Någon tänder ett av ljusen vid en kista.
Lyssna

Fakta om begravning

Kyrkogården är en viktig länk mellan livet och döden. Men hur fungerar det rent praktiskt med gravarna? Vilka gravskick gäller idag och vad behöver man tänka på i termer av juridik och ekonomi?

Vid entrén till äldre tiders kyrkogårdar kunde man ibland läsa en skylt där vi påmindes om att kyrkogården är de dödas vilorum och att en särskild andäktighet bör intas när man inträder. Kyrkogården var en plats för de döda. Kanske kuslig och främmande för många, inte minst barnen.

En plats för levande och döda

Men kyrkogården är inte bara ett vilorum för de döda – den spelar också en stor roll för oss som lever kvar här på jorden. Jag själv har under många år regelbundet gjort besök vid min salig mors grav och jag minns hur jag själv som barn fick följa med henne till samma grav, när hon besökte sin far, min morfar. Vi planterade fina blommor. Man fylldes av ett lugn och av en känsla att de världsliga tingenär väldigt mycket mindre än de eviga frågorna om livet, om döden och om livet efter döden. Själv tar jag mina egna barn till samma grav för att de skall få hälsa på sina avlidna släktingar, och vem vet, kanske kommer de en vacker dag till samma grav för att hälsa på mig. Således – en kyrkogård är en plats för oss levande, i lika hög grad som för de döda.

Så många begravs varje år

Cirka 80 procent av alla svenskar får en kyrklig begravning, vilket betyder omkring 90 000 begravningar per år. Alla svenskar betalar en statlig begravningsavgift som täcker kostnaderna i samband med begravning samt skötseln av kyrkogårdarna. För medlemmar i Svenska kyrkan täcks kostnaderna för den kyrkliga begravningsgudstjänsten och övriga kyrkliga tjänster av kyrkoavgiften. Dessa tjänster omfattas inte av begravningsavgiften. Det är kyrkoherden som avgör huruvida den avlidne kan erhålla en begravningsgudstjänst, trots att han eller hon inte varit medlem i Svenska kyrkan. Den som inte har varit medlem vid dödsfallet, men ändå av någon anledning önskar en sådan begravningsgudstjänst, kan räkna med att dödsboet får täcka alla kostnader.

Kristet eller konfessionslöst

En kristen begravning brukar äga rum i en kyrka eller ett kapell. Kapellen upplåts även till icke-kristna och borgerliga begravningar. I Landvetter finns sedan 2004 Gröenkapellet, en konfessionslös lokal som finansieras genom begravningsavgiften, vilken betalas av alla som är folkbokförda inom Landvetter och Härryda församlingar. Det båtinspirerade Gröenkapellet ligger naturskönt vid sjön Gröen med utsikt över vatten, himmel och natur.

Gravrätt 

Rätten till en gravplats kallas för gravrätt och det går att bli gravrättsinnehavare på många olika sätt. Det vanligaste är att gravrätt uppstår när någon avlider. Den avlidnes dödsbo gör en anmälan till den kyrkliga församlingen – som också kallas huvudmannen – vem eller vilka som ska vara gravrättsinnehavare. Begravningslagen säger att endast släkt eller personer med nära anknytning till den avlidne, eller släkt till annan person som har gravsatts i samma grav, får vara gravrättsinnehavare. Även allmänna arvsfonden och juridiska personer såsom föreningar, ordenssällskap eller andra sammanslutningar kan vara gravrättsinnehavare. Huvudmannen avgör vem som kan bli gravrättsinnehavare. Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen. En gravrätt kan också överlåtas genom ett förordnande till släkt eller annan med nära anknytning till gravrättsinnehavaren. 

Gravrättsinnehavaren bestämmer vilka som får gravsättas i graven och har ansvar för att graven vårdas enligt gällande regler. Gravrätten gäller i 25 år efter senaste gravsättningen och kan förlängas.

När gravrättsinnehavaren avlider skall dödsboet anmäla ny innehavare inom sex månader, oavsett om det finns gravbrev eller inte. Man kan när som helst återlämna en gravrätt.

Gravvård

Gravrättsinnehavaren får, men måste inte, förse gravplatsen med en gravvård. Ett vanligt val är en gravsten, vilken kan vara av olika typ och material. Kyrkogårdsförvaltningen kan ge råd kring utformningen av gravvården med hänsyn till den valda gravplatsen, då de olika gravkvarteren omfattas av särskilda regler. Det är också kyrkogårdsförvaltningen som godkänner gravvårdsansökan. 

Skötsel av gravplatsen

ravrättsinnehavaren kan själv sköta graven eller köpa tjänsten av kyrkogårdsförvaltningen i Landvetter-Härryda församling, det går att beställa gravskötsel upp till tio år framåt i tiden. Är gravplatsen vanvårdad kan huvudmannen besluta att gravrätten är förverkad.

Enskild gravplats

En avgränsad gravplats som är avsedd för kistor eller urnor. Kan förses med gravsten, enligt de föreskrifter som gäller för det kvarter där gravplatsen ligger. Gravrättsinnehavaren kan själv sköta graven eller köpa tjänsten av kyrkogårdsförvaltningen. Om graven vanvårdas kan gravrätten återtas.

Minneslund

En gemensam anonym gravplats. Ingen får vetskap om var askan jordats, utan gravsättningen sker helt utan närvaro av anhöriga. Efter gravsättningen utfärdas minnesblad av kyrkogårdsavdelningen. Minneslunden sköts och vårdas med daglig tillsyn och utan kostnader för de som har anhöriga gravsatta där. Då det inte finns någon specifik gravplats att besöka har minneslunden en gemensam central smyckningsplats.

Askgravplats

I en askgrav gravsätts den avlidne i en egen, mindre grav inom ett angivet område. I varje askgravplats finns plats för 1-2 urnor och varje grav upplåts för en tid av 25 år som förlängs vid ytterligare gravsättning. Som anhörig får du även medverka vid urnsättningen. De anhöriga betalar för kyrkogårdsförvaltningens skötsel samt namnplatta, som är enda gravvården.

Kyrkogårdsexpeditionen

Kyrkogårdsexpeditionen är kontor för vår kyrkogårdsverksamhet. Du är varmt välkommen att kontakta oss i alla frågor som rör kyrkogårdarna.