Begravningsverksamheten i Svenska kyrkan
Svenska kyrkans församlingar och pastorat är huvudmän för begravningsverksamheten i hela landet, undantaget Tranås kommun och Stockholms stad. I samband med relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten den 1 januari 2000 beslutades att Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga pastorat även fortsättningsvis skulle vara huvudmän för begravningsverksamheten. Undantagen från den ordningen finns i Stockholm och Tranås kommuner där det är kommunerna som är huvudmän. I dessa har begravningsverksamheten varit kommunaliserad sedan lång tid tillbaka.
Det är huvudmannens skyldighet att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde. Detta gäller alla oberoende av trostillhörighet. Huvudmannen ska dessutom inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Många huvudmän löser uppgiften att hålla särskilda gravplatser genom att teckna avtal med en annan huvudman som redan har anlagt särskilda gravplatser. Mer utförligt består huvudmannaskapet av vård och underhåll av begravningsplatsers/kyrkogårdens allmänna ytor samt nyanläggningar av begravningsplatser. Även skötseln av kulturhistoriskt värdefulla
gravanordningar/gravvårdar hör till begravningsverksamheten.
För att utföra ovan uppräknade uppgifter krävs både personal, maskiner, redskap,
administration och ett förtroendevalt organ med förvaltningsansvar (kyrkoråd). Kostnaderna för allt detta finansieras med begravningsavgifter.