Foto: Anders Gustafsson

Kulturvård på våra kyrkogårdar

Kulturmiljöerna på våra kyrkogårdar är ett skötebarn. Vi är skyldiga att ha vård- och underhållsplaner för alla kyrkogårdar. Pastoratet har därför genomfört både trädinventering och kulturhistoriska inventeringar av alla gravvårdar på våra elva kyrkogårdar.

Kulturvård på våra kyrkogårdar

Kulturmiljöerna på våra kyrkogårdar är ett skötebarn för oss som jobbar inom kyrkogårdsförvaltningen i Krokoms pastorat. Vad vi får göra och måste göra regleras både av kulturmiljölagen och biotopskyddet.

Vi är skyldiga att ha vård- och underhållsplaner för alla kyrkogårdar och för att dessa ska stämma överens med de riktlinjer som finns så behöver vi veta vad som är värt att bevara och vilket skick det är på olika delar på kyrkogården.

Pastoratet har därför genomfört både kulturhistoriska inventeringar av alla gravvårdar på alla våra 11 kyrkogårdar, inventerat det gröna som gräsytor, buskar och häckar och även gjort en omfattande trädinventering. Dessa inventeringar har genomförts mellan 2018-2020.

De kulturhistoriska inventeringarna leder sen fram till Bevarandeplaner där det specificeras vilka gravvårdar som vi ska bevara åt kommande generationer och hur de ska vårdas och visas upp för en intresserad allmänhet.

Inventeringarna av det gröna samt alla våra träd resulterar i Trädvårdsplaner som nu finns framtagna för alla kyrkogårdar och som gäller för perioden 2021-2041. De är en viktig del av vård- och underhållsplanerna för kyrkogårdarna.

Alla dessa planer ska godkännas och fastställas av kyrkorådet i pastoratet, några av bevarandeplanerna är i skrivande stund redan fastställda. Länsstyrelsen i Jämtlands län är tillsynsmyndighet för alla kyrkogårdar och allt material har också lämnats till dem så de får möjlighet att yttra sig.

Trädvårdsplaner

I trädvårdsplanerna finns det rekommendationer hur vårt trädbestånd, som i dagsläget är ca 700 träd, skall förvaltas under planperioden som är 20 år.
Då många av våra träd är gamla, en del är planterade i mitten av 1800-talet, så är det också så att de redan har stått längre än den normala medellivslängden. Därför är de i många fall sjuka, i vissa fall delvis döda eller döende, och därmed också farliga. Detta har vi förstått redan innan inventeringen gjordes och därför har vi också sökt och fått tillstånd av Länsstyrelsen att avverka riskträd som vi själva bedömt som farliga på några kyrkogårdar. Detta gjordes våren 2019.

Under inventeringen 2020 fick vi av den trädexpert som vi anlitat nya direktiv att ta ner fler farliga träd, vilket vi också ansökt om och fått tillstånd att göra vintern 2021.

Riskträd på kyrkogården.

Alla träd som vi avverkar kommer att återplanteras. Några träd kan hamna på nya ställen, fler träd än tidigare kommer att planteras och i några fall blir det andra sorter än tidigare.

Avsikten är att försöka återställa de olika kyrkogårdarnas särprägel till en nivå som de haft tidigare. Enligt de nu föreslagna åtgärderna kommer det totala trädbeståndet att ha ökat till drygt 900 träd i slutet av planperioden. Som vi ser det en förbättring av den biologiska mångfalden på kyrkogårdarna i enlighet med det biotopskydd som delvis reglerar hur det ska se ut.
Delar av vissa kyrkogårdar har genom åren förvanskats något då träd avverkats eller blåst ner och inte återplanterats.

Trädvårdsplanera ger oss också tydliga ramar för vilka olika år vi ska plantera,
uppbyggnadsbeskära och stamma upp alla nya träd så de blir starka och livskraftiga. Varje enskilt träd har fått ett eget individnummer så vi kan hålla koll på dem.

 

Gravvårdsinventering

Alla gravvårdar på pastoratets 11 kyrkogårdar har inventerats under åren 2018 och 2020. För att få en enhetlig och likvärdig bedömning av vad man kan anse vara värt att bevara så bestämdes redan 2017 i gamla Rödöns pastorat att Jamtli skulle få uppdraget att göra detta arbete i Ås, Rödön, Aspås och Näskott. Efter pastoratsregleringen så beslutades att detta arbete skulle göras på resterande kyrkogårdar och då fick Jamtli fortsatt förtroende.

Inventeringarna ska sen sammanställas i Bevarandeplaner och de finns nu färdiga för dessa 4 kyrkogårdar och har fastställts av kyrkorådet våren 2020. Resultaten av inventeringarna i Alsens, Offerdals och Föllingebygdens församlingar kommer att överlämnas till oss under våren 2021. Bevarandeplaner beräknas göras klart under hösten och vintern 2021/2022 för att kunna fastställas våren 2022.

Foto: Anders Gustafsson

Resultaten av inventeringarna och bevarandeplanerna delges församlingsråden för synpunkter inför fastställande. Då de fastställts överlämnas de också till Länsstyrelsen så de får möjlighet att yttra sig och så de får kännedom om vad som står i dem. Länsstyrelsen använder sen dessa dokument som referens när vi själva söker tillstånd för olika åtgärder på kyrkogårdarna.

Alla gravvårdar som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde som sammanfaller med de kriterier som man gått efter vid inventeringen, får en preliminärmärkning som Kulturgrav.

De stenar som står på gravar som återgått till huvudmannen dvs pastoratet, märks som Bevarad gravplats och är därmed skyddad som kulturminnesmärke.
Gravar med gravvårdar som har en registrerad innehavare blir markerade som Bevarad gravplats först sen de återgått till pastoratet. Innehavaren kan fram till dess gravsätta fler avlidna på gravrätten och gravvården är innehavarens egendom som de har ansvar för.

De allra mest värdefulla gravvårdarna på Bevarade gravplatser får inte flyttas och gravarna får inte heller återupplåtas, de är sk kategori 1 gravar. Gravvårdar i kategori 2, får i vissa fall flyttas till annan plats på kyrkogården, och gravarna får också med vissa restriktioner återupplåtas till ny innehavare.

Hur bekostas allt detta arbete ?

All skötsel och allt underhåll av kyrkogårdarnas allmänna ytor som gräsmattor, buskar, häckar, träd, murar och bårhus betalas genom den begravningsavgift som alla medborgare i Sverige med en inkomst betalar gemensamt till staten via sin skattsedel. All sådan skötsel räknas som begravningsverksamhet och i pastoratet är det kyrkorådet som är beslutande organ för begravningsverksamheten. Skötseln av den egna gravrätten och gravvården ansvarar gravrättsinnehavaren för själv, men man kan köpa denna skötsel av pastoratet.

Även skötsel och underhåll av bevarade gravvårdar bekostas sen några år av begravningsavgiften, tidigare fick församlingarna söka bidrag från stiften för denna
kulturvård.

Begravningsverksamhet räknas som en kommunal angelägenhet, och Svenska kyrkan sköter den på entreprenad sen många år. I Stockholm och Tranås är det kommunerna själva som sköter kyrkogårdarna och inte Svenska kyrkan.

Begravningsverksamheten har alltså en betydligt vidare uppgift än bara att se till att avlidna får ett vilorum på kyrkogården, det mesta av de ekonomiska medel som tillförs via begravningsavgifterna går till drift och underhåll samt kulturvårdande insatser. Det är värt att poängtera eftersom det ofta glöms bort och inte är känt av alla.

Även de som valt att avsluta sitt medlemskap i Svenska kyrkan är med och betalar samma begravningsavgift som alla andra. De har samma rätt som medlemmar att begravas på kyrkogården, men själva begravningsakten måste man hålla på annan plats än i kyrkorna eftersom den akten är en församlingsverksamhet endast för medlemmar.

Krokom februari 2021

Joachim Reineke

Joachim Reineke

Krokoms pastorat

Kyrkogårdschef