Målet med vårt projekt har varit att alla barn ska få leka och få en förståelse för sin omvärld. Genom leken ville vi utmana barnens motorik, kommunikation och samarbete.
Vi startade upp läsåret med att skapa mötesplatser för lek och utforskande. Dessa har skapats utifrån Lpfö18 och barnens intressen. Vid iordningställandet av miljöerna valde vi att använda fyra färger som grund; röd, blå, grön och gul. Vi kan se att detta genomgående tema har skapat ett lugn och hjälpt materialet att komma till sin rätt. Det har också gett en pedagogisk ingång i samtal och undervisning.
En av mötesplatserna är en läs-vrå med madrass, kuddar och mjukisfigurer från kända bilderböcker. Här kan barnen läsa enskilt, tillsammans och med oss pedagoger. Böckerna är tydligt presenterade i en vägghylla och i en stor boklåda. Vi pedagoger exponerar böckerna för att de ska locka till läsning. Vi ser ett stort läsintresse i gruppen och det uppstår spontana läs-stunder även i andra lekmiljöer.
En annan mötesplats kallas av barn och pedagoger för fikastationen. Där finns bord och stolar och tillgång till lek-kök med köksutrustning, samt mat- och bakverk i trä och tyg. I en av tre korgar på väggen finns även några doftpåsar med kryddor som kan användas och utforskas i leken. På krokar hänger hattar i olika färger. Det finns även skor, enklare väskor samt pappåsar att stoppa saker i. Fikat har blivit ett sätt att bjuda in varandra och oss vuxna i leken.
Avdelningen har också ett ljusbord. Där finns olika material att utforska och upptäcka ljuset med. Vi pedagoger väljer dessa utifrån årstid och barnens intresse men också för att utmana och väcka funderingar hos barnen.
En annan viktig lekmiljö är vår stora blå matta. Där finns stora mjuka kuddar att bygga med. På en låg hylla intill mattan finns lekfigurer, träbilar, klossar och stapel-material i olika utföranden, samt egentillverkade träklossar med bilder på varje barn. Väggen används till att projicera på, det kan vara en bild, en bok, ett bildspel, en dans eller ett gympa-pass. Ibland tar vi fram material som passar med det vi projicerar. Ytan är flexibel och kan enkelt göras fri från saker så att barnen har plats att röra sig fritt.
Vid de stora fönstren ut mot gården har vi satt plastfilm i olika former och färger. Barnen kan enkelt ta bort och sätta tillbaka dessa. Den här miljön har under hela året fångat barnens intresse och drivit dem att lära sig namnet på alla färger. Detta utforskande har vi sedan sett spridas vidare i de andra miljöerna. Samtalet har fördjupats och barnen har uppmärksammat nyanser, likheter och olikheter.
I ett av rummen finns färgsorterat Duplo med tillhörande figurer, fordon och plattor. I samma rum finns en ”trappa” med naturmaterial, konstväxter, rör i olika storlekar, bondgårdsdjur och bilder på dessa. Det står korgar på golvet med textilier, bilar, ankor och bollar. På en vägg finns lutande plan i en bana. Barnen har konstruerat med de olika materialen på höjden, längden, satt ihop och skapat fantasivärldar. De har rasat sina byggen och undersökt hur olika saker rör sig i hyllan på väggen och i papprören.
I avdelningens ateljé har barnen fått möta många olika former av skapande. Processen och möjligheten att få utforska tekniker och material har stått i fokus, snarare än färdiga resultatet. Vi har i detta gjort flera gemensamma projekt. Vi kan se att barnen nu tar egna initiativ och önskar tex att få måla.
Samlingen innan lunch är ett återkommande inslag som alla barn nu är förtrogna med. I början var det svårt att samla barnen på vår runda gröna matta och få dem att stanna kvar. Nu är det barnen själva som hjälps åt att samla kompisarna. Varje gång tar vi fram en väska med små mjukisdjur, där barnen i tur och ordning väljer något som vi sjunger/ramsar om. Barnen får också berätta vilket djur de valt. Det har tagit lite tid att lära sig att vänta på sin tur men nu har de alla en förståelse för hur det går till. Vi samtalar om vad vi gjort under
förmiddagen för att lägga grunden för återberättande. Fler och fler av barnen tar en aktiv roll i detta. Vi har använt samma sånger och ramsor under hela läsåret och ökat på antalet valmöjligheter utifrån barnens intressen. Barnen är förtrogna med texterna och rörelserna. Vi har valt sånger och ramsor som vi tänker främjar kommunikation och språkutveckling. I våra samtal med barnen märker vi att deras ordförråd har ökat. De använder fler begrepp och ett mer nyanserat språk. Vi hör allt oftare att barnen sjunger och ramsar spontant. Ett exempel på detta är när ett av barnen börjar sjunga vid matbordet. Ett av de yngsta barnen
vänder sig då mot pedagogen och konstaterar ”nyckelpiga” och får bekräftat att kompisen sjunger om nyckelpigan från sångväskan.
Vi som pedagoger har fördelat oss i rummen och varit aktiva medforskare. Vi har på detta sätt introducerat barnen till miljön och varandra. Lekmiljöerna har blivit ”den tredje pedagogen” som hjälper oss att uppnå våra mål. Vi har arbetat aktivt för att barnen ska veta var alla saker hör hemma och att de förstår att vi ska vara rädda om dem. Vi kan se att barnen lockas in i rummen och börjar leka. De har både enskilt och tillsammans utforskat de olika materialens egenskaper. Ibland har vi iscensatt något i rummet för att väcka barnens
nyfikenhet och utforskande, för att ge leken ny fart eller för att den ska fördjupas. Vi ser att barnen har lärt känna miljö och material och blir mer och mer kreativa i hur de används. En annan viktig del i barnens lärande har varit chansen att utforska gång på gång. Barnen har fått vara i lekmiljöerna och upprepat sina lekar och utforska i egen takt utan att vi förändrat så mycket.
Vi ser att gruppen under året gått från ett JAG till ett VI och att de allt oftare bjuder in varandra och i leken och utforskandet. Vi ser genom mer sammanhållen lek att barnen har utvecklat en förståelse för lekkoderna. Vi möts varje dag av glitterögon som ser på oss och varandra med förväntan och nyfikenhet.