.


Exakt vad det var vet vi inte men som seden var sökte stjärntydarna efter vad det var de hade sett och fann att det betydde att ett kungabarn fötts varför de gav sig iväg för att utforska vad som skett. På så sätt leddes de till stallet i Betlehem.

Varför firar vi Jesu födelsen den 25 december?

Juldagen infaller nio månader efter det att Maria fick veta av ängeln Gabriel att hon skulle föda Jesus, på Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars. Den var i sin tur placerad vid vårdagjämningen, den dag man tänkte sig att världen skapades och bebådelsedagen blev på sätt som en början av en nyskapelse av världen.

I den första kristna kyrkan firades inte julen och Jesus födelse. Det var först under 300-talet när kejsaren Konstantin i Rom gjorde kristendomen till statsreligion som Den obesegrade solens fest vid vintersolståndet förvandlades till en kristen högtid. Det passade ju bra när Jesus - världens ljus såg just världens ljus.

I vissa österländska kyrkor firas Jesus födelse den 6 januari då vi firar Trettondedag jul och de tre vise männens ankomst till stallet.

Trettondedag jul

Trettondedag jul, trettondagen eller trettondedagen infaller som det låter den trettonde dagen efter jul och firades redan på 200-talet den 6 januari som Jesu födelse- och dopfest. Festens gamla namn epifania betyder uppenbarelse och syftar på uppenbarelsen av Guds härlighet.

På 300-talet började man inom den västliga kyrkotraditionen gå över till att fira julen, Jesu födelsefest, den 25 december. Under medeltiden fick trettondagen nytt innehåll med de österländska stjärntydarna eller de vise männen som denna dag skall ha kommit på besök för att hylla den nyfödde kungen (Matteusevangeliet 2: 1-12).

I Bibeln nämns inte antalet på stjärntydarna, men baserat på antalet gåvor – guld, rökelse och myrra – så talar man ofta om tre vise män.

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.” När kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom.

Ur Matteusevangeliet

Vad betyder advent?

Advent kommer från latinets adventus (Domini) och betyder (Herrens) ankomst. Många tänker att det betyder väntan eftersom advent är en förberedelse och väntan på Jesu födelse. Traditionellt är därför advent en fastetid i kyrkan.


På 1000-talet fick julfastan benämningen ”advent” och tiden sattes till fyra veckor. Advent är den inledande perioden i det västerländska kyrkoåret.

Vilka var de vise männen?

Det som vi kallar de vise männen heter i vår bibelöversättning från 1981 stjärntydare. Det stämmer bättre med vad de sysslade med. På den tiden var astronomi och astrologi samma sak. Man studerade stjärnorna och deras rörelser men ansåg också att stjärnorna hade ett budskap till människorna.

De stjärntydare som Nya testamentet talar om kom förmodligen från nuvarande Iran och studerade stjärnorna från ett högt torn. Utanpå tornet gick en trappa runt hela tornet tills man kom upp på en plattform där man hade olika kikare som man använde när man studerade stjärnorna. Det var vid en sådan studie som man fick se ett nytt ljusfenomen. Det står inte heller i julevangeliet att de var tre utan den uppfattningen har uppkommit genom att det talas om tre gåvor som de hade med till det nyfödda barnet.

Var hittar jag Julevangeliet?

Julevangeliet är den glada berättelsen om hur Gud föddes som människa i ett stall i Betlehem för drygt 2000 år sen och som börjar vår tideräkning. Berättelsen finns att läsa i Lukasevangeliet kapitel 2 vers 1-20 eller här.

Vad är ett ramaskri?

Ett högt skrik brukar vi ibland kalla för ett ramaskri. Rama var en uppsamlingsplats för de fångar som babylonierna skulle deportera efter Jerusalems fall i den så kallade babyloniska fångenskapen 587 f. Kr.

Rakel som var hustru till patriarken Jakob och ansågs som Israels stammoder tänks då i sin värld ha gett upp ett stort skrik inför detta. Vi kan också tänka oss de fasansfulla skrik som upphävts när nazisterna genomförde deportationen av judar under andra världskriget, eller brist på skrik eftersom det som skedde var så fasansfullt att man inte fick fram ett ljud.

Detta skrik genljuder genom historien till när Herodes låter  döda alla pojkar upp till två års ålder i jakten på Jeususbarnet i rädsla för att han i detta barn fått en konkurrent om makten. Dessa barn kom man ihåg på fjärde dag jul 28/12 som fick namnet Menlösa barns dag (menlös betyder oskyldig). Idag har den namnet Värnlösa barns dag och får i vår tid stå som en påminnelse om alla barn som far illa.

Julkrubbans historia

Den första julkrubban skapades av den helige Franciskus av Assisi för snart 800 år sedan. Franciskus ville fira jul i Betlehem, men efter att ha sett krigets fasor ändrade han sig. Istället föddes tanken på ett Betlehem i Assisi, och som en protest mot korstågen skapade Franciskus den första julkrubban 1223.

I en ladugård, strödde Franciskus ut halm på golvet och ställde de djur som var stallets riktiga invånare runt omkring. Där sjöng han sedan julevangeliet. Franciskus kände starkt att han då och där kunde uppleva julnattens händelser. Den äldsta bevarade julkrubban, från år 1291, finns i Santa Maria Maggiore-kyrkan i Rom.