Foto: Kristina Johansson/Ikon

Julhelgens dagar och gudstjänster

De olika dagarna under julhelgen har sina egna teman och huvudpersoner.

I Sverige börjar vi julfirandet redan på julafton den 24 december. Det beror på att helgen börjar klockan sex kvällen före helgdagen enligt gammal tideräkning. I många församlingar är det julbön eller samling vid julkrubban för barnen på julafton.
Natten mellan julafton och juldagen kan du fira midnattsmässa i många kyrkor. Den kallas också för änglarnas mässa, eftersom julevangeliet berättar att änglarna sjöng av glädje när de lämnade bud till herdarna om Jesu födelse.

Tidigt på juldagens morgon den 25 december firas julotta. Den kallas också morgonrodnadens mässa eller herdarnas mässa. På förmiddagen på juldagen firar vi också gudstjänst. På Annandag jul, den 26 december, handlar bibeltexterna som läses i kyrkan om den heliga Stefanos. Han var den första martyren, alltså den första kristna som dödades för sin tro.

Tretton dagar efter jul firar vi att tre vise män hittade vägen till Jesus i Betlehem. De kom till stallet för att hylla Jesus med guld, rökelse och myrra. Trettondagen är den allra äldsta kristna högtiden. I folkliga traditioner kallas de tre vise männen Kaspar, Melchior och Baltasar och representerar världsdelarna Europa, Afrika och Asien.