Foto: Shutterstock

Varför säger man prosit?

Nyhet Publicerad Ändrad

"Prosit" måste vara ett av de allra vanligaste orden, så här i "Vabruari", förkylningarnas förlovade månad. Men vad betyder "Prosit"? Är det en lyckönskning? Är det skrock? Eller är det ett rop om hjälp till högre makter?

Ta på dig detektivhatten, packa ned förstoringsglaset och häng med.

Som sanna upptäckare börjar vi vår resa i Googles oändliga värld av kunskap. Genom några enkla knapptryckningar inser vi snart att nysningar betyder att ens fiende nämner ens namn. En annan tolkning av vad en nysning innebär är att själen tillfälligt lämnar kroppen, vilket gör det möjligt för onda makter att ta över.

Ordet prosit är från latin och kan slarvigt översättas till ”vara dig till nytta”. Efter ytterligare sökande framgår att ordet har fler betydelser än att vara motgift till olycka och otrevligheter. Det blir extra synligt i vad som sägs i olika länder. I bland annat engelskan och arabiskan säger man i direkt översättning ”Gud välsigne dig”, medan man i finskan, polskan, tyskan latinamerikanska spanskan, ungerskan och ryskan uttrycker ”för hälsan”, ”hälsa!” eller ”var frisk”.

Vi backar tillbaka till början av 1900-talet. Mellan 1918 och 1920 insjuknade en stor del av befolkningen i Spanska sjukan. Inte nog med att det var en svår och dödlig version av influensa. Den hade dessutom sina mest kritiska dagar under första världskriget. Man uppskattar att mellan tre och sex procent av jordens befolkning dog av sjukdomen och enligt internet går det att tydligt koppla samman denna sjukdom med uttrycket ”för hälsan” efter nysningar.

För att reda ut det här ytterligare tar vi hjälp av två präster från Landvetter Härryda pastorat. 

Varför är det så vanligt att vi vänder oss till högre makter när det krisar?

– När livet är hotat så hjälper inte de rationella svaren. Vi vet alla att vi en dag ska dö, men att tänka sig en tillvaro där man själv inte ingår är egentligen för oss människor obegripligt, säger Jörgen Magnusson.
– Vår tankevärld börjar och slutar i föreställningen om livet. I både vårt psyke och i vår kristna tro är döden därför faktiskt något onaturligt. Kanske kan man på så sätt säga att tanken om himmelen och ett evigt liv finns där hos oss alla oavsett tro. I krisen vänder vi oss till det enda som kan ge svar om livet bortom här och nu.

Margaretha Josefsson, som också är präst i pastoratet, har en liknande reflektion.
– Att vända sig till högre makter vid en kris är ett ofrivilligt erkännande av att man inte har makt över allt i livet. På samma sätt som du vänder till dina vänner när du är i nöd så kan du vända dig till en högre makt.

Säger du prosit?

– Ja, det gör jag. Antingen säger jag prosit eller Gesundheit, som är den tyska varianten av uttrycket.

Vad betyder det för dig?

– Jag säger ju ”må du bli frisk” på tyska, så det kanske finns någon omedveten önskan i det.

Det är dock inte alla länder som tänker på hälsa när någon nyser. I turkiskan önskar man den nysande ett långt liv och i spanskan säger man kort och gott ”Jesus!”. I Franskan ser man optimistiskt på nysningen och uttrycker orden ”må dina önskningar förverkligas”.

Ordet prosit är även lätt att knyta till skrock, som innebär en tro på att vardagliga händelser kan ha en övernaturlig effekt. Att gå på A-brunnar ger otur och man ska inte lägga nycklar på bord. Att se en svart katt gå över gatan utan att spotta tre gånger över axeln och säga ”tvi, tvi, tvi” eller gå under en stege är inte heller bra. Det sistnämnda är dock inte så farligt eftersom att oturen är tidsbestämd till tre veckor. Bättre det än att krossa en spegel, som gör att oturen håller i sig i sju år. Om du råkar nämna något otrevligt som i den värsta av världar kan hända så är ett tips att knacka med knogen i trä och säga ”peppar, peppar, ta i trä”.

Men har skrock och vidskepelse någon positiv effekt på oss människor i dag? Jörgen Magnusson är övertygad om att det magiska tänkandet finns där hos alla människor och att det är något som kan vara behjälpligt i livet.
– Det syns tydligt i sorgbearbetning att man gör saker som rent intellektuellt är helt ”koko”, men det görs av en anledning. Man kan exempelvis låta en partners skor stå framme trots att den har avlidit. Genom det kan man intala sig att ens käresta bara är ute på en promenad. Vidskepelse handlar om en önskan om att kunna kontrollera det okontrollerbara. 

Margaretha Josefsson håller med.
– Tillvaron är magisk. När vi är barn ser vi att världen är en förtrollad plats på ett sätt som förnuftet inte tillåter. Vi får chansen att återupptäcka den magin i tron, förälskelsen och i livets kriser.

Med detta slutar vår lilla upptäcksfärd. Hoppas att du hade en trevlig resa.