Foto: Mattias Persson

Dal kyrkas Historia

Dals kyrka är en medeltidskyrka som troligen härstammar från 1300-talet. Kyrkan ansågs vara "stiftets pärla" av framlidne biskop Bohlin. Ingen vet exakt hur gammal kyrkan är p.g.a. att kyrkans äldsta historia gick upp i rök vid en brand i Torsåker, Torsåker var förr moderförsamling för Dal.

Den äldsta delen av kyrkan var under katolsk tid helgad åt Sancta Agneta och kallades då för Sancta Agnetas  kapell. Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattar den del av den ursprungliga kyrkan, som inrymmes under de två främsta stjärnvalven, men den har sedan vid flera tillfällen varit föremål för ombyggnationer.

I början på 1800-talet utökades kyrkobyggnaden med ännu ett stjärnvalv och år 1989-90 ersattes den gamla klockstapeln med det nuvarande tornet, vilket medförde i sin tur att kyrkan förlorade sitt medeltida yttre utseende.  

Den största delen av Dals kyrkas inventarier härstammar från 1700-talet. Dopfunten tros dock vara ett arv från kyrkans födelse på 1300-talet och är gjord av gotländsk kalksten. De mest värdefulla inventarierna är emellertid predikstolen och läktarbarriären. Vid restaureringen år 1889-90 revs kyrkans gamla 1700-tals inredningen ut ( även dessa inventarier) och ersattes av en 1900-tals inredning. Den gamla inredningen såldes på auktion. Inventarierna som predikstolen och läkarbarriär löstes av hem-äg. Erik Eriksson i Ålsta som sedan deponerade dessa till Länsmuseet i Härnösand. Dock satte Erik Eriksson ett förbehåll på inventarierna att församlingen skulle få tillbaka dessa om de önskade återinsätta dessa i kyrkan.Vid den sista restaureringen av kyrkan år 1936-37 återfick kyrkan således sin värdefulla och förlorade 1700-tals inredning, mycket tack vare detta förbehåll. En minnestavla i kyrkan uppmärksammar Erik Eriksson i Ålsta som tack för hans förutseende gärning.