Foto: Sofi Sandström

Västra Ryds kyrka

Västra Ryds kyrka ligger vackert bland åkrar och fält sedan 1200-talet. Det ligger i närheten av Livgardet. Här finns också Ikoncentrum. Kyrkan ligger i Upplands-Bro kommun på Gällöfstavägen 58. Buss 558.

Ikoncentrum i Västra Ryd. Ikonmålning. Pilgrimsvandring. Retreater för anhöriga. Leva-vidare-grupp.

Välkommen till Västra Ryds kyrka, Pilgrimsgården och torpet Trollenäs. Här kan du måla, pilgrimsvandra, fira mässa och delta i retreater för anhöriga. Vi har också Leva-vidare-grupp i Västra Ryd. Här kan du också "bara-vara" i Guds vackra natur.

Mässor & Högmässor.

Välkommen till Kungsängens kyrka och Västra Ryds kyrka. I kalendern på sidan finner du detaljerad information om varje Mässa och Högmässa.

fakta om västra ryds kyrka

  • Kyrkan är byggd av gråsten och kyrkans mellersta del är från 1200-talet.

  • Vid 1400-talets slut förlängdes kyrkan åt öster och sakristian byggdes.

  • Innan tornet byggdes, stod en klockstapel från 1633 på kyrkogården.

  • Klockstapeln revs och ersattes med en ny 1752, som i sin tur revs, när tornet byggdes 1767-68 och kyrksalen samtidigt förlängdes åt väster.

  • 2003-2010 restaurerades kyrkan på grund av mögel samt för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i kyrkan.

  • Nivåskillnaden i kyrksalen förflyttades då till utrymmet mellan dubbeldörrarna, som är mellan kyrksalen och vapenhuset.

  • Kyrkan återöppnades 30 maj 2010 av ärkebiskop Anders Wejryd.

  • 3 oktober 2015 invigdes Ikoncentrum Västra Ryd av biskop Ragnar Persenius.

  • 2018 monterades ett nytt kors – tillverkat av Cai Zetterström – på tornets lanternin efter att det tidigare korset behövt bytas ut på grund av ”tidens tand”.

fakta om västra ryds kyrka - gravkoret

  • Gravkor av gråsten och tegel mot kyrkans östgavel byggdes 1681 och var avsett för drottning Kristinas hovskräddare Claude Hägerstierna med familj, som var ägare till Tranbygge säteri.

  • Gravkoret hade en dörr till koret i kyrkan men den murades igen 1767 och gravkoret revs 1868.

  • Under senare delen av 1700-talet övergick ägandet av gravkoret till familjen Lantingshausen, vars vapen hugget i sandsten, finns på gravkorets södra vägg.

  • Familjen Rålamb, som var släkt med Lantingshausen byggde det nuvarande gravkoret 1868.

Sakristian

Byggd på 1400-talet, blev tillbyggd på 1660-talet och försett med tegelgolv.

Kyrksalen
Altaret

Altaret är murat av tegel och liksom altaruppsatsen från 1767.

Altaruppsatsen är av målat trä och skänktes av överståthållaren, friherre, J.A. von Lantingshausen på Granhammar.

Krucifixet på altaret är från 1700-talet.

Altartavlan är målad av Louis Masreliez och föreställer Kristus i Getsemane.

Predikstolen

Predikstolen är från 1695, gjord av en bildhuggare i Örebro och skänkt av Maria och Johan Silfwercrantz.

På predikstolens korg finns skulpturer av Kristus som Salvator mundi (världens Frälsare) och de fyra evangelisterna.

Dopfunten

Foten och överdelen av skaftet på dopfunten är från 1200-talet, cuppan och mellandelen är från 1924.

Dopfatet är från 1900-talet och gjort av mässing.

Krucifix

Triumfkrucifixet i triumfbågen är i trä och tillverkat i Sverige i början av 1200-talet. Kristusbilden är av lind och har fötterna parallella, vilket är mycket vanligt på krucifix från 1200-talet. Kristus bär kungakrona. Korset är av furu och har cirkelrunda ändplattor med hörnblad och målningar med evangelistsymboler.

Helgonskåp och skulpturer

Helgonskåpet med Andreas som korsfäst är i kyrksalen på södra väggen framför läktaren. På skåpets ryggstycke finns målade bilder av Petrus och Paulus samt mellan de nedre korsarmarna Kristi vapen, dvs hjärtat och hans genomborrade händer och fötter. Skulpturen är från 1300-talet men skåpet från senare delen av 1400-talet.

Sankta Anna själv tredje kallas bilder av Marias mor Anna tillsammans med Maria och Jesusbarnet. En sådan skulptur från 1400-talet är placerad vid södra väggen nära dopfunten i koret.

Madonnan med Jesusbarnet är en skulptur i lind från 1200-talet, där Marias huvud är från 1400-talet, då det moderniserades. Skulpturen är placerad på norra väggen framför läktaren.

På södra väggen framför läktaren finns en skulptur av Maria Magdalena från ca 1460.

En 1300-talsskuptur föreställande St.Erik har – liksom Madonnan med Jesusbarnet - ett senare påsatt huvud. Skulpturen står på södra väggen under läktaren.

Orgel

Orgeln på läktaren är byggd 1831 av P Z Strand och renoverad 1945. Den om fattar 14 stämmor, som är fördelade på två manualer.

Gravminne

Över ingången till sakristian finns en del minnestavlor och kartuscher (ornament i form av en rulle) inmurade. De är alla fragment, som tillhört ett gravmonument rest över familjen Rosenkrantz på Granhammar, vars huvudman Gustaf Richard dog 1648 och begravdes 1650 i Västra Ryd. Gravmonumentet avlägsnades från sin ursprungliga plats i samband med renoveringen 1767.

Av gravmonumentet över Richard Rosenkrantz har följande delar bevarats: en manlig figur, som vilar med huvudet på en kudde med tofsar, iklädd rustning och med värjan på sin vänstra sida. Monumentet av grå sandsten är under predikstolen på ett kalkstenspodium.

I samband med renoveringen av kyrkan 2003-10 flyttades en gravhäll till sakristian och en gravhäll till vapenhuset.

Sakristian

En valvbricka av ek med ärkestiftets vapen - som suttit i kyrksalens valv – är från 1400-talets slut och finns i en låda i sakristians glasskåp.

Där finns även den äldsta mässhaken från senmedeltiden i brunviolett, granatäpplemönstrad sammet med broderier i silke och guld. Framsidan har ett kors av guldband och på ryggsidan ses den korsfäste Kristus. På ena korsarmen avbildas Paulus med svärd och på den andra Petrus med nyckel. Vid korsets fot ses den sörjande Maria, Johannes och Maria Magdalena, längst ner Bartolomeus och troligtvis Judas Taddeus.

En mässhake i röd atlas - dvs tyg med silkesvarp och bomullsinslag – är från 1774 och har på framsidan I H S och på ryggsidan ett kors med blomornament i guldbroderi.

Det finns även två nästan likadana mässhakar i svart sammet med Jahvesol fram och kors på ryggsidan med silverband varav den ena är inköpt 1822 och den andra skänkt 1855 av greve von Lantinghausen.

Ytterligare en mässhake, som tillverkats av Liciuim 1946 är komponerad av textilkonstnärinnan Sofia Widén.

I sakristian finns - i skåpet rakt fram från kyrksalen – ett silverbandskantat antependium i mörkblå sammet med I H S i mitten, som är skänkt av greve E A von Lantingshausen 1836.

Från 1800-talet finns även ett antependium i röd sammet med guldfrans.

Där finns ytterligare tre antipendier i vitt, grönt och violett linne, som komponerats av textilkonstnärinnan Sofia Widén.

I sakristians nordvägg finns en gravsten från tidigt 1200-tal och där finns även ett gravminne av grå kalksten med inskrift över prästen Henrik Sahlgren - död 1759 – vilken varit präst i församlingen i 50 år.

Vapenhuset

I vapenhuset på södra väggen finns en filtad tavla föreställande ett lamm tillverkad av textilkonstnär Gunilla Paetau Sjöberg från Bålsta.

I vapenhuset finns även ett epitafium (en med inskrift försedd minnestavla över en död person) från 1681 över Mauritz Getrop med familj.

Upptill finns två porträttmedaljonger och i mitten en domstolsscen med Fides (tron) till vänster och Spes (hoppet)till höger.

Längst ner en omfattande text angående familjemedlemmarna.

Läktaren

På väg upp till läktaren finns begravningsvapen från 1600- och 1700-talen.

Vapnen tillhör släkterna Rosenkrantz, Örnflyckt, von der Noot och Hägerstierna från 1600 talet samt von Strokirch och Hermelin från 1700-talet.

Ovanför trappan finns ett epitafium från 1600-talets början, som föreställer en avlidens familj knäböjande i ett rum med rutat golv.

Ovanför familjen syns den uppståndne Kristus och längst ner en nästan utplånad inskrift.

På läktarens södra sida hänger två ljusstavar av furu från 1500-talet med snidade figurer av lövträ, som håller en kolonn, som ska bära ett större ljus.

En änglaliknande figur utan vingar står på ett sexkantigt krön, som omsluts av ett gotiskt masverk (dekorationssystem av trä).

Den ena handen håller ängeln om kolonnen och den andra har burit en pingla, som är borta.

Tornmuseét

Processionsstavarna från början av 1500-talet eller tidigare finns i tornet två trappor upp i ett litet museum.

Processionsstavarnas övre del är en utsirad korg, som troligen använts för att bära skulpturer i vid processioner.

Den äldsta av dem från1400-talets slut har en stång av furu och korgen är av tunna utsågade björkplattor, som upptill bildar ett gotiskt masverk.

Den yngre från 1500-talet har en robustare utformning.

I museet finns även en äldre predikstol, en äldre altaruppsats och de två rökkärlen, som stått på huvudaltaret före renoveringen 2003-10.