Benhuset

30 aug–22 sep, Benhuset

VISA ÄNGLARNA HUR MAN MÅLAR

Eila Karisalmi

Öppettider: Tor–sön 13.00–17.00.
Vernissage: Fre 30 aug 16.00–20.00.
Amanda Fritzén och Viktor Littmarck spelar finsk musik, Klara Wenner Tångring dansar för lust.

Konstnärssamtal:
Sön 1 sep 13.00: Eila Karisalmi berättar om sin konst med utställningens curator Paulina Immonen. Samtalet är på finska men simultantolkas till svenska av Pirjo Andersson som är auktoriserad tolk. 

Sön 15 sep 13.00: Dmitri Plax och Eila Karisalmi samtalar om sorg och saknad. Samtalsledare Ann Eberstein.

Dmitri Plax är författare, regissör och dramatiker. Han har skrivit boken Peter om tiden efter att hans 16-årige son mördats av en jämnårig kamrat. Boken ligger till grund för teaterföreställningen Peter. Tid, i regi av Jacob Hirdwall, som visas på Orionteatern 31 aug–15 sep.
 
Ann Eberstein är med i Benhusets Konstnärliga Råd. Hon har ett stort intresse för konst och teater. Till vardags arbetar hon som terapeut och har också erfarenhet av att vara officiant på begravningar. 

Utställningen genomförs med stöd av Kulturrådet.

Om utställningen

Eila Karisalmi (f. 1947) var livskamrat med den sverigefinske författaren Antti Jalava (1949-2021). Utställningen är både en dokumentation och inblick i Eilas och Anttis gemensamma liv. Eilas konst skildrar kärlek, förlust och alla ”Eilas barn” som hon tagit hand om genom åren. Ett livslångt konstnärskap som pågått i det fördolda, och som nu förtjänar att lyftas fram.

Utställningen tillägnas Eilas stora kärlek - den sverigefinske författaren Antti Jalava (1949–2021) och Eilas barn.

När du är med mig är jag glad. Du är min kärlek och den enda som på riktigt har förstått. Och så är du alltid nära mig.

Vår konst är lätt när vi går hand i hand. Jag ser inte vad du målar och du förstår inte allt jag säger.

Antti försökte länge uppmuntra Eila att visa sin konst och utställningens titel: Visa änglarna hur man målar, är ett sms som Antti skrev till Eila. 

Några av Anttis sms till Eila: 
(översatta från finska) 

22.4.2010, 00:12:55
”Jag ska hjälpa dig med dina grejer om du menar allvar. KONST ÄR ETT FINGERAVTRYCK det är personligt givet till var och en. Natti natti.”

4.2.2011, 19:42:11
”Du har lärt mig hur vi kan förstå barnet som finns i oss alla. Du är skicklig. Jag ska börja med boken på nytt, eller börjar den med mig? Tjatar jag? 
Boken kommer ut ur mig när den har egna vingar. Din Antti.”

6 sep 2011, 17:26:11
”Du har gjort något mycket märkligt med mig med dina bilder, något rikt. Jag försöker att förstå dem i drömmen. Därför vaknade jag i natt. De är som dikter givna för segelbåtar på havet. Där ska jag överräcka dig en blomma och visa dig skönheten.”

11 maj 2013, 06:02:55 
”Du är alltid vänlig och förstår mycket. Du är den medmänskligaste personen som jag någonsin har träffat. Därför borde du visa dina bilder även för andra och inte bara för dig själv. Gåvor ska delas. Din kära Antti.”

7 juli 2013, 17:26:11 
”Du borde visa änglarna hur man målar.” 

26 aug 2014, 00:16:30 
”Jag hoppas att du orkar bära din ryggsäck framåt. Du borde våga visa dina bilder för andra. Det är inte alls farligt och du får mycket stöd. Åh försök! För jag anar att bilderna är en del av dig och är därför ärliga. Din konst finns i min ryggsäck.” 

Eila om sin konst

Hur föds min konst? Den kommer ur mina känslor. Barnen, jag känner så djup kärlek till dem. Genom konsten kan jag bearbeta allt som är svårt. Mina tavlor finns på toppen av ett isberg. Bakom dem ligger mycket arbete, försök och misstag. Måleriets process är väldigt viktig för mig. Jag är på mitt ”arbetsrum” dagligen och om arbetet inte fungerar brukar jag städa eller göra något annat. Jag vill vara med mina målningar, beredd ifall de plötsligt föreslår något. Jag är mycket noga med detta.

Om Eila

Eila Karisalmi (f.1947, Kajana, Finland) visade sig tidigt vara konstnärligt begåvad och uppmanades av sina lärare i skolan att söka sig till ett konstnärligt yrke. För Eila var dock ett ”riktigt” arbete och en säker inkomst viktigare, så Eila valde att ägna sitt yrkesliv åt att ta hand om barn. Hon har arbetat som barnskötare i Moskva och som förskolelärare i Stockholm och Helsingfors. Hon har även varit familjehem och avlastningsförälder. ”Det är det bästa som jag gjort i mitt liv, och jag ser det som en stor gåva som jag har fått”, säger Eila. Och konsten är hennes gåva till barnen, att tillsammans med dem dansa, sjunga, rita och måla…

Utställningens curator Paulina Immonen om Eilas konst:

Eilas verk är mycket drabbande. Någon sa att hon gör ”vackra bilder med hemska budskap”, vilket nog stämmer ganska bra. Det finns en enorm detaljrikedom i verken och det är tydligt att Eila har en klar vision för varje verk, för vad hon vill uttrycka. Hon bygger sin vackra värld där hon vill ge underbara saker till dem som hon älskar. Kanske är allt det sköna och romantiska en tröst, något att fly till…
I de mörka bilderna skildrar Eila död, ondska och orättvisa. Genom konsten bearbetar hon sin besvikelse på samhället, hur den ibland sviker den som har det svårt. Myndighetspersoner och politiker blir till imaginära demoner och i den osköna världen får ondskan sitt i lika mått.
Eila var också min förskolelärare på finska förskolan på Skånegatan (Södermalm) på 1980-talet. Jag och Eila har planerat den här utställningen väldigt länge och äntligen är det dags att visa allt det vackra…och hemska!

Paulina Immonen 
(Fil.mag. Konst- och Kulturvetare) 
https://immonenkonst.se