På ett datordiagram spretar försökspersonernas hjärtrytm åt alla håll. Det skärmen visar är blodflödet i sångarnas örsnibbar, som mäts med exakta instrument. Körsångarna koncentrerar sig och ställer sig in på det stycke de ska framföra. Redan när det första ackordet klingar händer någonting. När sången sedan ljuder synkroniseras hjärtkurvorna allt mer. Till slut följer de varandra helt. Effekten är direkt säger forskaren Björn Vickhoff som forskar i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin.
– Ja, det är en väldigt tydlig effekt.
Men det kan inte vara vilken musik som helst.
– Det ska vara ett ganska lugnt tempo.
Resultaten av studien är viktiga för körsångens framtid tror Björn Vickhoff. Han ser nu användningsområden växa fram som stress eller depressionsterapi, samarbetsövningar, och till och med i vissa fall - körsång som behandling av somatiska sjukdomar som till exempel lungsjukdomen KOL.
– Det kanske är lite roligare att köra andningsträning när man sjunger tillsammans, än att sitta och träna det där i en apparat.
En teori är att att sångens påverkan förutom på andningen är att den stimulerar den så kallade Vagus-nerven som sitter i nacken. Nerven styr omedvetna kroppsfunktioner som bland annat andning, tarmrörelser, och hjärtat. Lars-Magnus Österberg är en av försökspersonerna i studien. För honom så är resultaten en bekräftelse på vad han redan vetat.
– När man har gjort det här tillsammans, sjungit och andats och varit aktiv med kroppen så är det jättegott när man kommer hem sedan liksom, då är man uppiggad.
Källa: Nyheter P4 Skaraborg