9/8-20 Gudstjänst från Tärna kyrka

Nyhet Publicerad Ändrad

Nionde söndagen efter trefaldighet

9/8 Nionde söndagen efter trefaldighet

Karin Hammermo – kyrkoherde

Ulrika Larsson – sång och piano

Per Nestor – sång, foto och redigering

 

Välkommen tillbaka till Tärna kyrka. Vi stannar först till en stund inför två fantastiska konstverk av konstnären Bo Åke Adamsson. Först denna ljusbärare. Så denna målning med motiv från Johannes 13 där Jesus tvättar sina lärjungars fötter.

Så får vi ta del av kyrkoherde Karin Hammermos tankar kring ämnet för denna söndag, den nionde efter trefaldighet. Ämnet är ”Goda förvaltare”.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Låt oss be:

Livets Gud,

som gett oss uppdrag att förvalta din skapelse,

hjälp oss att vårda och värna

den med ansvar och vishet,

för allt levandes skull.

I Jesu namn.

Amen.

 

Vi lyssnar till evangeliet på nionde söndagen efter trefaldighet. Så skriver evangelisten Lukas:

Han sade också till sina lärjungar: »Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ”Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.” Förvaltaren tänkte: ”Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.” Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ”Hundra krus olja”, svarade mannen. Då sade han: ”Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.” Sedan frågade han näste man: ”Och du, hur mycket är du skyldig?” – ”Hundra tunnor vete.” Då sade han: ”Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.” Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er? Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.«

 

Här i Tärna kyrka firar vi idag den nionde söndagen efter trefaldighet och har som tema ”Goda förvaltare”. Den liturgiska färgen är grön och den påminner oss om hur vi under Trefaldighetstiden ska växa till vår tro och andliga mognad. Söndagen tar upp ytterligare en aspekt av livet tillsammans med Gud – nämligen förvaltarskapet. Våra talanger, gåvor och förmågor ska alltså ställas i Guds tjänst och förvaltas så att det ger avkastning, det vill säga att det goda förmeras på jorden och med kyrkligt språkbruk – Guds rike får breda ut sig.

 

I förvaltarskapstanken syns det tydligt att andligt och värdsligt hör ihop. Detta innebär ju också att vi en dag ska bli avkrävda ansvar. Då handlar det inte om hur mycket vi hade att förvalta utan om vad vi gjorde med det som vi hade. Ett särskilt ansvar har kyrkan att sprida evangelium – det glada budskapet om Jesus Kristus. Gud, gör oss djärva.

 

Sv ps 288:1

Gud, från ditt hus, vår tillflykt, du oss kallar

ut i en värld där stora risker väntar.

Ett med din värld, så vill du vi ska leva.

Gud gör oss djärva.

 

Imorgon, den tionde augusti, har Lars namnsdag. Den 10 augusti år 258 avrättades Laurentius på ett halster i Rom. Laurentius var ärkediakon och förvaltade församlingens tillgångar. Många fattiga fick stöd genom denna förvaltning. När Laurentius greps uppmanades han att lämna det kyrkan ägde till kejsaren och överge sin tro. Innan hade han dock hunnit dela ut kyrkans tillgångar till de fattiga. Laurentius har sedan dess varit ett exempel på en god förvaltare. Gud gör oss fria.

 

Sv ps 288:2

Lyft oss, o Gud ur våra tröga vanor.

Krossa vårt skal av värdighet och blyghet.

Lös oss från jaget, ge oss kraft att älska.

Gud gör oss fria.

 

Under en chefs- och ledarskapsutbildning som jag gick pratade vi ofta om att kunna byta perspektiv och se på samma sak, samma händelse, från ett annat håll och därmed också kunna förstå sammanhang och skeenden. Att se på samma sak – samma händelse från olika håll. Ni vet det där om glaset – är det halvtomt eller halvfullt? Det finns en underbar berättelse om just det här: ”En man var ute och gick och under sin vandring passerade han ett stenbrott. Han frågade flera av arbetarna vad de gjorde. Den första svarade irriterat: ”Ser du inte att jag hugger i sten?”. Den andre svarade, utan att titta upp: ”Jag tjänar ihop 100 pund i veckan.” Så ställde mannen sin fråga till en tredje person. Denne slutade att arbeta, tittade upp och svarade: ” Om du vill veta vad jag gör, så bygger jag en katedral” Gud gör oss kloka.

 

Sv ps 288:3

Ge oss din blick för dolda möjligheter.

Ge fantasi att finna nya medel,

Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla.

Gud gör oss kloka.

 

Att vara en god förvaltare innebär att man tar ansvar för något som tillhör någon annan och förvaltar det som om det vore ens eget. Just nu och just här – på den plats på jorden och i samhället bland andra människor där vi är satta att leva och att verka. Ofta tänker jag på Martin Luthers ord om att det aldrig är försent att handla: ”Om jag visste att världen skulle gå under imorgon skulle jag ändå plantera mitt äppelträd.” Gud har två händer. Med den ena handen uppehåller han skapelsen genom alla människor av god vilja. Med den andra handen drar han oss närmare sitt hjärta, det vill säga till tro på Jesus Kristus. Gud gör oss glada.

 

Sv ps 288:4

Människors krav skall pressa oss, och tvivel,

oro och jäkt skall tynga våra sinnen.

Låt oss få känna att din kärlek bär oss.

Gud gör oss glada.

 

Att vara rädd om det vi fått att ta hand om. Att värdera, vörda det skapade och allt ur det skapade, det tillverkade. Varenda liten sak, varenda liten matbit – som kommer ur det av Gud skapade – är älskat av Gud, är Guds skapelse. Kan jag också se på mig själv på samma sätt? ”Till Guds avbild skapade han dem.” Livet är skört men också värdefullt. Mitt eget liv, andra människors liv, naturen med allt det vackra som blommar, växer och lever runt omkring oss - som den fantastiska doft som möter oss här på Tärna kyrkogård.

 

Vi har alla olika gåvor, förmågor och det som vi är bra på. Vad är du bra på? Vad är jag bra på?

En del är specialister - andra är bra på att få vardagen att fungera. Alla är bra på någonting – något som gör skillnad för andra människor. Bra på att skratta eller trösta, bra på att snickra eller att baka, bra på att hålla ordning eller bra på att vara flexibel, bra på att odla eller bra på historia, bra på att vara tillsammans med barn eller att ta hand om sjuka och äldre. I Guds skapelse, i den världsvida kyrkan och i våra församlingar i Kumla, Tärna och Kila behövs vi alla, var och en med sina gåvor och förmågor – tillsammans. Gud behöver goda förvaltare som gör skillnad. Vad är du bra på? Gud behöver dig. Gud behöver just det som du är bra på! Amen.

 

Sv ps 711

Jag tror på en Gud, en enda, en konstnär som målar liv.

Så tar han ett ord och formar en evighet inuti.

 

Jag tror på en Gud, en enda, ett gudabarn, mänskoson.

Med kärleken vill han öppna en evighet inifrån.

 

Jag tror på en Gud, en enda, en Ande mysterium

som andas i evigheten och mitt inre rum.

 

Låt oss be:

Gud, du som skapar himmel och jord, vi tackar dig för allt som lever på jorden.

Lär oss att bevara din skapelse och forma en värld med omsorg och ansvar

Gud, du som älskar alla människor, vi tackar dig för fred och frihet.

Vi ber om kraft att försvara alla svaga och göra vårt samhälle öppet och rättvist

Gud, du som bor i våra hjärtan, vi tackar dig för glädje och livsmod.

Vi ber om hjälp att följa vår kallelse och kraft att leva i tro.

Gud, du som ger din kyrka liv, vi tackar dig för dem som har gått före oss.

Vi ber om förmåga att se din vilja och mod att leva efter den.

I Jesu namn.

Amen.

 

Vi ber alla högt tillsammans:

Fader vår som är i himmelen.

Helgat varde ditt namn.

Tillkomme ditt rike.

Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.

Vårt dagliga bröd giv oss i dag,

och förlåt oss våra skulder,

såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro,

och inled oss icke i frestelse

utan fräls oss ifrån ondo.

Ty riket är ditt och makten och härligheten

i evighet.

Amen.

 

Tag emot Herrens välsignelse:

Herren välsigne er och bevare er.

Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig.

Herren vände sitt ansikte till er och give er frid.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

Amen.

 

I sommarljus - Åsa Hagberg/Stefan Jämtbäck

 

När sommarljuset vaknar och livet börjar om,

i ögon som nu öppnas i varje fågelsång,

jag ser en fjäril fladdra, en myra streta på.

Så sprudlar livets under så sköra och så små.

I sommarljus vi vänder oss till dig.

I sommarljus vi vänder oss till dig.

O, Gud, vi vänder oss till dig.

 

När sommarljuset vaknar och väntan nått sitt slut,

en dag när knoppar brister och båtar lägger ut.

När solen stigit högre vi närmar oss en strand,

där barnen bygger sandslott och händer når varann.

I sommarljus vi vänder oss till dig.

I sommarljus vi vänder oss till dig.

O, Gud, vi vänder oss till dig.