Halvårsavstämning Projekt: Hållbar utveckling 2019/2020

De äldre barnen

Årets projekt har Lärande för Hållbar Framtid som sitt huvudsakliga fokus. Vi har valt att fokusera på den sociala hållbarheten och tycker oss kunna se att det arbete vi under hösten bedrivit starkt präglats av detta kunskapsområde. Genom att arbeta med att tolka olika typer av poesi (såväl begreppsligt som semantiskt) har vi låtit barnen undersöka och utveckla ett språk för stora och små känslor. Att uppöva ett nyanserat och träffsäkert sätt att uttrycka det man känner och tänker gör det också lättare att förstå nyanser i andras känsloliv. Projektet har under hösten kretsat kring ett språkutvecklande och estetiskt utforskande av andras poetiska alster (ord och bild), men också av en kreativ och matematisk skapandeprocess då barnen erbjudits möjlighet att själva arbeta med liknelser och egna poetiska alster (i ord och bild). Vi har också inlett ett samarbete med Royne Mercurio (herregud & co.) för att märkvärdiggöra arbetet, men också för att låta barnen få erfarenhet av att utbyta idéer med människor utanför förskolans bekanta miljöer.

När terminen inleddes var de språkliga färdigheterna hos barnen avsevärt olika. Det blev därför viktigt att inte jäkta det semantiska analysarbetet, utan att först hjälpas åt att förstå ordens instrumentella betydelse. I dagsläget kan vi se att flera av barnen stiftat bekvämare relationer med det svenska språket och att de barn som sedan tidigare haft lätt att uttrycka sig fått chans att fördjupa sina språkliga kunskaper. Något som samtliga barn fått erfarenhet av är att skiftande språkkunskaper inte behöver leda till exkludering eller hierarkiska ordningar i gruppen samt att vi alla mår bra av att få hjälpas åt. Vi märker att barnen även börjat tänka i mer ”hjälpsamma banor” i andra avseenden; det är lätt att få hjälp när städuppgifter känns överväldigande eller när andra uppgifter känns oöverstigliga. Vi upplever att barnen själva ser och fångar upp varandra på nya sätt än tidigare. Om detta enkom beror på projektets särskilda fokus är svårt att säga, men vi tänker ändå att vårt arbete med poesi bidragit till stor del.

En reflektion som känns viktig att lyfta fram är att årets projektspår inte lever sitt eget liv på samma vis som förra året (Pokémon). Möjligen kan det ha att göra med att det populärkulturella värdet och laddningen hos Pokémon är större än hos poesin och att Pokémon därför också finns tillgängliga på en kommersiell marknad. De är en mer synlig produkt i barnens vardag helt enkelt. En ytterligare faktor till detta skulle kunna vara att Pokémons är visuellt stimulerande, medan poesin inte är det i lika stor utsträckning.

Under hösten har vi låtit barnen undersöka olika sätt att förstå och fördjupa sitt affektiva språk på praktiska sätt, vilket har tillgängliggjort det gemensamma språket och möjliggjort dialogen på ett helt nytt sätt. Det vi tycker oss kunna se är att det lett till en ökad kunskap kring känslolivets komplexitet, men också förnyad respekt inför och omtanke om den Andre.