Prata med oss

Kontakt

Lagunda församling Besöks- och postadress: Ängsvägen 8, 74960 Örsundsbro Telefon: +46(171)460070 E-post till Lagunda församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Fettisdagen

Fettisdagen är sista dagen i fastlagen: festen innan fastan börjar. Det är dagen där semlorna - fastlagsbullarna - hör hemma!

 

Fastlagen är tre dagar lång: fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen som även kallats vita tisdagen. Namnet vita tisdagen kommer av färgen på maten. Detta är den sista dagen före fastan då man fick äta vitt bröd och mjölk, och ur detta växte våra fastlagsbullar fram. En bulle bakad på vitt bröd, med fet grädde och söt fyllning sammanfattar fastlagens fest. Ordet semla kommer av simila som är vetemjöl på latin.

Är man nogräknad är fettisdagen den enda dagen på året där fastlagsbullarna/semlorna verkligen hör hemma. 

Fastlagen

Fastlagssöndagen och fettisdagen kallas med ett gemensamt namn för fastlagen. Det är festdagar och runt om i världen firas karnevaler dessa dagar. Karneval kommer av "carne, vale", som betyder farväl till kött. Det är fest innan fastan inleds!

Fastlagsris

Fastlagsriset med fjädrar kan man ta in nu. Det är tradition som liksom så många andra traditioner har ett omtvistat ursprung. Några menar att det är europeiska traditioner som kom till Sverige, och andra att det är påskriset som kommit att användas både vid påsk och vid fastans inledning. Ursprungligen användes riset mer konkret för att piska varandra och påminna om Jesu lidande på långfredagen. Att ta in riset redan vid fastans inledning och låta det stå under hela fastetiden som en synlig påminnelse om fastans innebörd och bakgrund blev med tiden vanligare. Dekorationer med fjädrar eller annat färgglatt pynt - men inga påskägg - hör samman med fastlagens fest- och karnevalsstämning.

Sedan tar fastan vid.

Fasta i 40 dagar

Fastetiden varar i fyrtio dagar, från askonsdagen fram till påskafton. När Sverige var katolskt, fram till 1500-talet, var fastan obligatorisk och seden är fortfarande stark inom katolska kyrkan. Inom Svenska kyrkan är fastan idag en tid med möjlighet till eftertanke och förberedelse inför påsken.

Under fastetiden följer vi vägen Jesus går, genom lidandet och döden, mot uppståndelse och nytt liv. I gudstjänsten märks det att det är en stillsammare tid. Våra högmässor är mer avskalade, vi sjunger inte den stora tacksägelsen, Gloria och Laudamus eller halleluja. Ofta ersätts den vanliga förbönen av en s.k. litania, som är en tonsatt bön om nåd och förbarmande.

Under fastan är textilierna i kyrkorummet blå eller lila. Det står för förberedelse, bot och fasta.