150228
Erfarenheter med konfirmandföräldrar
Församlingar som envetet och medvetet bjuder in konfirmandföräldrar ser också resultat. Men formerna varierar stort. Erfarenheterna har samlats i en idébank.
Under hösten 2014 gjordes en undersökning främst inom Göteborgs stift av hur församlingar av olika slag och med olika traditioner möter föräldrar under konfirmandtiden.
På de flesta håll deltar konfirmandernas föräldrar i enstaka gudstjänster det år deras barn är konfirmander. I några pastorat firar 20-30% av föräldrarna gudstjänst 4–9 gånger under det år som deras barn är konfirmander. De främsta anledningarna är att de är gudstjänstfirare sedan tidigare, att de följer med sina barn till kyrkan, samt att deras barn har en uppgift i gudstjänsten.
Några framgångsfaktorer som syns i enkätmaterialet är vikten av att verkligen tro på det man gör, att använda ett brett spektrum av inbjudningar och att göra det i enlighet med de traditioner som finns i bygden och de pastorala visioner som församlingen/pastoratet har.
Projektet har även genomfört en mindre undersökning riktad till föräldrar vars ungdomar valt att bli konfirmerade. Undersökningen var begränsad och är endast till för att ge en fingervisning.
- 75% av föräldrarna pratar med sina barn om vad som tagits upp på lektionerna. Men flera önskade bättre kommunikation från konfirmandledare om vad som tagits upp.
- 50% av föräldrarna kan tänka sig att bidra till sitt barns konfirmationstid. Dels genom samtal man redan för där hemma, men är även öppna för att bidra praktiskt.
- 30% önskar stöd i att vara tonårsförälder. 20% önskar en kortare undervisning i kristen tro. 30% vill ha ett engagemang för miljö/solidaritet/hälsa.
- 70% av de svarande ser sig själva som kristna.
Fas 1 har nu resulterat i en inspirerande idébank på projektets webbsida. I fas 2 kommer de medverkande i projektet att nu ta vara på de erfarenheter som samlats in, samt utifrån detta pröva och utveckla detta i sina pastorat.
Läs mer om projektet på svenskakyrkan.se/konfirmandföräldrar.
Lars Nordblom, projektledare
Carl-Henrik Karlsson, kommunikatör
140912
Satsning på ”Engagerade konfirmandföräldrar”
Under 2014-2017 kommer sex pastorat i Göteborgs stift att inventera, pröva och utvärdera olika sätt att systematiskt arbeta med konfirmandernas föräldrar under konfirmandtiden.
Lars Nordblom är projektledare:
- Vår förhoppning är att arbetet med konfirmandföräldrar blir en integrerad del av konfirmandarbetet och lika naturlig som arbetet med unga ledare.
- Vi vill bygga upp en idébank med erfarenheter, inspiration och konkreta tips från olika församlingar med helt olika förutsättningar.
Lars Nordblom, projektledare
Carl-Henrik Karlsson, kommunikatör
Nu satsar vi på konfirmandföräldrar
I konfirmandarbetet kommer Svenska kyrkan i kontakt med många föräldrar – en åldersgrupp som i låg utsträckning är engagerad i församlingslivet vare sig det rör sig om regelbundet gudstjänstfirande, annan verksamhet, som ideell medarbetare eller förtroendevalda.
Mikael Isacson, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Lilla Edet, har sett en potential i att fokusera på konfirmandernas föräldrar av tre anledningar:
1. Det finns en naturlig kontaktyta.
2. Föräldrar engagerar sig gärna i det som deras barn/ungdomar gör.
3. För många är det en ny fas i livet. Småbarnsåren är förbi och man har större möjlighet att engagera sig utanför hemmet. Isacson lämnade in en ansökan om projektbidrag till Göteborgs stift, vilket beviljades.
Projektet, vilket är det första i sitt slag, innebär att inventera, pröva och utvärdera olika sätt att systematiskt arbeta med konfirmandföräldrar under deras ungdomars konfirmandtid. Genom att upprätta en idébank på internet kan pilotprojektets erfarenheter komma andra församlingar och pastorat i Göteborgs stift och Svenska kyrkan till godo.
Medverkande i projektet är Lilla Edets pastorat, Starrkärr-Kilanda församling, Romelanda pastorat, Skepplanda pastorat, Solberga pastorat och Kungälvs pastorat. Gemensamt är att de tillhör Göta älvdalens kontrakt, Göteborgs stift. Det som skiljer pastoraten åt är teologisk tradition, kyrksamhet, landsbygd ‒ liten tätort ‒ större tätort, samt familjernas socioekonomiska bakgrund.