Att bli fadder

Frågor och svar för dig som som funderar på att välja fadder till ditt barn.

Att bli fadder - ett förtroende att vårda

Att vara fadder är ett fint uppdrag och ett stort förtroende – ett förtroende som man kan vårda på många olika sätt. Som fadder kanske man är släkt eller vän till familjen och blir en naturlig del av familjen under barnets uppväxt. Uppdraget handlar om att stötta, uppmuntra och hjälpa sitt fadderbarn på olika vis, men också att be för barnet och kanske skicka en hälsning på barnets dopdag för att påminna om dopet. Som fadder får man vara en förebild för barnet, och berätta om dopet och om Guds kärlek till barnet vad som än händer i livet.   

Vem kan vara fadder?

Var och en som är döpt kan bli fadder. Fadderns eget dop behöver inte ha firats enligt just Svenska kyrkans ordning – det kristna dopet är ”giltigt”, vilken kyrkotradition det än sker i. Det finns inte heller något krav på att faddern ska tillhöra Svenska kyrkan, även om det är önskvärt. Om man inte själv är döpt, men vill bli fadder, så finns det alltid en möjlighet att själv döpas, innan sitt fadderbarns dop! Då kan man (i god tid) ta kontakt med sin församling, eller med fadderbarnets församling, och få veta när det kan planeras in och hur man kan förbereda sig inför sitt dop.  

Hur många faddrar kan man ha?

Det finns egentligen ingen gräns för hur många faddrar man kan ha – och man behöver inte heller ha någon fadder alls. Vanligast är att man har två faddrar, men allt mellan en och fyra faddrar förekommer.  

Är fadder och gudmor/gudfar samma sak?

I den första kristna kyrkan, då man främst döpte vuxna, handlade fadderns uppgift om att vara ett stöd i den döptes fortsatta liv som kristen. I äldre tider, och i vissa delar av Sverige, kallades den som bar barnet till dopet för ”gudmor” eller ”gudfar”. Att ha faddrar till spädbarn var också under lång tid en social institution. Om dopbarnets föräldrar dog blev det faddrarnas uppgift att gå in som vårdnadshavare. Idag har vi byggt ett samhälle där det finns sociala instanser som ansvarar för individens väl. Några juridiska förpliktelser finns alltså inte, men däremot är det livslångt åtagande att vara fadder. I dagens fadderuppdrag ligger kärnan i det ursprungliga uppdraget kvar: att finnas för den som döpts, som stöd och inspiration för att den döpte ska kunna växa och mogna som människa och kristen.