Bjärtrå kyrkas Historia

I början av 1800-talet vållade den snabba befolkningsutvecklingen stora bekymmer för Bjärtrå kyrka. Bjärtrås dåvarande kyrka i Nässom började helt enkelt bli för liten för församlingen. Den 5 oktober år 1808 höll biskopen, doktor Carl Gustaf Nordin, en ekonomisk visitation i Bjärtrå församling och påminde då om den tidigare överenskommelsen från 1806 att det skulle byggas en ny kyrka i Bjärtrå. Bjärtrås talmän ville dock hellre behålla sin gamla kyrka och bygga ut denna, med ett valv till vänster och ett kyrktorn.

Klicka här för att läsa mer om Bjärtrå Gamla kyrka!

Nästa gång kyrkobygget kom på tal var på en sockenstämma på midsommardagen 1816. Under stämman konstaterades det att kyrkobygget fortfarande var ett önskemål men att det saknades pengar. Krig och missväxt hade påverkat församlingens ekonomi negativt. Under mötet bestämdes därför att en betalning på 8 skilling per seland skulle betalas in till en fond under 3 år av församlingsborna så att församlingen i framtiden skulle kunna bygga om den gamla kyrkan eller bygga en ny kyrka. Vidare beslöt man anlita byggmästaren Simon Geting för att säga sin mening om en ev. plats för en framtida kyrkobyggnation med tillhörande begravningsplats eller om en ombyggnation av den gamla kyrkan skulle vara ett bättre alternativ.

Kyrkplatsen skulle enligt sockenstämmans allmänna åsikt vara:

"det mitt i socknen upphöjda ställe som ligger bredvid Landsvägen på västra sidan uppå Inholm prestebords ägor vid Wester Strinne bys rå, der efter allt utseende är att förmoda fast och rymlig grund."

I skrivelse den 15 juli 1817 ger byggmästare Geting sitt förord för en nybyggnad i Inholm. Geting anser att kyrkplatsen i Nässom är för liten och för utsatt för brand p.g.a. den täta bebyggelsen i närheten. Den gamla kyrkan skulle även både behöva breddas och förlängas och då är det bättre att bygga nytt. Först 15 år efter Getings förord togs frågan upp på nytt i ett protokoll från den 16 december 1832:

"§1 S.D. efter en stund överläggning blev med allmänt bifall beslutit, att Nya kyrkan skulle till storlek och utseende bliva lika med Gudmundrå kyrka.

§2 Kyrkobyggmästaren Herr Lars David Geting skulle anmodas upprätta Förslag och Ritning till den blivande kyrkan."

Arbetet med byggandet av Bjärtrå kyrka påbörjades hösten 1840 efter att Kungl. Majt. i nåd bifallit och gillat kyrkobyggnaden. Kyrkoplatsen röjdes från skog och släggor och andra verktyg lånades från Gålsjö bruk. Kyrkorådet ansökte om friskrivelse för traktens 12 båtmän från Kungl. Matj:s tjänst så att de kunde hjälpa till i arbetet med kyrkan. 15 man om dagen sammankallades för röjningsarbete och rothuggning. Uteblev man från sitt dagsverke fick man böter. Efter röjningen vidtogs stensprängning och grundgrävning i augusti år 1841.

Byggmästare för Bjärtrå kyrka var L. D. Geting från Söbbersta, Bothe socken. Kyrkobygget gjordes efter ritningar av anlitade arkitekten S. Enander. På ritningarna hade dock kyrktornet blivit felplacerat (var placerat på östra delen av kyrkobyggnaden), detta åtgärdades genom att man frångick ritningen och placerade tornet på den västra delen och istället sakristian på den östra delen. Både torpare, inhysefolk och före detta bönder deltog i arbetet.

För byggarbetet saknades lämplig skog inom socknen. Sockenstämman anhöll därför den 2 januari 1842 om att få hugga bjälkskog på Kronans allmänning i närheten av Boteås skatteskogar, vid Grytmurhöjden. 142 bjälkar, med mått 12 tum i fyrkant och med en längd av 12-23 alnar skulle krävas till arbetet och dessa fick församlingen hugga på Kronans allmänning försommaren 1842. Alla hushåll i området levererade takspån till kyrkan, baserat på hur mycket skatt man betalade.

Den 15 oktober 1842 tillsattes Nils Gerdin som kyrkosnickare och det bestämdes även vid denna tidpunkt att sju lass av sten skulle levereras från varje seland i bygden, då sten saknades till kyrkobygget. Sten från den gamla kyrkan i Nässom skulle också användas till bygget. I mars år 1844 påbörjades rivningen (och stenåtervinningen) av den gamla kyrkan i Nässom. (Nässoms kyrkoruin frilades senare under åren 1931-1930 och konserverades genom Bjärtrå Hembygdsförening.)

Den lilla kyrkklockan från den gamla kyrkan flyttades till en provisorisk gudstjänstlokal (i en bod) vid den nya kyrkplatsen, tillsammans med en del av den gamla kyrkans inventatier, under byggprocessen. Den stora kyrkklockan fick hänga kvar i klockstapeln i Nässom tills den nya kyrkan var färdigbyggd.

Sommaren 1845 kom inskriptionen ovanför kyrkdörren på tal. Den skulle tillverkas av antingen sten eller tackjärn efter diskussion med biskop Franzén. Kyrkosnickare Gerdin åtar sig samma år att snickra den nya predikstolen, vilken skulle likna predikstolen i Gudmundrå kyrka. Förgyllningsarbetena och målningen i kyrkan skedde under våren 1846 och utfördes av målarmästare Olof Hofrén från Söderhamn som också målade altartavlan under åren 1846 - 1848. Den 16 november 1845 invigdes begravningsplatsen vid nya kyrkan

Bjärtrå kyrka invigdes den 5 september 1847 av vice kontraktprosten Jonas Nordberg. Sångare från Torsåker, Ytterlännäs och Boteå medverkade vid invigningen. Som gäster, förutom de medverkande prästerna, inbjöds även kyrkobyggmästare Geting med fru och målarmästare Hofrén med sin gesäll. Vid invigningen mottogs många gåvor. Klicka här för att se en lista över gåvor!

Den 9 januari 1848 bestämdes det att kollekter upptagna genom håvgång ej längre fick uppsamlas under predikan vilket hade visat sig vara störande. Kollet fick uppsamlas under gradualpsalmen.