Lagundas orglar

Under sommaren 2024 presenterade Andrew Canning, internationellt känd konsertorganist, flera konserter på våra kyrkors unika orglar. Här kan ni se hela sommarens konsert- och kulturprogram.

För den som är intresserad av våra orglar finns broschyrer i kyrkan och samma information finns också här, presenterad i bokstavsordning efter våra kyrkor. 

Texterna bygger på den intenvering av orglarna som utfördes av Anders Dillmar som tidigare var organist i Lagunda församling. Mycket nöje!

Biskopskulla kyrka

Biskopskulla kyrkas orgel från 1870 klingar mycket vackert och fungerar i tekniskt avseende alldeles utmärkt. Kanske är det den mest homogent klingande av Lagunda församlings orglar.

Välljudet bör egentligen inte förvåna. Orgeln har nämligen samma tillverkare som Uppsala domkyrkas stora läktarorgel från 1871: Per Larsson Åkerman. Han hade fått möjlighet att studera orgelbyggeri utomlands och tagit starka intryck från Belgien och Frankrike, inte minst av Cavaillé-Coll’s välklingande orglar i Paris.

Manualen (tangentraden) i Biskopskullas orgel har ett omfång på 54 tangenter och är delad. Det senare ger möjlighet att använda olika klanger i höger och vänster hand. Trots att orgeln saknar en rörstämma – exempelvis trumpet eller klarinett – så är helhetsklangen magnifik, inte minst tack vare oktavkopplet som dubblerar klangen en oktav uppåt.

Orgeln är dessutom den enda av Lagunda församlings äldre orglar som har en 16-fots basstämma. Denna bordunstämma klingar i samma läge som en kontrabas i en orkester, vilket skapar en stabil och fyllig klangbotten. Den kan genom det delade registret användas enbart i pedalen och vänsterhanden, eller enbart i högerhanden. Då kan alltså en annan stämma spelas med den andra handen. Pedalen är för sin tid mycket omfångsrik med 20 pedaltaster (tangenter för fötterna).

Orgeln har följande 6 stämmor:

•      Bordun 16 Bas/Diskant

•      Principal 8

•      Flûte Harmonique 8

•      Salicional 8

•      Rörflöjt 8

•      Oktava 4

Till Biskopskulla kyrka hade en orgel anskaffats redan 1827. Den var byggd 1775 i Järlåsa av en orgelbyggargesäll Falker och såldes vidare 1870 på auktion i samband med att nuvarande orgel beställdes. Den nya (nuvarande) orgeln på en läktare, som inte längre finns kvar. Då den revs 1954 ställdes orgeln istället på ett förhöjt golv i tornrummet.

Det finns vaga uppgifter om att kyrkan haft ytterligare en orgel med 8 stämmor, byggd 1751 av Carl Holm Uppsala. Möjligen var den 1827 i dåligt skick men fick tills vidare ändå stå kvar i kyrkan. 

Orgelbyggare Tomas Svenske i Hagby har sedan 1989 vårdat den nuvarande orgeln.

Fittja kyrka

Fittja kyrkas orgel köptes och skänktes av den tidigare kantorn Ruben Malmfors 1999. Den stod tidigare i Vindhemskyrkan i Uppsala och hade fått sin utformning redan 1955, då den byggdes av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. Tyvärr har den höga luftfuktigheten i Fittja kyrka orsakat en del tekniska problem i form av ”hylningar” och att tangenter fastnar. 

Orgeln har 5 stämmor som är fördelade på en manual och bihangspedal. Det senare betyder att det saknas självständiga pedalstämmor (som alltså spelas med fötterna), ljudet lånas i stället från manualens stämmor (som spelas med händerna). Stämmorna är följande:

•      Gedackt 8

•      Principal 4

•      Rörflöjt 4

•      Kvint

•      Spetsflöjt 2

På den lilla läktaren bak i kyrkan står även ett äldre orgelharmonium som anskaffades i samband med Fittja kyrkas återöppnande 1925. Vid behov kan det användas både till psalmsång och för att spela något enklare musikstycke.

När kyrkan stängdes 1870 flyttades ett tidigare harmonium till skolan i Fittja genom kantor Hedlunds försorg. Kyrkan tycks dessförinnan, åren 1862-70, även ha hyrt en 2-stämmig orgel, byggd av Johan Forsell i Uppsala.

Orgelbyggare Tomas Svenske har sedan 1989 utfört ett flertal underhållsarbeten på både orgel och harmonium.

Fröslunda kyrka 

Fröslunda orgel är helt unik med en mycket speciell och intensiv klang som skapas enbart av labialstämmor (alltså inga rörverk, t ex trumpet). Ytterligare en egenhet är att manualen har en så kallad ”kort oktav”. Det innebär att orgeln saknar de fyra lägsta tangenterna. Orsaken är att tonerna Ciss, Diss, Fiss och Giss i lägsta oktaven sällan användes i dåtida musik och att man av rent ekonomiska besparingsskäl därför tog bort dem. Genom sin storlek krävde dessa pipor mycket material, så besparingen blev påtaglig. Trycker organisten tangenten E klingar alltså tonen C, med hjälp av tangenten Fiss ljuder tonen D, tangenten Giss ger ett klingande E. Detta kan vara förvirrande för den ovane, men i övrigt klingar tangenterna normalt. 

Stämmorna är:

•      Gedacht 8

•      Principal 4

•      Quinta 3

•      Oktava 2

•      Scharff III

Orgeln byggdes ursprungligen för Kumla kyrka i Västmanland. Här beskrivs den i samband med en biskopsvisitation 1630 som skadad. 1739 reparerades orgeln av Daniel Stråhle, som då måste ta hänsyn till orgelhusets storlek. Orgelns minsta pipa placerades därför mellan de största C och D. Han behövde även nytillverka ett stort antal pipor samt andra delar. Orgeln gjordes liksvävig, den stämningsprincip som fortfarande gäller. Hur den var stämd tidigare är okänt. 

Stråhle var elev till både Johan Niclas Cahman och Christopher Polhem. Av dessa hade han lärt sig orgelbyggeri och mekanik och byggde sedan ett stort antal orglar i mellansverige, men också klavér och klavikord. Orglar finns bl a i Bingsjö kapell och i Strömsholms slottskapell. Han införde även orgelstämman Vox Virginea till Sverige, den finns bl a i Nysätra orgel.

1819 skaffade Kumla kyrka en ny orgel och sålde sin gamla till Fröslunda kyrka. Ett missförstånd tycks dock ha inträffat eftersom orgeln redan var bortlovad till Pehr Zacharias Strand, som en delbetalning för Kumla församlings nya orgel. Därifrån försökte man nu häva köpet, men Fröslunda församling hotade att dra saken inför domstol och lyckades till slut genomföra köpet.

1837 utförde den självlärde orgelbyggaren Pehr Olof Gullbergson från Lillkyrka en större reparation, då han utökade klaviaturens omfång och även satte in den tidstypiska orgelstämman Fugara. Några årtionden senare reparerades orgeln igen av skolläraren och kantorn Johan Eriksson från Boglösa och stämman Vox Candida sattes in. Den skänktes av Biskopskulla församling. 

Enligt nya ideal byggde 1932 firma A Johnsson i Sundbyberg bakom den gamla orgeln en ny orgel med 12 stämmor. Från början var avsikten att ta bort den gamla orgeln, men experten Bertil Wester insåg dess kulturhistoriska värdet och påverkade församlingen till att behålla den.

1961 modifierades den gamla orgeln av Bröderna Moberg i Sandviken – en orgelfirma med stort intresse för historiska orglar. 

Under 1990-talet började önskemål höras om att återställda den till ursprungligt skick och en renovering genomfördes 1996-97 av orgelbyggare Tomas Svenske, Hagby. Orgelns disposition och intonation blev nu densamma som Daniel Stråhle hade använt 1739 – tonhöjden är därför något högre än i nutida orglar, 464 Hz istället för 440. 1800-talsstämmorna Vox Candida och Fugara togs nu bort och två orgelstämmor rekonstruerades: Quinta 3 fot och Scharff 3 chor. Likaså nytillverkades en manualklav efter förebild från Strömsholms Slottskapell och Hedesunda kyrka. Orgelns ursprungliga bälg från 1739 återfanns på en stallvind i Taxnäs herrgård och återinsattes. Svenske har sedan renoveringen vårdat orgeln.

Fyra gånger har orgeln varit på väg att kasseras för att ge plats åt en ny orgel, men till slut ändå bevarats. Tack vare detta äger Fröslunda kyrka idag en orgel vars skåp och pipmaterial till stora delar hör till de äldsta i Sverige. Den är byggd enligt en tradition och med en teknik som går tillbaka till 1400- och 1500-talet. Noteras kan dessutom att fasadens pipor en gång har varit belagda med bladsilver, men nu pga oxidering är svarta. Gedachtstämman är i sin helhet gjord av Stråhle 1739.

Giresta kyrka 

Giresta kyrkas orgel har ett stort antal stämmor som verkligen förmår fylla kyrkan med sina kraftfulla klanger, men som också äger klanglig värme. Orgeln byggdes 1990-1991 av Ålems orgelverkstad, men har genomgått närmast årliga reparationer och justeringar. Byggnadstekniskt är den tyvärr inte helt lyckad, vilket bottnar i att orgelbyggaren tvingades anpassa sig till delvis misslyckade historiska tekniska förebilder. Men när problemen är avhjälpta klingar orgeln väl.

Stämmorna i första manualen är:

•      Principal 8

•      Fleut d`Amour 8

•      Dubbelflöjt 8

•      Oktava 4

•      Flöjt 4*

•      Oktava 2

•      Cornett IV (från tonen b0)

•      Trumpet 8

Andra manualen har följande stämmor:

•      Fugara 8

•      Borduna 8

•      Flöjt Oktaviant 4*

•      Wallflöjt 2

•      Oboe 8

Den kraftfulla pedalen består av:

•      Subbas 16

•      Violoncell 8

•      Basun 16

Flöjterna (markerade med *) i de båda manualerna har gemensamma pipor så egentligen är antalet stämmor 15.

1854 fanns en orgel, byggd av Johan Edberg, Björklinge. En ny orgel byggdes 1914 av Mårtenssons orgelfabrik i  Lund. Den nuvarande tillkom i samband med kyrkans stora renovering, som bekostades av Anders Wall.

Gryta kyrka

Gryta kyrkas orgel klingar mycket fint i kyrkorummet. Den har en tidstypisk disposition från 1900-talets mitt, trots att fasaden är betydligt äldre, från 1838. Orgelklangen kan alltså överraska en orgelkännare i relation till det synintryck orgeln ger. En svag men fin rörstämma på den andra manualen ger karaktär åt helhetsklangen och orgelns mixtur skapar glans.

Manual I består av:

•      Rörflöjt 8

•      Principal 4

•      Spetsflöjt 4

•      Waldflöjt 2

•      Mixtur III

Manual II innehåller följande stämmor:

•      Gedackt 8

•      Rörflöjt 4

•      Principal 2

•      Cymbel II

•      Krumhorn 8

I pedalen finns dessa stämmor:

•      Subbas 16

•      Gedacktpommer 8

•      Koppelflöjt 4

Gryta kyrka fick alltså 1838 en orgel med 7 stämmor, som byggdes av Pehr Gullbergson, Lillkyrka. Bara några år tidigare hade han byggt orgeln i Långtora och senare skulle även Nysätra kyrka få en orgel av hans hand. 

1929 ersattes Gullbergsons orgel av en ny med dubbla antalet stämmor. De 14 stämmorna var fördelade på 2 manualer och pedal och placerade bakom den gamla orgelfasaden. Orgeln byggdes av Alfred Fehrling, Stockholm.

Nuvarande orgel med 13 stämmor är även den byggd bakom samma fasad från 1838 och invigdes 1971. Byggare var Åkerman & Lunds Orgelbyggeri AB, Knivsta. Senare har orgelfirman Tomas Svenske AB arbetat med orgeln ett flertal gånger och genomförde 2021 en lyckad renovering.

Hjälsta kyrka

Hjälsta kyrkas orgel äger starkt klingande principalstämmor, men de behövs i den tämligen stora kyrkolokalen. Gedacht och Fugara sjunger mycket vackert. Orgeln har även en välljudande trumpet. Något överraskande klingar bara lägsta oktaven av bihangspedalens taster (tangenter för fötterna). Pedalen har alltså inga egna stämmor. 

Orgeln byggdes 1847 av den då nyetablerade firman Johan Blomqvist och Anders Vilhelm Lindgren, Stockholm. De producerade ett 15-tal orglar främst i mellansverige, men deras största arbete blev en 30-stämmig orgel för Helsingborgs Mariakyrka.

Hjälsta orgel renoverades och förändrades enligt olika ideal både 1960 och 1968, först av Bo Wedrup och sedan av Mads Kjersgaard, båda orgelbyggare från Uppsala. 2006 återställdes orgeln till originalskick – bl a återinsattes trumpeten som är en originalstämma – vid en renovering utförd av Tomas Svenske, Hagby. Han har sedan 1989 vårdat orgeln.

Disposition

•      Principal 8

•      Fugara 8

•      Gedacht 8

•      Octava 4

•      Trumpet 8

Hjälsta kyrka tycks redan under medeltiden ha haft en orgel, som då var placerad i koret. Uppgifter finns att den reparerades 1482. Den tycks ha förfallit eftersom en inventering 1634 bara nämner 38 ”gambla orgelpipor”.

Holms kyrka

Holms kyrkas orgel från 1889 är mycket välklingande och har inga tekniska problem. Det vackra ljudet är knappast förvånande, eftersom orgeln kan beskrivas som en senkommen lillasyster till Uppsala domkyrkas stora orgel från 1871 och till Biskopskullas orgel från 1870. Alla byggdes av Åkerman & Lund, Stockholm, en firma efter Åkermans död 1876 drevs av C J Lund ensam. 

Till det mer ovanliga i Holms orgel hör att luften i luftbälgen inte fylls på genom fotarbete av en ”orgeltrampare”, utan genom att den pumpas in för hand, med armkraft. Orgelbyggare Tomas Svenske AB vårdar orgeln sedan 1988.

Orgeln har 4 register:

•      Principal 8

•      Salicional 8

•      Borduna 8

•      Octava 4

När en besökare kommer in i Holms kyrkan ser han eller hon först dock en annan orgel på en läktare högt över altaret framme i kyrkan. Den är tyvärr ospelbar eftersom så gott som alla pipor förkommit. Bakom den vackra fasaden finns bara resterna av ett transportabelt positiv, en reseorgel, som byggdes 1754 av Carl Holm från Uppsala. Möjligen använde han då material från en äldre orgel från 1600-talet. Orgeln är delbar – den övre delen går att lyfta av – och tycks ha haft 6 stämmor, bl a en ”fågelsångsstämma”.

Enligt Abraham Hülphers stora inventering av musikinstrument i Sverige, som trycktes 1773 och finns i facsimile från 1969, har kyrkan haft ytterligare ett orgelverk som gått förlorat vid en brand 1723. Det skulle ha varit byggt av Lars Ersson, Enköping.

Kulla kyrka

Kulla kyrkas orgel kan beskrivas som tidstypisk för 1950-talet. Den är välklingande, trots att den saknar en rörstämma. Mixturen kan uppfattas som stark i jämförelse med nutida klangideal, men den ger samtidigt orgelljudet en tidstypisk glans.

Fram tills att orgeln byggdes 1957 användes ett harmonium i kyrkan. Som konsult för den nya orgeln anlitades Gotthard Arnér, som även konserterade vid den högtidliga invigningen. Han var då domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm och blev så småningom professor i orgel vid Kungliga musikhögskolan. Arnér var medlem av Kungliga musikaliska akademiens orgelnämnd.

Manual I har följande stämmor:

•      Rörflöjt 8

•      Principal 4

•      Mixtur III

Manual II har även den tre stämmor:

•      Quintadena 8

•      Koppelflöjt 4

•      Gemshorn 2

Pedalen har två självständiga stämmor:

•      Subbas 16

•      Nachthorn 4

Orgeln vårdas av Orgelbyggare Tomas Svenske AB.

Långtora kyrka 

Långtora orgel från 1836 har en mycket intressant klang, men tyvärr också väldigt stora tekniska problem. Orgeln är inte Pehr Gullbergsons bästa, vissa tekniska misstag tycks ha gjorts. Detta var hans tredje orgel, den första hade byggts två år tidigare i Kungs-Husby kyrka. Först 1836 flyttade gesällen Jonas Wengström till honom vilket möjliggjorde en mer omfattande produktion, främst i Uppland och Västmanland. Gullbergson blev senare även involverad när det gällde orglar i Fröslunda, Gryta och Nysätra kyrkor. 

Tyvärr har limmet i pipstockarnas mellanskikt släppt och orgelns inre rör sig därför beroende på temperatur och luftfuktighet. Resultatet blir läckage, vilket det förmodligen även är i väderlådan. En renovering för att rätta till dessa fel skulle vara fullt möjlig och har även föreslagits, men de antikvariska myndigheterna har inte gett något medgivande. En renovering skulle dessutom bli tämligen kostsam.

Orgeln är ganska stor med sina 9 stämmor:

•      Principal 8 (Bas/Diskant)

•      Dubbel Fleut 8

•      Fleut d`Amour 8

•      Fugara 8

•      Octava 4

•      Pan Fleut 4

•      Quinta 3

•      Octava 2

•      Trumpet 8 (Bas/Diskant)

Även bihangspedalen är omfångsrik med 20 toner. Orgeln har sedan 1989 återkommande skötts av Orgelbyggare Tomas Svenske AB.

Nysätra kyrka 

Nysätra orgel är mycket intressant genom det i Lagunda församling unika ”melodiverket”. När det kopplas in förstärks den ackordens översta tonen, vilket underlättar för församlingen att följa en psalmmelodi. Orgeln har även välljudande trumpeter som reparerades i maj 2023 av orgelbyggare av Tomas Svenske.

Orgeln är byggd 1839 av den självlärde Pehr Gullbergson, Lillkyrka, som redan hade byggt orglar i Långtora och Gryta, liksom senare i ett flertal andra församlingar i Uppland och Västmanland. Han var även häradsbokhållare, godsägare och kommunalman.  Orgeln klingar mycket vackert i kyrkan. Trots att den bara har en manual kan den ovanliga stämman Vox Candida användas som solostämma tillsammans med en flöjt 4 i basregionen. Bihangspedalen klingar i sitt fulla omfång på 1,5 oktav.

Disposition

•      Principal 8 (från c0)

•      Vox Candida 8

•      Gedact 8

•      Octava 4

•      Fleut 4

•      Qvinta 3

•      Octava 2

•      Trompet 8

•      Vox Virginea 8 (Diskant)

Till ovanstående kommer alltså ett melodiverk för tonerna c1-f2. Det kopplas in med ett särskilt andrag (”spärrventil”). Något förvirrande för organisten är att detta andrag sitter på vänster sida om spelbordet, medan stämmornas andrag sitter på höger sida. När melodiverket kopplas in blir orgeln ganska tung att spela på.

Melodiverket innehåller:

•      Fleut 4 

•      Trompet 8.

När Gullbergson byggde orgeln 1839 tycks han ha använt pipor från en äldre orgel, kanske från 1700-talet. Melodiverket ska ha byggts av Gullbergsons tämligen nye kompanion, verkmästare Jonas Wengström.

1938-39 genomfördes en renovering ledd av Bo Wedrup från Uppsala. På insidan av orgelskåpets luckor finns enkla målningar av de personer som var inblandade i renoveringen.

Orgeln vårdas sedan 1989 av Orgelbyggare Tomas Svenske.

Mariakyrkan

Att det behövdes en orgel till den nya Mariakyrkan i Örsundsbro blev allt mer uppenbart efter kyrkans invigning 2021. En orgel bidrar genom sina klanger starkt till upplevelsen av kyrkorummet. Den ger dessutom klangliga variationsmöjligheter under psalmsången, och orgelrepertoaren är genom sin långa historia mycket omfattande. Men en piporgel kräver ganska stort utrymme, något som saknas i Mariakyrkan och gjorde att församlingen 2023 köpte en digitalorgel. 

Mariakyrkans orgel är byggd av Johannus i Nederländerna. Modellen heter Ecclesia T-150, vilket antyder att orgeln är avsedd för kyrkor och kapell. Johannus har lång erfarenhet av att bygga digitala orglar sedan 1960-talet, vilka har exporterats till mer än 80 länder. Vid beställningen av Mariakyrkans orgel byttes en Cornett i manual I mot Gamba 8, och klangpaletten utökades med en Gedackt 16. Likaså förstärktes pedalen med en Principal 16.

Manual I innehåller 10 stämmor:

•      Gedackt 16

•      Principal 8

•      Rörflöjt 8

•      Gamba 8

•      Octava 4

•      Öppen Flöjt 4

•      Quinta 2 2/3

•      Octava 2

•      Mixtur IV

•      Trumpet 8

Manual II har 11 register:

•      Täckt flöjt 8

•      Viola di Gamba 8

•      Voix Céleste 8

•      Principal 4

•      Koppelflöjt 4

•      Nazard 2 2/3

•      Waldflöjt 2

•      Ters 1 3/5

•      Scharff III

•      Fagott 16

•      Oboe 8

Pedalen omfattar 7 stämmor:

•      Principal 16

•      Subbas 16

•      Octavbas 8

•      Gedackt 8

•      Koralbas 4

•      Basun 16

•      Trumpet 8

Alla 28 stämmorna är inspelade (”samplade”) från riktiga piporglar, vilket ger en stor klanglig fördel jämfört med om de skulle skapas med en tongenerator. Klangen har sedan anpassats till de akustiska förutsättningarna i Mariakyrkan. Detta arbete har utförts av Anders Gustavsson Forslin, som är Johannus representant i Sverige men också utbildad organist och civilingenjör med akustik som ett huvudområde.

Orgeln kan genom knapptryckningar ges 4 olika klangideal: Romantisk, Symfonisk, Barock och Historisk. Detta utökar orgelns klangbredd väsentligt, i praktiken motsvarar det 4 olika orglar. Orgeln kan även ”stämmas om” enligt olika historiska stämningssystem eller ”temperaturer”. Förutom mängden möjligheter att påverka ljudet finns 2000 minnesfack att lagra olika klangkombinationer i. De kan sedan matas fram i tur och ordning med en fottrampa.

Vill du läsa hela utredningen av orglarna gjord av Anders Dillmar hittar du den här.