Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Kyrkohandboken

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Musiken i den nya kyrkohandboken

Först en liten saga:

Sagan om den anrika restaurangkedjan och dess instruktionsbok

Det var en gång en anrik restaurangkedja som hade många restauranger över hela landet. Den hade en stolt tradition som pålitlig leverantör av kvalitetsmåltider. För att kunna säkerställa den höga kvaliteten hade kedjan en instruktionsbok som utförligt beskrev vilken typ av råvaror som skulle användas och hur kunden skulle bemötas. Denna instruktionsbok fungerade väl en tid, men efter ett tag uppstod problem.  Nya råvaror hade kommit ut på marknaden, en del ansåg att dessa var fullgod ersättning, medan andra inte tyckte det. Instruktionsboken föreskrev vissa fraser som varje kund skulle mötas av, en del tyckte att de var högtidliga och fina, medan andra upplevde de främmande och gammalmodiga. Allt eftersom tiden gick blev det allt färre och färre som följde instruktionsboken.  Ledningen för kedjan var bekymrad; något måste göras, risken var överhängande att alla började göra som de ville. Deras lösning blev en ny instruktionsbok; förutom de tidigare nämnda råvarorna specificerades andra som också gick bra att använda. Vad gällde hälsningsfraserna blev de kvar, men även dem kompletterades med nya fraser som utan att göra avkall på kärnan i verksamheten, ansågs fylla ett behov.
Denna lilla saga om restaurangkedjan får symbolisera arbetet med kyrkohandboken.

Vad är en kyrkohandbok?
Om man slår upp ordet ”handbok” i svenska akademiens ordlista får man följande definition: ”Praktisk instruktionsbok”. Med ledning av det skulle en definition av ”kyrkohandbok” då bli: En instruktionsbok för det man gör i kyrkan: döper, viger, begraver och firar gudstjänst.

Vad är nytt i den nya kyrkohandboken?

Som framkommit av den lilla sagan ovan, är den nya handboken kompletterande till sin natur; det mesta av det gamla finns kvar, medan nya texter och musik tillkommit, fria att välja. Dock, alla texter som kommer från bibeln har anpassats till den nya bibelöversättningen från år 2000.

När det gäller musiken var utgångspunkten den att stora merparten av 86:ans handbok skulle vara kvar, men kompletteras med annan musik inom olika typer av genrer, såsom konstmusik, pop och visa. Tanken var att både ta in nyskrivet material och använda sådant som redan på bred front användes i församlingar runt om i landet. Man lät beställa tre nykomponerade mässor varav två kom med i förslaget och sammanställde ytterligare två av befintligt material. Dessa är stommen i det som blivit Gudstjänstmusik B-D.

Remissomgången visade på ytterligare en aspekt, nämligen behovet av enkla melodier man kan härma, sk ”call and respons”. Detta ledde till att sådana melodier togs in, medan andra som enligt remissomgången inte ansågs hålla måttet gallrades ur.

Det som också var nytt i den nya kyrkohandboken var införandet av Hallelujamelodier, avsedda att sjunga efter evangeliet och korta förbönssvar, tänkta att interfoliera de olika avsnitten i förbönsmomentet.

Vägledande principer

Under revisionsgruppens fortsatta arbete var tre principer vägledande:
Inte förändra i onödan: Strävan har varit att göra så lite förändringar som möjligt på redan väl insjungna melodier. Principen blir viktig då ny text tillkommer.
Brukbarhet: Handboken är framförallt en bok som ska vara användbar, i alla möjliga situationer. Detta har lett till att alla melodier har försetts med ackordsymboler, för de som inte kan noter så bra. Alla melodier har också försetts med satser avsedda för orgel, för de som inte kan ackord så bra.
Genrerespekt: Innebär att en melodis genre bestämmer förhållningssättet till övriga parametrar. På så sätt är ackordsymbolerna till exempelvis Sanctusmelodierna i Gudstjänstmusik A av genrerespekt väldigt utförliga för att göra satsen rättvisa. Av genrerespekt hittar du inte en femstämmig Palestrinainspirerad orgelsats till Runows Sanctusmelodi utan en enkel sats som följer ackorden.

Gudstjänstmusik A-E

Här följer en kort presentation av Gudstjänstmusiken:

Gudstjänstmusik A,
här hittar vi den stora merparten av 86:ans melodier. Man tänker nog mest på de ståtliga gregorianska melodierna i Kyrie-, Sanctus- och Agnus Dei-avsnitten, men här finns även andra till 86:ans handbok nyskrivna stycken, som tex ”Du evigt strålande morgonsol” och ”Måne och sol”.
Gudstjänstmusik B,
är genomkomponerad av kyrkomusikern och kompositören Fredrik Sixten. Här har uppdraget varit att skriva för den församling som inte darrar inför det som tar lite tid att lära in, men som i gengäld kan njuta frukterna av nya perspektiv. Här blandas influenser från både konstmusik och folkmusik.
Gudstjänstmusik C,
här har de melodier hamnat som inte funnits i handboken sedan tidigare men flitigt använts av ett brett antal församlingar och därigenom visat sin livskraft, bland annat ett Sanctus och Agnus Dei från den anglikanska kyrkan och ett Kyrie från Grekland.
Gudstjänstmusik D,
är komponerad av kyrkomusikern och kompositören Karin Runow och är exempel på melodier som har sitt ursprung i pop/rockgenren. Denna musik kan med fördel utföras av ett kompband istället för orgel.
Gudstjänstmusik E
blev i slutändan en renodlad produkt av Per Harling, präst och melodimakare. Gudstjänstmusik E är tänkt att stå visans tjänst, med sitt enkla men klara tonspråk. När remissvaren visade på behov av fler call-responsmelodier fick Per Harling uppdraget att komponera ett nytt Kyrie och Agnus Dei.

Sammanfattning

Den nya musiken i kyrkohandboken är tänkt att komplettera den tidigare. All musik i handboken är tänkt att spegla användbarhet och genrerespekt.