Vi står upp och lyssnar på evangelisten Matteus.
”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.”
Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du Kristus.
Många kyrkjubileer har det blivit under min biskopstid. Kyrkorna har fyllt femhundra år eller tvåhundrafemtio eller hundra. Församlingen blickar bakåt och tackar Gud för de förfäder och förmödrar, som byggde kyrkan, de skickliga hantverkarna, de som finansierade bygget, de som högg brädorna, de som planerade, de som fixade fika till arbetarna.
Varför bygga kyrkor?
Varför byggde man kyrkor förr? Varför bygger man kyrkor i dag? Kyrkor byggs inte för de kristnas skull, för att vi skall finna en trygg plats mitt i världens ondska. Kyrkor byggs inte för Guds skull för att Gud skulle behöva ha en boning på jorden, inte för prästernas eller anställdas arbetsmiljös skull. Kyrkans uppdrag är att lyfta fram detta helt världsfrämmande: möjligheten till mötet med det gudomliga genom i ett heligt rum genom vattnets, ordets och brödets mysterium. Kyrkor byggs enbart för världens skull, för syndarnas skull för att de – vi - skulle förstå att Gud älskar oss. För Gud skapade inte bara kristna utan alla är skapade till Guds avbilder. Gud är en Gud för hela mänskligheten. Jesus dog för alla för att hela mänskligheten skulle bli en. Det är därför vi fortfarande bygger kyrkor. Det är därför Evert Jonsson aldrig lämnade mig i fred på olika stiftsarrangemang. Det är därför vi har en stor, glad fest i dag.
Bra för miljön
Som biskop har man inte bara till uppgift att bevista kyrkojubileer och de ganska sällsynta kyrkoinvigningarna, man får utstå mycket kritik också. Det är bra. En konstruktiv kritik gör att man utvecklas. Under den senaste tiden har man kritiserat Svenska kyrkan för att vi numera talar mer om miljön än om Jesus och Gud. Men faktum är att tron på Gud inte går att separera från etik och moral. Tron skall visas i handling. Det är alldeles för mycket ord vi producerar i stället för att agera. Därför känner jag stolthet att vårt stift nu har en kyrka som kan betraktas som lågenergikyrka. Vi har bedrivit rovdrift av skapelsen länge. Nu gäller det att ta på allvar miljöhoten och visa vägen även för andra.
Barnen räknas
Jag känner mig stolt över att man här hos er räknar med barnen. Det vittnar den fina altarbonaden om. Att barnen inte är bara vårt framtidshopp utan att de värderas högt redan nu – som barn. Jesus själv lyfte fram barnet som en förebild för oss alla.
Jag känner mig stolt över att ni här i glesbygden vågar satsa för framtiden. Ni är tecken på hopp och förebild för hela stiftet eller hela Svenska kyrkan.
Nu tecknar jag kors med helig olja på olika ställen i kyrkan. Faderns kors för välsignelse, Sonens kors för vila och Den Heliga Andens kors för växt och ett kors för vår förebedjare Jesu mor Maria. Amen.
+Tuulikki Koivunen Bylund