Trädgårdsgruppen som odlar på kyrkogården

Det är en fin dag i juni när jag styr stegen in på vindskyddsängen på Härryda kyrkogård. I en halvcirkel runt ängens ena sida står ett antal odlingslådor och en bikupa. En skottkärra och några spadar står uppställda i väntan på snart komma till användning.

Det är torsdag, ojämn vecka. Det betyder att det är samling för trädgårdsgruppen i Härryda – ett gäng glada odlingsentusiaster som möts här för en stunds trevlig samvaro, en bit mat och för att odla.

Att odla har blivit en stark trend i samhället och intresset för trädgårdsgruppen har hittills varit stort. Under de senaste åren har trädgårdstekniker Maria Björk tagit flera initiativ för att kyrkogården i Härryda inte endast ska vara en plats för de döda, utan även för oss levande; de så kallade Landningsbanorna, den fina hembygdsgraven, fjärilsgravarna och insektshotellen är några exempel. Nu finns alltså även den så kallade trädgårdsgruppen. Och att odling är populärt råder det ingen tvekan om – gruppen samlar ungefär 15 till 30 deltagare varje gång.

Föredrag och odlingsråd

Diakon Marcus Bengtsson står för alla praktiska förberedelser tillsamamns med Maria. Träffarna brukar börja med att Marcus håller ett litet miniföredrag kring växter och odling. Även Maria bidrar från sitt perspektiv som trädgårdstekniker och den här dagen gör hon en presentation av de blomsorter som planteras på pastoratets kyrkogårdar, samtidigt som hon ger goda odlingsråd som man kan ta med sig hem till den egna täppan.

– Idag har vi tema brännässlor och ogräs, så jag har börjat med att samla 30 liter brännässlor och rensat för att göra en god soppa som vi ska äta nu, berättar Marcus entusiastiskt.

– Och när vi har ätit upp så kommer jag att rada upp ett antal olika ogräs och berätta lite om vilka som går att äta och om hur man blir av med giftiga ogräs. Det blir också lite historia. Det finns mycket intressanta ogräs som man bara trampar på.

Febernedsättande ogräs

Marcus håller upp en liten grön växt med spretiga utskott på sidorna.

– Här är rölleka. Under andra världskriget var den såpass viktig att medicinalstyrelsen bad människor att samla in den och ge till apoteken. Om man lägger röllekans rot under tanden så har den en smärtstillande effekt. Den innehåller salicylsyra, så den är även febernedsättande. Är man hård i magen så är man det inte länge när man har tuggat några röllekor, säger Marcus och skrattar till.

En av deltagarna är Härrydabon Göran Hansson, som tycker att det är mycket positivt att det händer så mycket på Härryda kyrkogård nuförtiden.

– Jag upplever en stor förändring på kyrkogården under de senaste två åren och mycket är förstås Marias förtjänst, som har blick för vad man kan göra och visar ett stort engagemang som smittar av sig på alla oss andra. I och med att vi har olika teman varje gång blir det också intressant att komma hit och lyssna. Man lär sig mycket. Och nästan varje gång har vi mat eller soppa som vi själva har odlat upp.

Kyrkogård både för såväl död som liv

– Kyrkogården är både liv och död och nu kan man uppleva båda sakerna här, man behöver inte alltid vara nedstämd när man går här, utan man kan vara väldigt glad när man ser alla dessa blommor och all den fina utsmyckningen som finns här, berättar Gunvor, en annan av trädgårdsgruppens entusiastiska deltagare.

Så drar det ihop sig till lunch och den egentillverkade nässelsoppan avsmakas och får höga betyg av gruppen. Sen är det slut på vilan och alla ger sig av mot odlingslådor och det lilla uppgrävda landet i vilket man idag sätter majs tillsammans. Händer i jorden. Spadar som gräver. Slangar som vattnar. Det råder ingen tvekan om entusiasmen och den goda stämningen i gruppen, som givetvis hälsar alla som vill komma hit mycket varmt välkomna med ett glatt humör och oömma kläder.