Modell av den gamla kyrkan utförd av mjölnaren Helgardt Asplund i Lo, efter föreskrifter hämtade ur Karl Ekmans bok Styrnäs, 1926. Modellen skänkt till församlingen 1949, och finns i nya kyrkans vapenhus.

Styrnäs Gamla kyrka

Styrnäs gamla kyrka stod på samma plats som Styrnäs kyrka står på idag. Kyrkan revs 1848 för att ersättas av den nya kyrkan som var större.  Den gamla kyrka uppfördes sannorlikt under 1100-talets mitt och var 20,4m x 8,4 m och var en s.k. missionskyrka. Kyrkan fungerade även som försvarsanläggning, försedd med såväl skottgluggar som krutkällare. På andra sidan älven låg den beryktade danska fogdeborgen Styresholm, som ödelades 1434.

Kyrkan omgav av en bogårdsmur. Enligt protokoll av 1831 var bogårdsmuren så stark att den kunnat tjänstgöra som bröstvärn. I bogårdsmuren fanns även en stegport med mycket tjocka murar. Kyrkan var försedd med två torn, varav det östliga och något smalare var senare uppfört. Ingången var förlagd till södra sidan, där ett vapenhus var tillbyggt. På norra sidan nära koret var sakristian belägen.

Utanför bogårdsmuren stod klockstapeln uppförd av starkt korsvirke. Kyrkans ovanliga byggnadsform, med torn i vardera sidan, gav folkhumorn anledning att kalla henne för "byxkyrkan". Det har av äldre källor ingenting framkommit om kyrkan varit försedd med kalkmålningar i valven.

Under medeltiden hade kyrkan sannolikt åtskilliga skulpturer, av vilka nu endast en stående Mariabild med Jesusbarnet på armen, finns bevarad. Skulpturen är ett inhemskt arbete från senmedeltiden och har fragmentariska rester av guld och färger.

.  .  .  .  .  .  .

Kyrkans inredning

När kyrkan revs år 1848 hade den en inredning som huvudsakligen tillkommit under 1700-talet. Altaruppsatsen bestod av ett ramverk kring det höga fönstret på korväggen samt närmast altaret en målning på trä föreställande nattvardens instiftande.


Predikstolen

Predikstolen var försedd med ljudtak och var fäst på norra väggen nära koret och med uppgång direkt från sakristian.

Predikstolskorgen var femsidig med två större fält prydda med figurmotiv i relief och tre smala fält med dekor av bandornamentik. Motiven var hämtade från illustrationer i Johan Arndts, Paradis-Lustgård. De föreställde Kristus med vågskålar och texten "Rättfärdigadt genom den rättfärdiga" samt illustration till texten "Var icke tvifvelaktig utan trogen".

Både altaruppsats och predikstol tillskrivs bildhuggaren Jon Göransson Westman och finns i behåll, dock saknar den defekta predikstolen en relief.


Pehr Månsson Blix

I koret låg en stor gravsten över landsskrivaren Pehr Månsson Blix, som begravdes den 29 juli 1631. Ett epitafium över honom och hans två hustrur skänktes 1654 till kyrkan av sonen Magnus Persson Blix. Inventarierna finns fortfarande i behåll och förvaras dels i sakristian, dels i tornkammaren.


Dopfunten 
I vapenhuset förvarades en gammal dopfunt av sandsten, enligt protokoll av 1831. Denna kom dock att säljas p.g.a. det penningbehov som förelåg i och med planer på en nybyggnation. Allt talade för att den dopfunt som tillhörde Historiska Museet i Göteborg och som sedan 1914 funnits i Masthuggskyrkan skulle vara Styrnäs dopfunt och år 1992 flyttade den hem igen!

Dopfunten har Måns Pedherson Blix initialer och är sannolikt skänkt av honom till Styrnäs kyrka mellan 1646 och 1667.

På dopskålens brädd står:
THEN THER TROR OCH WARDERDÖPT HAN SKAL WARDA SALIGH MAR 16.