Ett samtal behöver inte vara så dramatiskt...

– Det är väl ungefär så här enkelt det kan vara när man kommer och har ett samtal med en präst eller diakon, säger Hans Petersson som präst i Ryd, när han och diakonen Kristina Nedell slår sig ner i varsin fåtölj. På bordet står en ljuslykta med ett tänt värmeljus och ett par rykande kaffekoppar.

– För många är tröskeln jättehög att komma och ha ett samtal, menar Kristina, men man behöver ofta dela den där tanken som gnager och som man inte kan bli kvitt. Då brukar jag föreslå att vi ses och vi tar en kopp kaffe och sen ser vi hur vi går vidare utifrån det. I ett professionellt samtal så pratar man till sig själv genom någon annan. Jag hjälper personen att berätta för sig själv vad den har för tankar om sitt liv. Och så ställer jag kanske lite frågor också.

Olika typer av samtal

– En diakon har ofta väldigt praktiska samtal om livssituationer, tänker Kristina, om hur det ser ut i livet och hur jag ska klara ut det. Jag kanske hjälper personen med en kontakt med en myndighet och ser till dess rättigheter blir tillvaratagna, det blir lite mer än bara samtalsrummet. Tanken är dock att jag inte ska bli fixaren, utan lyssnaren som låter personen komma fram till sina egna lösningar. Det är sällan att man har längtan om att vi ska be tillsammans. 

– Som präst är själavården vanligare och då är Gud med väldigt påtagligt i samtalet, menar Hans. Då måste man göra klart att det är själavård vi har. Vi sitter inte bara och pratar och det är inte behandlande, utan själavård. Och det här rummet blir ett rum för mig, för dig och för Gud. Där vi har ett trepartssamtal med varandra. Jag brukar kalla det för ett oprofessionellt professionellt samtal. Vi möter människor i livet som vill prata om livet. Det är inte bara sorg eller kris, utan man pratar om den situation man står i, där man känner sig lite vilsen och behöver vägledning för att hitta en väg framåt. I mina samtal som präst förekommer bön. Inte alltid, men vi avslutar ofta med bön för att involvera Gud i det som vi pratat om, men det är inget som jag förutsätter. Man måste inte vara religiös för att komma och samtala. 

Inte som i amerikanska filmer

– Många har nog bilden av biktbåsen i amerikanska filmer och riktigt så är det inte i Svenska kyrkan, säger Hans med ett leende. Men behovet att berätta och lasta av oss det som tynger är verkligt. Sen måste det finnas en vilja att ta emot hjälp och förlåtelse, och även en vilja att förlåta sig själv. Då kan det vara en trygghet med den absoluta tystnadsplikten och att det som sägs i detta rum stannar här.

– För diakoner ser tystnadsplikten lite annorlunda ut, faller Kristina in. Vi har anmälningsskyldighet, så om du berättar att du begått ett brott eller om ett barn berättar att de blir slagna eller utnyttjande så ska jag anmäla det. Det är sällan det händer, men om man begått ett brott så handlar samtalet om att göra sig fri från skuld och det är ju faktiskt att göra rätt. En skuldtyngd människa kan inte ta emot förlåtelsen om man inte jobbat med den.

Skuld och skam

– Det här med skuld och skam möter vi mycket, fortsätter Kristina. Det är två helt olika saker. Skulden är en reell händelse, det är något som jag har gjort mot något eller någon annan. Det kan man förstå, hantera och jobba med ganska enkelt. Men skam är ju ofta något som någon annan har gjord mot mig och som påverkar min bild av mig själv. Det finns ingen skuld hos dig, du har inte gjort något fel. Du har blivit utsatt för något. Skammen är så mycket svårare att få grepp om. Skam kan vara att jag är fattig. Det är inte mitt fel att jag blivit långtidssjukskriven, men det är svårt att leva med det. Man måste hitta redskap i att livet förhåller sig så här nu.

– Skammen är så svår, den är kladdig och klistrar sig fast, menar Hans. Det är inte bara att dra av den. Även om man teoretiskt kan förstå, så kan man inte plocka bort känslan. Den smälter ihop med självkänslan och drar ner folk i en avgrund. Och ibland får vi förtroendet att finnas vid deras sida och gå några meter på deras livsresa.

Gratis samtal med kort väntetid

– Våra samtal kan också vara en förebyggande åtgärd och friskvård, tänker Kristina. Ibland kommer det människor som förstår nyttan av att sätta sig i en samtalsstol och dela med sig av sina tankar. Så har man kanske tre samtal och sen är det bra och sen kommer dom igen om några år när det är dags igen. Det är ju så fantastiskt och unikt att vi erbjuder gratis samtal till människor i kyrkan. Dessutom har vi väldigt korta väntetider, även om det är en hektisk vecka så finns det någon liten timme någonstans att mötas. Det är sällan man behöver vänta mer än en vecka för att få tid för ett samtal. ■

 

Text & foto: Royne Mercurio (ur Liv & Längtan Nr 2 2019)

Samtal

I kyrkan finns det olika möjligheter till enskilda samtal med en präst eller en diakon. Varje natt går det att ringa till Jourhavande präst.