grundstenen

Fördjupad historia

Svenska Kyrkans verksamhet i Köpenhamn började 1901. Missionsstyrelsen sände då pastor Nils Widner hit för att primärt arbeta bland svenskt sjöfolk. På kyrkbåten Bethelskibet, förtöjd i Nyhavnsbassängen, hölls de första sammankomsterna.

Kyrkans verksamhet kom emellertid snart att rikta sig till de många tusen svenskar som fanns i Köpenhamn med omnejd. Gudstjänster förrättades vanligen i Garnisonskirken vid Sankt Annae Plads, den första hölls fastlagssöndagen 1901. I sedermera förhyrda lokaler på Rysenstensgade 1 höll man dagliga sammankomster och möten i de olika föreningar som efter hand bildades, ungdomsförening, sångkör, söndagsskola, hjälpförening, föreläsningsförening m. fl.

Där bildades också den 28 januari 1903 “Svenska Kyrkoföreningen” - ett beslut av historisk betydelse för den framtida kyrkliga, sociala och kulturella verksamheten. Kyrkoföreningen såg som sin uppgift att förverkliga byggandet av en svensk kyrka i Köpenhamn med egna samlingslokaler. Insamlingar startades och förhandlingar upptogs efter något år med danska myndigheter om lämplig tomt och byggnadstillstånd.

Folketinget beviljade i mars 1907 tomt för kyrkbygget på Kastellets mark vid Søndre Frihavnsvej, nuvarande Folke Bernadottes Allé. Arkitekt Gustaf Wickman, Stockholm, fick uppdraget att rita kyrkan. Det övergick emellertid till domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, Lund, som tecknade Svenska Gustafskyrkan i tidstypisk Jugendstil som vi idag ser henne med kyrkorum, samlingslokaler, kontor, prästgård och personalbostäder, arkiv och förrådsutrymmen. 

Den 4 juni 1908 lades grundstenen till kyrkan i närvaro av de svenska och danska kungaparen, Gustaf V och Drottning Victoria, Frederik VIII och Dronning Louise. Tre år senare, den 1 juni 1911, invigdes Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn av biskop Gottfrid Billing, Lund. Även då hedrades svenskarna i Köpenhamn med de båda kungaparens närvaro. Namnet Gustafskyrkan hänför sig till vår dåvarande kung Gustaf V.

Kyrkobyggnaden. När man går in genom portalen med de tre svenska kronorna, ser man på terrassens fondvägg skulptören Henrik Starckes relief “Herren besöker Abraham i Mamre Lund”, en gåva till Gustafskyrkan av Prinsessan Margarethas Jubileumsfond vid kyrkans 50-årsjubileum. På portalens baksida finns en keramikplatta föreställande “Kristi törnekrona”, utförd och donerad 1961 av konstnären Gunnar Nylund, Lomma. 

Ser man upp mot kyrktornet, krönes detta av tre förgyllda kronor. På två av tornets sidor finns kyrkuret. Det blev på sin tid byggt i Köpenhamn och satt under en följd av år på en dansk kyrka på ön S:t Thomas i Västindien. Vid andra världskrigets utbrott fanns det här i staden för reparation. Tornursfabrikanten Bertram Larsen köpte det, reparerade och satte upp det i Gustafskyrkans torn. Domkyrkoarkitekten Wåhlin ritade urtavlorna. Gustafskyrkans mångåriga organist Wilhelm Lindberg och hans hustru bekostade tillkomsten av uret. Kyrktornet totalrenoverades 1994.

Över kyrkporten finns en gammal kristen symbol, pelikanen, som matar sina ungar med sitt eget blod. Den sårar med sin näbb sitt bröst för att ge näring åt ungarna - en symbol som syftar på Kristus, som i nattvarden ger de sina av sitt eget blod. Vid sidan av pelikanen ser man också de små djävlarna med horn i pannan. Kristi kyrkas kamp är en kamp mot de onda och djävulska makterna i tillvaron.

I tornet finns två kyrkklockor, gjutna 1910 av M.H. Ohlsson i Lübeck. Den större, som väger 1600 kg och är stämd i D, bär inskriptionen: “Helig, helig, helig är Herren Sebaoth. Hela jorden är full av hans härlighet.” Jes. 6:3. Den mindre på 900 kg och stämd i F har inskriptlonen: “Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människorna ett gott behag.” Luk. 2:14.

Kyrkorummet, som är placerat i riktningen öst/väst, ger på samma gång ett intryck av rymd och närhet. Det har under åren genomgått vissa förändringar. Bl.a. har bänkpartierna till dels beskurits. 1991 företogs en total och nödvändig renovering av kyrkorummet. Det ger nu ett sobert och ljust intryck i sina tre väl avstämda färgnyanser: vitt i koret valvbågarna och galleriet svagt grå/blått på väggarna och lätt rosa i valven. Restaureringsarbetet leddes av Fastighetskommitten med arkitekt Hans Cramer-Petersen som sakkunnig i spetsen. Målningen av kyrkorummet med sakristia och angränsande utrymmen utfördes av målarmästare Egon Nielsen med konstnären Bjarne Troelstrup som teknisk rådgivare och kontrollant. Konservator Rikke Bjarnhoff utförde arbetet med konserveringen av korväggens kalkmålningar.

Korväggen var ursprungligen dekorerad med ett kalkmåleri i s.k. “tapetmönster”. 1932 ersattes det med en vitkalkad vägg och de fyra figurerna föreställande Ansgar, Martin Luther, den heliga Birgitta och Gustaf II Adolf, målade av konstnären Hugo Gehlin, Helsingborg.

Den stora glasmålningen i tre sektioner på korväggen och som föreställer “Jesu bergspredikan”är utförd av konstnären C.N. Overgaard, Köpenhamn, liksom rosettfönstret över läktaren mot Folke Bernadottes Allé och som skildrar händelsen då “Jesus stillar stormen på Genesarets sjö”. Av samme konstnär finns också en glasmålning på orgelläktaren som föreställer den lovsjungande änglakören, “Ära vare Gud i höjden”.

Altaret är av svart granit med inskriptionen IHS - Jesus Hominum Salvator - “Jesus människornas Frälsare”. En annan tolkning av IHS menar, att de tre bokstäverna är början av namnet Jesus. Vanligen är altaret täckt av ett antependium i kyrkoårets olika färger och en altarduk. På långfredagen framstår det helt bart i sina strama och tunga linjer utan någon annan utsmyckning än fem röda rosor, som symboliserar Jesu fem sårmärken på korset.

Altaruppsatsen framställer Jesus på korset med sin moder Maria, och Johannes, “den lärjungen han älskade mest”, på vardera sidan. De fyra korsarmarna bär ytterst de fyra evangelistsymbolerna: Matteus - en bevingad människa; Markus - ett lejon; Lukas - en oxe; Johannes- en örn. På altaruppsatsens sockel kan man läsa Joh. 3:16 - Lilla Bibeln kallad: “Så älskade Gud världen, att han utgav sin ende Son...” Där finns också de båda grekiska bokstäverna A och 0, “begynnelsen och änden”, Uppenbarelseboken 22:13. Lutherrosen - “Det är en ros utsprungen av Davids rot och stam” - finns på altarbågen. Altaruppsatsen är utförd av bildhuggarna Thomas Hansen och Jens Bregno, Köpenhamn.

Nattvardskärlen i förgyllt silver, omfattande kalk, patén, oblatask och vinkanna, är ufförda av hovjuvelerare C.G. Hallberg, Stockholm. Inskriptionen säger: “Konung Gustaf V och Drottning Victoria till Gustafskyrkan i Köpenhamn den 1 juni 1911.” - en gåva till kyrkans invigning.

Silvervaser, båda gåvor till Gustafskyrkans 50-årsjubileum som framgår av inskriptionen. Den ena är skänkt av Drottning Ingrid och den andra av Prinsessan Margaretha. De är försedda med givarnas monogram. Altarljusstakarna i silver är också de en gåva till 50-årsjubiléet och har följande inskription: “l juni 1961 från konfirmander under åren 1904-1961". Korljusstakarna, på vardera sidan om altaret, med lejonsymbolen på ljusstakarnas fot, anknyter til Uppenbarelseboken 5:5: “Se lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger.”

Kormattan är komponerad av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Odelqvist Kruse, Stockholm, och vävd av väverskan Ulla Parkdahl, Rindö. Den anknyter till korfönstrens färgsättning. Dess motiv är fiskmönstret, en urgammal kristen symbol. Kormattan invigdes 1982 och ersatte då den ursprungliga kormattan från 1911, som nu finns bevarad i 2 x 2 fyrkanter, uppsatta i galleriet.

Dopfunten i sandsten är huggen av stenhuggarmästare Bertel Jensen, Köpenhamn. Den har de fyra evangelistsymbolerna, liksom altarkorset, men i annan framställning. Dopskålen, rikt ciselerad och med fiskens symbol, är en gåva av Svenska Livsförsäkringsbolagets Filialer i Köpenhamn vid Gustafskyrkans invigning 1911.

Den nuvarande dopkannan - en gåva av Prinsessan Margarethas Jubileumsfond - är en replik av den ursprungliga kannan, som var tecknad och skänkt av hovjuvelerare Ove Dragsted, Köpenhamn.

Minnestavlor. På väggen vid dopfunten finns en minnestavla i marmor som erinrar om den tragiska händelsen enligt texten: “Till minne av H.K.H. Prins Gustaf Adolf Sveriges Arvfurste Född 22.4.1906 som omkom genom flygolycka vid Kastrup 26.1.1947 och stod bår i Gustafskyrkan”. På valvpelaren nedanför dopfunten finns en silverplatta, som erinrar om ett av de många besök som kung Gustaf VI Adolf och drottning Louise gjorde i Gustafskyrkan. Inskriptionen lyder: “Minne av Konung Gustaf VI Adolfs och Drottning Louises besök Jungfru Marie Bebådelsedag 1952.” Plattan är tecknad av Holger Worms.

Processionskorset - ett dubbelsidigt processionskors - är tecknat och utfört av konstnären Stig Carlsson, Nyhamnsläge. Det är en gåva av Dansk-Svensk Förening, Svenska Gillet, till Gustafskyrkan vid installationsgudstjänsten 1976.

Processionsljusstakarna på vardera sidan om mittgången har ritats av snickarmästare Povl Christiansen, Köpenhamn, och tillverkats i samverkan med gelbgjutaren Johannes Levy i Udderslev. De är en gåva från Gösta och Randi Winklers fond och invigdes den 3 maj 1987.
De fyra korstolarna från 1979 är tecknade och tillverkade av Povl Christiansen och har bekostats av församlingsmedlemmar.

Ambon är också den tillverkad av Povl Christiansen efter teckning av arkitekten Edmund Klein, Buenos Aires. Det finns endast två av denna typ i en svensk utlandskyrka, den första i Buenos Airos.

Predikstolen är utförd av bildhuggaren Nils Hansen, Köpenhamn. På predikstolens front finns fem skulpturer som föreställer Jesus och de fyra evangelisterna, var och en med sitt attribut. Jesus - i mitten - “håller hela världen i sin hand”. Under baldakinen, taket över predikstolen, hänger den förgyllda duvan. Andens symbol, som erinrar om Jesu dop vid Jordanfloden. Den Heliga Ande sänkte sig ned över Jesus: “Denne är min älskade Son”.

Kyrkorgeln. Den nuvarande orgeln är från 1947 av märket Marcussen & Son, Aabenraa, med 31 stämmor, tre manualer och pedal. Fasaden och orgelhuset har ritats av arkitekten, professor Kaare Klint. Snickeriarbetet har utförts av Rudolph Rasmussens Snedkerier, Köpenhamn. Orgeln från l947 ersatte den ursprungliga orgeln från 1911 av märket Frobenius. Denna hade genom åren förslitits och mekanismen på grund av temperaturväxlingarna i kyrkorummet skadats. Den behövde därför ersättas av en ny. En silverplatta på orgelhuset ger bl.a. följande information: “Då Gustaf von Dardel var Sveriges ambassadör i Köpenhamn, Arvid Boman kyrkoherde i Svenska Gustafsförsamlingen, Stig Boman pastorsadjunkt, Kjell Olsson organist... tillkom utan kostnad för församlingen på kyrkoherdens och organistens initiativ ... detta orgelverk. Representanter för ockupationsårens danska frihetsrörelse gåvo därvid betydande bidrag såsom uttryck för sin tacksamhet mot Sverige.” Orgeln invigdes första söndagen i advent 1947. Av den första orgeln finns bevarad en skulpterad devis, placerad på läktarbarriären, med texten: “Allt hvad anda har lofve Herren, Halleluja.”

Series pastorum. Som vanligt i många kyrkor har också Gustafskyrkan en tavla med namnen på de präster som varit kyrkoherdar i församlingen. Den sitter på valvbågen invid predikstolen.
Denna börjar med NILS WIDNER 1912-1914. Men han hade då varit verksamhetens och kyrkoföreningens präst sedan 1901. År 1912 blev Svenska Gustafsförsamlingen en s.k. “auktoriserad” utlandsförsamling, som exv. de svenska församlingarna i London och Paris, med av konungen fastställd kyrkoordning. Då utnämndes också Widner till kyrkoherde.
1914-1948 var ARVID BOMAN församlingens kyrkoherde efter att tidigare ha varit präst för den skandinaviska församlingen i Johannesburg, Sydafrika.

BENGT SÖDERBERG efterträdde Arvid Boman och verkade i Gustafsförsamlingen under åren 1948-1976. Han kom närmast från en tjänst som präst för Victoriaförsamlingen i Berlin.

OLLE EK 1976-1993, var tidigare kyrkoherde och ambassadpredikant vid Svenska Församlingen i Buenos Aires.

SIXTEN KLEMETZ, 1992-2003, som varit kyrkoherde på Mallorca, kom till Köpenhamn från tjänsten som kyrkoherde i Åre församling, Jämtland.

THOMAS STOOR 2003-2009, kom från Vadstena till Köpenhamn men har redan tidigare varit anställd som assisterande präst i Svenska Gustafskyrkan.

GUNNAR PELINKA 2009-2011, var tidigare kyrkoherde i Wien innan han kom till Köpenhamn.

PER LIDBECK (2012-2016 ), som innan han kom till Köpenhamn var kyrkoherde i S:t Johannes församling i Malmö och tidigare har arbetat som t ex studentpräst i Lunds domkyrkoförsamling.

Nuvarande kyrkoherde THOMAS STOOR 2017-, kom från Linköping till Köpenhamn men har redan tidigare varit anställd som kyrkoherde i Svenska Gustafskyrkan.

Ljusstaken är tillverkad av Gelbgjutarna i Skara - en gåva av Karin Widner Svenningsen.

Tavlor i kyrkorummet. På väggen bakom dopfunten hänger en oljemålning, “Madonnan med barnet”. Den anses vara ett verk av “Bologneskolan” omkr. 1550. I galleriet finns en mycket stor tavla av konstnären K.O. Hilkier. Dess motiv är “Den från korset nedtagne Frälsaren” . Tavlan var 1927 utställd på Charlottenborg och skänktes samma år till kyrkan “i tacksamhet mot Sverige och gudstjänsterna i Gustafskyrkan”. Av samme konstnär finns en annan stor oljemålning, “Jesus efter dopet på Jordanstranden”, tidigare upphängd på orgelläktaren. Även denna var utställd på Charlottenborg och donerades till Gustafskyrkan 1932. Över utgången hänger en kopia, utförd av en okänd målare, av Corregios berömda mästerverk, “Herdarnas tillbedjarn”. Den skänktes till Gustafskyrkan vid dess invigning.

Takkronor, armatur etc. De stora takkronorna i kyrkan liksom vägglampetter, kollektbössor och armaturen i övrigt i kyrkokomplexet, med undantag av takbelysningen i stora församlingssalen, är tecknade av Theodor Wåhlin och skänkta av Magasin du Nord. Vid restaureringen 1991 försågs de med hissanordning för att underlätta underhållet. Stora församlingssalens, “Sverigesalen”, belysning är tillverkad av AB. H.A. Jakobsson, Markaryd. Ljusgloben för andakts- och förbönsljus är en gåva 1992 av Härnösands stifts kretsombud för SKUT och Åre församling. 

I vapenhuset finns en kopia av en bronsrelief av församlingens förste präst, kyrkoherden och sedermera pastor primarius vid Storkyrkan i Stockholm, Nils Widner. Originalet är utfört av professor Lindberg och sitter på Widners gravsten på Wää kyrkogård. En oljemålning, osignerad, föreställande “Föräldrar med barn inför korset”, antages vara utförd av den färöiske konstnären S. Joensen-Mikinis. Skeppsklockan skänktes 1993 av Tisdagskretsen.

I lilla församlingssalen finns ett antal kungaporträtt. Reliefen med Gustaf Wasa är en kopia av Zorns relief på Gripsholm. Den har texten: “Salvator mundi adjuva nos”. Etsningarna med kungaporträtten t.o.m. Gustaf V är en gåva 1938. En pennteckning av H.M. Drottning Ingrid, utförd av konstnarinnan Pia Schutzmann, överlämnades till Gustafskyrkan 1982 som en gåva av Dansk-Svensk Venskabsfond. En oljemålning av fil. dr. Valfrid Palmgren Munch-Petersen, utförd av Elisabeth Bergstrand Poulsen, överlämnades 1962 till kyrkan.

Prinsessan Margarethas Minnesrum invigdes 1978 och ersatte då det tidigare läsrummet för sjömän. Det har inretts med professor Carl Malmstens möbler och textilier och bekostats av Prinsessan Margarethas Jubileumsfond, Det Ostasiatiske Kompagni, A.P Møllers og Hustrus Fond, Privatbanken, Handelsbanken, Den Danske Bank samt Gentofte Børnevenner, vars ordförande Prinsessan var under åren 1945-1977.

En porträttmålning av H.M. Carl XVI Gustav är utförd av konstnären Folke Rönnblom, Stockholm, och överlämnades till Gustafskyrkan vid jubileumsgudstjänsten 1981 av Jubileumsfondens ordförande, højesteretssagfører Kjeld Rørdam. En målning, Dalkulla - detalj och förlaga till en stor målning - är en gåva av konstnären Carl Larsson. Den är signerad C.L. med följande anteckning på tavlan: “Med varm hälsning till svenskarna i Köpenhamn”. Likaså hänger en oljemålning av Prins Eugen, “Örberga prästgård”, signerad Eugén 1917 (35) och skänkt till kyrkan av konstnären 1936.

Bibliotekshallen har ett stort sortiment av svensk och till svenska översatt utländsk litteratur. Biblioteket är vissa tider öppet för utlåning.

En tavla med en teckning av kastellsområdet - Citadellet - visar vår kyrkas och Victoriastiftelsens läge vid västra vallgraven och Sondre Frihavnsvej. Den blev "overladt til den Svenske Kirke i København i Februar 1947" och är tecknad av J.A. Lander. En akvarell med motiv från Nyhavn visar Bethelskibet 1905, ett amerikanskt missionssällskaps kyrkbåt där, som nämnt, de första sammankomsterna för svenskt sjöfolk hölls i början av 1900-talet. Kyrkbåten var fårtöjd vid kortändan av Nyhavnsbassängen. Tavlan är signerad Fritz Staehr Olsen.
En modell av Gustafskyrkan och Victoriastiftelsen är utförd i gips av C.V. Löfgren, Köpenhamn. En oval oljemålning visar porträttet av domprosten Pehr Eklund, Lund, som under 1890-talets senare hälft verksamt bidrog till tillkomsten av den svenska kyrkliga verksamheten i Köpenhamn. Tavlan är en gåva 1925 av konstnären, kapten Pehr Eklund.

På väggen i trappan upp till övre hallen finns porträtt av de första kyrkoherdarna i Gustafsförsamlingen, Nils Widner, 1914 målat av Hugo Larsson, Arvid Boman, 1934 målat av Gunnar Börjesson samt Bengt Söderberg, signerat Korf 57, samt foton av Olle Ek, Sixten Klemetz och hjälppräst Rune Lindgren, 1993-2009, samt en oljemålning av Thomas Stoor.

Övre hallen totalrenoverades 1991 inför kyrkans jubileum. Liksom i Margaretharummet bekostade Jubileumsfonden möbleringen av hallen med Carl Malmstens möbler. Andra gåvor och inventarier bidrager till att ge ett samlat intryck av svensk möbelkonst och inredning. En oljemålning av Kung Gustaf V tillkom 1958.
I stora församlingssalen - Sverigesalen - lägger man märke till modellskeppet, en fullriggare, gåva av sjökaptenen C. Almsted, Korsor, och sannolikt byggt av donatorn med anledning av “D.D.K.K.H.H. Kronprins Frederiks och Kronprinsessan Ingrids förmälning den 24 maj 1935 i Stockholm”. Skeppet bär namnet “Kronprinsesse Ingrid”.
Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn har sedan Kyrkoföreningen 1903 beslutat “att arbeta för åstadkommandet af en egen svensk kyrka derstädes” varit föremål för många generösa givares större eller mindre gåvor. Alltifrån invigningen 1911 har kyrkan vuxit fram till det vi idag ser.

Från 1912 var Gustafskyrkan organisatoriskt knuten till Uppsala Ärkestift och församlingen och dess kyrkoherdar underställda Uppsala Domkapitel liksom de övriga auktoriserade uflandsförsamlingarna i Paris, London, Berlin, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires.

Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse - sedermera Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT) - hade under många årtionden bedrivit kyrklig och social verksamhet för sjöfolk och utlandssvenskar i och utom Europa. Utlandsverksamheten var delad på två huvudmän - Domkapitlet och Sjömansvårdsstyrelsen. En strävan efter att samla Svenska Kyrkans verksamhet för svenskar utomlands under en gemensam huvudman ledde vid 1988 års kyrkomöte till ett beslut om en sammanslagning från januari 1989 av utlandsförsamlingarna och SKUT-kyrkorna under SKUT som huvudman. Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn hör numera organisatoriskt under Nämnden för Svenska Kyrkan i Utlandet.

Församlingsverksamheten har en synnerligen stor bredd med utbud av gudstjänster och aktiviteter för alla åldrar. Gustafskyrkan är en samlingsplats i helg och söcken för svenskarna i Köpenhamn. Du är välkommen till Svenska Gustafskyrkan - som fastboende, sjöman eller turist.