Vi har enats om att introduktionen för de yngsta ska utgå ifrån FEM iordningställda miljöer/mötesplatser där material dukas upp. Material som får vara där en tid och som sedan fylls på eller förändras. Vår tanke är att de yngsta barnen introduceras i förskolans verksamhet via de rättigheter till erfarenheter som läroplanen säger att verksamheten ska ge barnen.
” I förskolan ska alla barn få möjlighet att lära, leka och utvecklas tillsammans med utbildade pedagoger och andra barn. Dagarna på förskolan ska vara roliga, lärorika och anpassade efter barnens intressen och förmågor, med innehållsrika utmaningar och aktiviteter, där barnens lärande sker i samverkan med omgivningen” Lpfö 18
De fem miljöerna/mötesplatserna är följande:
1. Utmana i matematik
2. Utmana i naturvetenskap och teknik
3. Utmana i språk och kommunikation
4. Utmana i skapande verksamhet
5. Utmana i motorik, lek och rörelse.
Arbetet utifrån JAG OCH MIN FÖRSKOLA startade hösten 2022.
På Rubinen har vi har erbjudit barnenn möjligheter till språkutveckling genom vår språkmiljö med sångsamlingen som utgångspunkt. Vi har ställt iordning miljön med bilder och tecken på några av de sånger som finns i vår sångpåse. Sångpåsen tas fram under samlingen före lunch men eftersom bilderna finns framme hela tiden blir den en aktiv del av verksamheten. Barnen får möjlighet att bekanta sig med sångerna utifrån bilderna, figurerna, den egna kroppen och rutinen. Samspelet mellan pedagoger och barn är av stor vikt då det är vår användning av tecken och benämnande av begrepp som är förutsättningen för barnens lärande. Det förändrade kunnande vi ser bland barnen utifrån denna miljö är att vissa tecken används i andra situationer utöver samlingen. Här visar de både att de tagit till sig fakta alltså vad tecknet står för samt att dom blivit förtrogna med hur tecknen kan användas och i vilka sammanhang. Barnen står även ofta vid väggen och går igenom djuren och sångerna.
När det kommer till skapande verksamhet har vi gjort iordning en ateljémiljö för de yngsta som ska vara så lättillgänglig som möjligt. Här erbjuder vi material som alltid ska stå framme, som kritor av olika slag, pennor och tuschpennor. Sedan finns även material som vi tar fram vid intresse som flaskfärg, vattenfärg, deg osv. Vi märker att efter att vi introducerat ateljén utifrån syftet att vara lättillgänglig har barnen blivit mer och mer självständiga. Dom har blivit förtrogna med materialet. Även de yngsta tar fram önskat material och fångar vår uppmärksamhet när dom vill ha hjälp med något. Barnen utforskar på vilka sätt man kan använda materialen. Hur man kan hålla, hur hårt man kan trycka, olika tekniker som resulterar i olika mönster.
Utifrån området naturvetenskap och teknik skapade vi en teknikvägg i ett av de mindre rummen. Teknikväggen består av lutande hyllplan i olika vinklar i syfte att utforska hur material tar sig neråt. Pedagogerna ställde fram bollar som var åtråvärda i början men intresset slocknade snabbt. Det som intresserade barnen var istället att prova olika material. Det som utforskats är bland annat bilar, klossar och leksaksmaten i olika former. Här har alltså matematiken fått en naturlig plats då vår tolkning är att det är de olika formerna och hur dom tar sig fram som är spännande. Dock har teknikväggen inte varit lika använd som de andra miljöerna och är därför i behov av att utvecklas. Den har oftast använts dom sysselsättning för de barn som velat gå undan.
Motorik och rörelseglädje är den miljö som vi utvecklat mest i verksamheten. Vi började med en tanke som sedan helt ändrades när vi upptäckte ett av de yngsta barnens utforskande av kroppen i utomhusmiljön. Barnet klättrade upp och ner, från stock till stock och använde hela kroppen för att både avgöra avstånd och ta sig fram stabilt. Därför valde vi att köpa in Ikea-pallar i två olika höjder, samt använda en pall vi redan hade i en tredje höjd. Pallarna finns tillgängliga för barnen att själva ta fram. Det har också blivit att annat material tagits fram, både på pedagogers och barns initiativ. Som exempelvis, madrass, tunnel, stolar och kuddar. Här ser vi att barnen har utvecklat en färdighet och förtrogenhet med den egna kroppen. Flera barn visade i början en försiktighet mot materialet. Hela kroppen användes för att ta sig fram stadigt och inte ramla. Samt att det var försiktiga hopp. Nu har barnen utvecklat en förståelse och färdighet för hur dom smidigt och stadigt kan ta sig fram och ett mod att hoppa.
Vi har berört alla f:n i projektet men det finns en som vi inte fått med lika mycket. Det är fantasi och vår vilja är att få med denna mer i fortsättningen av projektet.
Den sista miljön är matematik. Matematiken har varit en central del i de flesta miljöerna men vi har även haft en miljö där matematiken har tagit mest plats. Här har vårt byggrum med klossar i olika färger och former varit huvudmaterialet. Barnen visar intresse för att bygga, framförallt i stadighetssyfte. Vår tanke är nog att byta fokus för denna miljö just för att erbjuda olika områden av matematik. I alla fall så kommer miljön behöva utvecklas.
Eftersom vi märker att barnen behärskar och gjort miljöerna till sina egna vill vi utveckla dessa för att utmana barnen vidare.
Ett av förskolans utvecklingsområden är att dokumentera och reflektera tillsammans med barnen. Vi har mer och mer börjat få upp bilder på väggarna av barnen i deras lärandeprocesser. Vi märker att barnen visar intresse att ”diskutera” bilderna med varandra. De vill gärna visa upp vad de har gjort och göra det igen för att visa att de utvecklat tekniken sen sist.
Vårt andra mål handlar om likvärdighet och detta har vi berört genom att kolla igenom vårt material och byta ut det som inte är inkluderande. Exempelvis har vi bytt ut dockor och böcker för att representera de barn som vi har på Pärlan.