Meny

Frågor om gravrätten

Att vara gravrättsinnehavare innebär både rättigheter och skyldigheter.


Vad innebär det att bli gravrättsinnehavare?
Den som är antecknad i gravboken som gravrättsinnehavare får utöva gravrätten, vilket innebär:

  • bestämma vilka som skall gravsättas inom gravplatsen
  • bestämma eventuell gravstens eller annan gravanordnings utseende inom ramen för vad kyrkogårdsförvaltningen bestämmer
  • bestämma om gravplatsens utsmyckning och ordning i övrigt
  • överlåta eller återlämna gravplatsen

Har jag några skyldigheter som gravrättsinnehavare?
Ja, man har också skyldigheter som:

  • att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick
  • att anmäla ny adress eller andra förändringar som skall föras in i gravboken.

Vad är en gravbok?
Gravboken är ett register som bland annat används för att hålla ordning på belagda platser på gravplatsen samt vem som är gravrättsinnehavare.

Vem kan bli gravrättsinnehavare?
Den eller de som genom släktskap eller på annat sätt har nära anknytning till överlåtaren eller den gravsatte har möjlighet att bli gravrättsinnehavare. Om det finns fler gravrättsinnehavare skall en av dessa utses till kontaktperson, men alla delar ansvaret och bestämmer gemensamt om vad som skall göras.

Hur länge varar en gravrätt? 
Gravrätten upplåts på 25 år. När denna tid gått ut finns oftast möjlighet till förnyelse på 15 år (beslutet togs av Kyrkofullmäktige 2018).

Kan man återlämna en gravrätt?
Ja, ingen skall vara gravrättsinnehavare mot sin vilja. Gravrätten kan återlämnas till kyrkogårdsförvaltningen genom anmälan. Överenskommelse träffas då med kyrkogårdsförvaltningen om hur eventuell gravsten eller annan gravanordning skall hanteras.

Vad är ett gravbrev?
Gravbrev är ett bevis på att man erhållit gravrätten. Gravbrevet innehåller bland annat uppgifter om tidigare gravsatta, upplåtelsetid och villkor för upplåtelsen mm.

Vad händer om gravrättsinnehavaren avlider?
Om en gravrättsinnehavare avlider skall dödsboet meddela kyrkogårdsförvaltningen inom sex månader efter dödsfallet vem eller vilka man utsett till ny/nya gravrättsinnehavare. Kommer det inte in någon anmälan om ny gravrättsinnehavare från dödsboet, skickar kyrkogårdsförvaltningen ut en ny blankett med mottagningsbevis. Dödsboet får då ca 3 veckor på sig att utse en innehavare.
Får kyrkogårdsförvaltningen trots förläggandet inget svar så utser den en ny gravrättsinnehavare och skickar ut gravbrev. Skulle det vara så att gravrättsinnehavaren inte vill vara gravrättsinnehavare får gravrätten återlämnas. Därmed blir kyrkogårdsförvaltningen gravrättsinnehavare och ska bevara gravplatsen under minst 25 år från den senaste gravsättningen.

Kan man vara gravrättsinnehavare även om man flyttar?
Ja, man behöver inte bo på orten för att vara gravrättsinnehavare. Flyttar man eller byter adress är man skyldig att meddela detta till kyrkogårdsförvaltningen så att gravboken kan uppdateras och innehålla korrekta uppgifter.

Kan gravrättsinnehavaren få hjälp att sköta graven?Gravrättsinnehavaren är skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Om gravrättsinnehavaren vill ha hjälp att sköta gravplatsen erbjuder kyrkogårdsförvaltningen gravskötsel mot särskild prislista.

Flytt av stoft/aska?
Det händer att anhöriga önskar flytta på redan gravsatt aska/stoft då efterlevande maka/make för egen del önskar få sin aska utströdd/nedgrävd i minneslund- ofta för att det på orten saknas en efterlevande som kan vårda en grav. Begravningslagen hänvisar då till 6 kap § 1 gällande gravfrid.
För att få igenom en flyttning måste det finnas särskilda skäl, t ex att det skett ett misstag vid den ursprungliga gravsättningen. En förutsättning för medgivande till flyttning är givetvis att den inte strider mot den avlidnes i livstiden uttalade önskan om plats för gravsättningen.