Åhls kyrka interör, altare

Åhls kyrka - Historik

Åhls kyrka uppfördes mellan 1761 och 1767 i nyklassicistisk stil på den plats där en medeltida kapellbyggnad en gång stått.

Åhls kyrka anlades i anslutning till byarna på västra stranden om Insjön, som utgör en vik skapad av Österdalälven. Landskapet kring älven och sjöarna har sedan urminnes tider utgjort bördiga jordbruksbygder. Det strategiska läget, strax söder om Siljan och vid viktiga sjö- och landsvägar främjade också tidigt etableringen av ett kapell på platsen, som fram till 1613 förblev underställt moderkyrkan i Gagnef.

Byar blir tätort
Från och med 1700-talet kom åhlsbygden att särskilja sig från de omgivande jordbrukssocknarna. Gruvdriften kring järn- och kopparfyndigheterna skapade en betydande inflyttning och en social förändring. Så småningom ersattes gruvnäringen  av en expansiv träindustri. De ursprungligen skilda byarna vid sjön har numera växt samman till tätorten Insjön.

Från kapell till kyrka
På platsen för Åhls nuvarande kyrka har det funnits en kapellbyggnad av sten som man tror uppfördes kring 1300-talet men tidpunkten är ökänd. Byggnaden om- och tillbyggdes i etapper. Vid mitten av 1700-talet bestod den av ett välvt långhus med rak avslutning, en sakristia i norr,  ettvapenhus av trä i söder samt av ett torn mot västra gaveln. Nedre delen av tornet var murad och välvd, överdelen bestod av träkonstruktion.

Sedan 1600-talet fördes diskussioner kring en eventuell utvidgning av kyrkan. Vid 1700-talets mitt ville man göra en omfattande om- och tillbyggnad men det slutliga valet blev en fullständig förnyelse. Byggmästare Pehr Schultzberg från Västerås anlitades som arkitekt och det gamla kapellet ersättes med en betydligt större kyrkobyggnad utformad efter tidens arkitektoniska ideal. 

Uppförandet av Åhls kyrka
Byggnationen pågick mellan 1761 och 1767 och delar av kapellets murverk återanvändes. Detta är förklaringen till bl.a. de snäva murarna i tornet och avvikelserna i del av norra väggen. Även rivningsmaterial kom till användning i nya byggnaden. Åhls kyrka tillhör gruppen av nyklassicistiska kyrkor som uppfördes i stort antal mellan 1760- och 1860 talen, runt om i landet.  Gustafs kyrka, i nuvarande säterbygdens församling, hade samma byggmästare och Åhls kyrka som förlaga. Bortsett från några detaljer är dessa två kyrkobyggnader identiska med varandra. Arkitektoniskt hör de dock till de tidigaste av denna karaktär och saknar fullt utvecklade drag samtidigt som de speglar provinsiella inslag.

 

Arkitektur
Åhls kyrka utmärker sig genom sina ovanliga tjocka murar som framträder i dörr- och fönsteröppningarnas djupa nischer. Den har även ett karakteristiskt lågt och massivt torn byggt i avsatser med två ,över varandra, klockformade huvar. Mellan dessa en finns panelfodrad lanternin med fönster och tornur.

Invändigt täcks kyrkorummet av två monumentala kupolvalv. Kyrkans interiör är representativ för perioden, ljus med stora fönstersystem, spartansk och avskalad. Inredningen tillfördes i olika etapper mellan 1770- och 1880-talen. Den domineras av den monumentala altaruppsatsen från 1827 och den påkostade predikstolen från 1784.

Förändringar
Byggnaden har genomgått vissa förändringar under årtiondena. Till de påtagligaste hör nuvarande takutförande med skifferbeläggning, en följd av 1890-talet upprustning. Ursprungligen hade kyrkan rödfärgat takspån, även på solbänkarna. Till de större inre förändringarna hör bytet 1887 av den slutna bänkinredningen från 1700-talet som ersattes med nuvarande öppna bänkar. Kyrkans gamla medeltida altarskåp fick på 1960-talet sin nuvarande placering, söder om koret. För ändamålet igenmurades södra långsidans östra dörröppning på insidan.

 Kyrkans placerg
Kyrkan ligger vid en gammal landsväg, i anslutning till den uråldriga jordbruksbygden som utsträcker sig kring Insjön. Numera har de sju byarna växt samman och bildar samhället Insjö. Samhället domineras av villabebyggelse som grupperar sig längs med järnvägen samt söder om sjön och sågverket. Kyrkan är anlagd på en svag höjd i utkanten av samhället i nordost. Kyrkotomten avgränsas mot Kyrkvägen, i söder, av en lång kallmurad gråstensmur. Den genombryts av tre portar med kraftiga murade och vitputsade grindstolpar som bär smidda pargrindar. I öster finns en infart som leder till kyrkogårdens ekonomibyggnader. På andra sidan vägen, i söder, finns en asfalterad parkeringsplats.

Mariatavlan i Åhls kyrka

Maria altaret

Det medeltida altarskåpet i Åhls kyrka är tillägnad Jungfru Maria.