Foto: Sofia Imberg Bergman /Lagunda

Högtider och dagar

Inom kristendomen finns det många högtider. Kristendomens viktigaste högtider är jul, påsk och pingst. De flesta av årets högtider kretsar kring händelser i Jesu liv, men det finns också högtider som lyfter fram helgon, martyrer och apostlar.

Advent

Adventstiden berättar att Gud skall komma till oss för att bli som en av oss. Jesus ska komma och han är både människa och Gud. Jesus kommer med ljus i vårt mörker med hopp och med framtidstro.

Jul

En natt för ungefär 2 000 år sedan föddes Jesus i ett stall i Betlehem. Bibeln berättar att det var Gud som föddes som människa, eftersom Gud ville komma närmare mänskligheten.

Trettondedag jul

Tretton dagar efter jul, den 6 januari, firar vi att tre vise män hittade vägen till Jesus i Betlehem. De tre vise männen visste att en ny stjärna skulle tändas på himlen när Guds son skulle födas, och därför följde de stjärnan. De fann Jesus i stallet och hyllade honom med guld, rökelse och myrra.

Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen, som också kallas Jungfru Marie kyrkogångsdag, handlar om vad som hände när Jesus var fyrtio dagar gammal. Maria och Josef bar då fram sin lille son i templet.

Fastan

Fastetiden varar 40 dagar, från askonsdagen fram till påskafton. Inom Svenska kyrkan är fastan idag en tid med möjlighet till eftertanke och förberedelse inför påsken.

Jungfru Marie bebådelsedag

Att bebåda betyder att förkunna, att ge budskap om. Denna dag läser vi om när ängeln Gabriel kommer till den unga Maria och förkunnar för henne att hon ska bära och föda Guds son.

Kyrkans största helg: Påsken

Påsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus besegrar döden. Den uppståndne Kristus visar att Gud är en levande Gud.

Pingst

Pingsten är kyrkans tredje stora helg vid sidan av jul och påsk. Den är den heliga Andens högtid. Anden är Guds osynliga närvaro bland oss människor.

Kristi Himmelsfärd, äldre altartavla Långtora. Beskuren.

Kristi himmelsfärds dag

När Jesus uppstått från de döda var han kvar bland sina lärjungar 40 dagar. Sedan lämnade han jorden och fördes upp till himlen - Kristi Himmelsfärd.

Trefaldighetstid

Trefaldighetstiden börjar med heliga trefaldighets dag, precis i övergången mellan vår och sommar, och sträcker sig fram till söndagen före domssöndagen i november. Precis som naturen växer under denna tid handlar många av söndagarna om att leva och växa som människa och kristen.

Den helige Mikaels dag

Mikaelidagen, som denna söndag också kallas, handlar om ärkeängeln Mikael och kampen mot det onda. Mikaelidagen kallades i det gamla bondesamhället för Mickelsmäss och ofta hölls marknad - välbekant för oss här i Örsundsbro.

Tacksägelsedagen

Temat på tacksägelsedagen är lovsång. Bibeltexterna handlar om tacksamhet och sång över livet och det Gud ger.

Domssöndagen

Den sista söndagen på kyrkoåret är Domssöndagen. Texterna handlar om att tiden är begränsad, men också om framtiden och om Guds rike.

De liturgiska färgerna

Svart är sorgens färg  och används på långfredagen då vi minns Kristus lidande och död. Prästen bär också i regel svart i samband med begravningar.

Den gröna färgen talar om växtlighet, inte bara i naturen utan även i det andliga livet. Grönt används under trefaldighetstiden som börjar efter pingst och leder oss genom sommarens växt och mognad ända fram till domsöndagen.

Lila eller violett är botens och förberedelsens färg. I kyrkan finns två stora förberedelsetider har vi i vår kyrka: Advent som förbereder oss för jul och fastan som förbereder oss för påsken. I svensk tradition används ofta blått i stället för lila under dessa perioder, så båda färgerna kan förekomma.

Rött är Andens och blodets färg. Till pingst ser vi rött i kyrkan och så även på annandag jul då vi tänker på martyrerna, de människor som dött för sin tros skull.

Den vita färgen är glädjens färg. Under julen, på påskdagen och under tiden efter påsk står glädjen i  centrum och vitt är den liturgiska färgen.