Kyrkan är en korskyrka med torn i väster. Biskop Esaias Tegnér tog aktiv del i förarbetet till uppförandet av Hovmantorps nya kyrka, men det blev hans efterträdare Christoffer Isaak Heurlin som sensommaren 1847 fick inviga helgedomen till helig tjänst.
Den gamla kyrkan från tidig medeltid hade länge varit för liten och i dåligt skick. Mot slutet av 1700-talet hördes klagan över att "Kyrkan är ganska liten och trängseln stor". I en annons i Wexiö-Bladet 22.11.1847 läser man: "Genom offentlig auktion försäljes gamla kyrkan i träd, klockstapeln, wapenhus...".
Idag ser man grundlämningarna i marken på den gamla stenmursomgärdade kyrkogården, belägen intill Hofmantorps Herrgård ca 2 km (fågelvägen) sydväst om vår nuvarande kyrka. Här finns också ritningar och bilder på den gamla kyrkan.
Själva kyrkorummet är ljust välkomnande med sin färgsättning i grått, svagt gult och guld och med mindre inslag av engelskt rött. Besökarens blickar dras snabbt till koret och den dominerande altartavlan.
Tavlans motiv är Jesu uppståndelse. Den är målad 1902 av konstnären Anders Persson. Tavlan är en god kopia av orginalet, vilket finns att beskåda i S:t Jacobs kyrka i Köpenhamn och är målat av den kände danske konstnären Carl Bloch. Den uppståndne Kristus träder ur graven i ett triumfens ögonblick. Tavlans detaljer anspelar på händelser vid Frälsarens gripande, död och uppståndelse. Sålunda ser vi en soleld som påminner om kolelden på översteprästens gård dit Jesus fördes fängslad och där Petrus tre gånger kom att förneka samhörigheten med mästaren. Vi ser vidare en tärning som för tankarna till hur krigsnektarna kastade lott om Jesu livklädnad. Slutligen talar en övergiven lans och hjälm om att vakterna vid graven flytt.
I koret står som regel också ett löst altarbord i ek från 1981. Församlingen firar mässan "Versus populum" (vänd mot församlingen).
Dopfunten i sandsten är ett arbete från Sandviks stenhuggeri på Öland år 1939. Till funten hör en större dopskål av glas, tillverkad samma år på Sandviks glasbruk i Hovmantorp.
På södra korsarmen har numera församlingens värdefulla och vackra krucifix från 1400-talet från den gamla kyrkan fått en hedersplats vid ingången till koret. Kororgeln är från 1980 och är byggd av Nels Munck Mogensen, Hovmantorp.
Predikostolen på korsets norra vägg är prydd med traditionella symboler i träspeglarna.
De båda lyrformade dekorationerna över sakrestidörrarna ingick ursprungligen i orgelfasaden, vars höjd minskades i samband med orgelverksbygget 1955. Slagklockan i koret inköptes 1861 från urmakare Sellberg.
I norra korsarmen är över norra porten uppsatt en dekoration med två putti och strålkrans runt triangel, symbolen för vår treenige Gud. I triangeln ser vi också de hebreiska bokstäverna för gudsnamnet Jahve. Dekorationen från 1700-talet kan ha varit överstycket till gamla kyrkans altarprydnad.
I korsarmets södra hörn ser vi en annan klenod från den gamla kyrkan. Här är församlingens gamla charmfulla predikostol i rokoko placerad, helt bevarad i ursprungligt skick från senare delen av 1700-talet.
Över södra porten hänger två tavlor i djuprelief föreställande aposteln Petrus med nyckeln och aposteln Paulus med svärdet. I Efesierbrevet 6:17 talar Paulus om "Guds ord" som "Andens svärd". Tavlorna är målade 1890 av ritläraren Sven Andersson, son till prosten Peter Andersson, Hovmantorp.
I korsarmens nordvästra hörn har epitafiet över fru Maria Kristina Berghman f. Rudebeck (d. 1757) fått en plats. Hon bodde på Hofmantorps Säteri och födde nitton barn. Inskriften på detta epitafium är en märklig läsning. Se inramad texttavla till höger i kyrkan.
I kyrkan finns fyra änglafigurer (s.k. putti) uppsatta i kyrkorummet från den gamla kyrkan:
Läktarorgeln tillkom 1862. Fasaden stämmer i huvudsak med Johan Fredrik Åboms ritningar från 1845. Orgelverket har 23 stämmor och är utfört på Fredriksborgs orgelbyggeri 1955, Hilleröd, Danmark av Troels Krohn. Orgelfasadens höjd fick då kortas något.
Under läktaren finns församlingens Karl XII-bibel i glasmontern. Här finns också vackra broderier från början av 1800-talet avsedda för bokbräden. Till vänster ser du dessutom en tavla med Gustaf III:s tal till Riksens Ständer 21 augusti 1772.
De sex moderna ljuskronorna i pressat glas är tillverkade på Sandviks glasbruk 1962. I korsarmarna hänger också fyra 1800-tals krístallkronor. Några av kronorna är vid sina fästen försedda med "takstolar" från gamla kyrkan.
I vapenhuset finns träskulpturer från gamla kyrkan. Här finns också församlingens gamla järnbeslagna offerkista. Här hänger också tre begravningsvapen med anknytning till Hovmantorps Säteri. Här hittar du också mer information om kyrkans gamla klockor som en gång hängt vid den gamla klockstapeln och omnämns 1656.
Än en gång;
Välkommen till Hovmantorps kyrka!