Julevangeliet -den heliga natten

"Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus." Julens stjärna lyser för alla över stallet i Betlehem. Kristus är det ljus som kan vägleda och lysa upp natten för jordens alla folk. Gud har blivit människa i honom, som själv är "den strålande morgonstjärnan". Lysande över Kristusmonogrammet är den en symbol för julens under. Ett ljus har tänts som driver undan mörkret. Stjärnan i dagens symbol är hämtad från en av de medeltida kragstenarna i Uppsala domkyrka. På juldagen placerar vi Jesusbarnet i krubban, som symbol för hans födelse under julnatten. Men det är egentligen inte bara en födelsedag vi firar. Juldagen påminner om det fantastiska att Gud i Jesus kom till jorden som en av oss – blev människa för oss

Lukasevangeliet 2:1-20

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.

Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: “Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren.
Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: “Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra:
“Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban.

När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.”