”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar” (Lpfö 18)
Utifrån att vi sett att barnen på Diamanten är intresserade av regnbågar, ville vi med matematik i fokus ta reda på VAD med regnbågen som fascinerar barnen.
När vi sitter med vår powerpoint med höstens projekt, blir det några ord som vi extra mycket tycker har präglat leken och lärandet. Vi ser PROBLEMLÖSNING, SAMARBETE, TILLIT TILL DEN EGNA FÖRMÅGAN, KREATIVITET, GLÄDJE, DIALOG, UTFORSKANDE och ARBETSRO. Barnen har varit fokuserade på ordningen av färgerna i regnbågen. När de fått tillgång till färger och nya material har detta varit det första de med hjälp av varandra har rett ut. De visar att de blir säkrare och säkrare på detta och att själva blanda till de färger som behövs för att måla en regnbåge. Vi har presenterat material och tekniker som vi tänkt kan ge näring åt utforskandet av regnbågen på olika sätt. Vi har sett hur de tagit sig an dessa på ett kreativt sätt där de även vågat gå utanför ramarna. Vi har fått bevittna många tillfällen av ”AHAAA” och ”JAG KAN!” och ser en stolthet över sin egen utveckling. Vi ser att de kunnat utmanas i sitt eget lärande och de yngsta barnen i gruppen har kunnat lägga mycket fokus på de praktiska delarna av momenten, så som att klippa, bygga, fascineras över att vattnet färgas när jag doppar penseln i det osv. medan de äldre kunnat gå djupare in i problemlösning och utforskande. Lärandet har präglats av samarbete och en respektfull dialog mellan barnen. Vi pedagoger har varit aktiva medforskare och har uppmuntrat barnen att ta vara på varandras kunskaper. Vi ser att de blivit bra på att respektera och lyssna på varandra. Många av höstens aktiviteter har krävt och utvecklat ett aktivt samarbete mellan barnen. När de har skapat och lärt i grupp har vi sett att de lyft varandra och de barn som kanske inte vågat själva har blivit lytta av att få vara en del i något större. Vi har sett att barnen tar med sig regnbågen in i sina lekar, i skapandet och i de lärsituationer de möter på Diamanten. Vi har sett hur projektet tex ger språkstunderna näring och tvärtom genom att projektet är levande hela tiden i våra miljöer och i barnens medvetande. T.om i julpysslet dök regnbågen upp som ett naturligt inslag.
På vilket sett har vi då sett ett matematiskt lärande i vårt regnbågsprojekt? Redan i våras fanns regnbågen som ett stort intresse i barngruppen. När vi i höstas uppmuntrade detta och tex tillförde något i miljön med regnbågens färger så tog leken och utforskandet ny fart. Vi har sen sett flera olika vägar in i matematiken. Regnbågens form av en halvcirkel, som när den speglas blir en cirkel, har uppmärksammats och utforskats av barnen. De har haft tillgång till olika slags sortering i lekmiljön och i de aktiviteterna utforskat matematiska begrepp som mängder, former, storlek, nyanser, ordningsföljder, design, mönster m.m. Vi har i detta sett fantasi och kreativitet. När vi tillfört nya material eller aktiviteter i projektet, har vi båda dokumenterat så att en kunnat vara aktiv i utforskandet med barnen och den andra fotat/filmat. Vi har i detta sett tydligt hur barnen samarbetat och arbetat aktivt med problemlösning. Vi har som exempel gett barnen tillgång till grundfärgerna när vi målat och de har spontant i dessa situationer velat måla regnbågar och hjälpts åt (med viss vägledning från oss) med hur de kan blanda till alla färger som behövs för att göra en regnbåge. De har också många gånger valt att sortera färger och material i regnbågens färger och vi har sett hur de löst problem när materialet har satt ramar eller på något sätt varit begränsade.
Våra prioriterade mål handlar dels om mångkultur och likvärdighet och dels om att göra barnen mer aktiva i dokumentations-och reflektionsprocesserna.
Vi ser att barnen väljer aktiviteter på ett sätt som motverkar stereotypa könsroller och tänker att lek- och lärmiljön med en mångfald av öppna material och aktiviteter har bidragit till detta. Föräldrar har bekräftat att ”hemma är det bara bilar” eller ”hon leker aldrig med såna här saker hemma”. Vi ser en glädje i att få utforska utifrån eget intresse och inte utifrån ett förbestämt könsmönster. Som en del i arbetet med mångkultur har vi sett över litteraturen på förskolan och kompletterat och rensat ut böcker som inte främjar ett mångkulturellt perspektiv. Framför allt behövdes litteratur som representerar barn med olika etniskt ursprung. Detta ska finnas med som en naturlig del i vardagen så att alla barn kan få känna sig representerade. Vi har också med detta i tanken bytt ut några av våra ljushyade och blonda dockor.
När det gäller målet att reflektera mer tillsammans med barnet och låta dem har en mer aktiv del i dokumentationerna så har vi vid flera tillfällen valt att gå tillbaka och antingen fördjupa en lärandesituation tillsammans med barnen eller att be dem ”göra samma sak igen”. Vi har pratat om deras upptäckter tillsammans och i lärandesituationerna har vi varit noga med att få med barnens perspektiv genom att återge dialoger och samtal. Vi har uppmärksammat förändrat kunnande och märker på barnen att detta ger dem en bättre självkänsla. Vi har inte haft detta på ”schema” utan har bjudit in barn till reflektion och tillsammans gått tillbaka till situationer för att ta reda på hur barnen tänker om det de varit med om. Vi har frågat dem för att dubbelkolla så vi uppfattat situationer rätt eller för att få fatt i vad det var som var viktigt för barnen.