Praktisk förvaltning gynnas av lokal närvaro
Karlstads stift invänder mot att nationell nivå ska ges en utökad beslutande roll på ett sätt som gör det otydligt vem som i praktiken ansvarar för förvaltningen. Karlstads stifts inställning är att förvaltningsansvaret är och fortsatt ska vara fullt ut knutet till stiften. Karlstads stift menar också att eventuella beslut om att ge nationell nivå utökad befogenhet i så fall först kräver ändringar i kyrkoordningens kapitel 10.
Verktyg för samverkan och styrning finns redan
Karlstads stift delar inte utredningens beskrivning av den nuvarande förvaltningen. Vi konstaterar att den samverkan som redan sker mellan stiften är mycket mer utvecklad och omfattande än vad utredningen gör gällande, med gemensamt framtagna policies och mål samt omfattande gemensam uppföljning och rapportering. Kyrkostyrelsen har redan de verktyg som behövs för att utveckla tillsynen om man så skulle vilja. De omfattande och detaljerade ändringar av kyrkoordningen som föreslås är inte nödvändiga för att uppnå syftet med kyrkomötets beslut.
Mer än bara ekonomisk vinning
Karlstads stift invänder också mot beskrivningen av stiftens skogsbruk som ensidigt inriktat på ekonomisk vinst. Karlstads stift ser skogsbruket och skogens produkter inte bara som en källa till intäkter utan också som en uthållig resurs av betydelse både i klimatomställningen och för lokal företagsamhet och sysselsättning i våra bygder. Detta synsätt hindrar dock inte en fortsatt ökad satsning på åtgärder som gynnar biologisk mångfald, skyddar skogens kulturvärden och utvecklar sociala och andliga värden.
Komplex materia med inbyggd målkonflikt
Karlstads stift konstaterar att utredningens syn på skogens klimatnytta nästan enbart handlar om att genom minskad avverkning bygga upp ett ökat kolförråd i skogen. Det sker dock på bekostnad av skogens långsiktiga tillväxt och minskar därmed möjligheterna att använda produkter från skogen i en framtida bioekonomi. Lägre grad av avverkning ger på relativt kort sikt ett stort ökat upptag av kol men på längre sikt (mer än ca 50 år) avtar den effekten. Åtgärden anses också ha låg permanens dvs att med ökat kolförråd ökar risken för skogsskador. Karlstads stift anser att ett ensidigt fokus på skogen som kolförråd innebär att problemen skjuts på framtiden. Att sträva efter ständigt ökad tillväxt och avverkning är å andra sidan inte heller en hållbar väg. Denna inbyggda målkonflikt är verklig och behöver respekteras och hanteras på ett mer balanserat sätt än i utredningen.
Mer forskning och prövning efterfrågas
De åtgärder som införs och tillämpas behöver vara grundade i forskning och praktisk erfarenhet. Forskning om hur biologisk mångfald och klimatnytta påverkas av naturvårdsinsatser och alternativa skogsskötselsystem har bara pågått under kort tid ur ett skogligt perspektiv. Många typer av insatser har låg evidens och behöver kontinuerligt utvärderas. Ett större förändringsarbete behöver ta hänsyn till detta och gå hand i hand med forskning och utveckling, något som inte beaktas i tillräcklig grad i utredningsförslagen.
En tusenårig tradition riskerar att brytas
Det är viktigt att stora beslut tas på så goda grunder som möjligt. De nya konsekvensanalyser som gjorts på stiftens uppdrag antyder att utredningsförslagen kan få mycket större påverkan på tillväxt, virkesutbud och ekonomi än vad som uppskattats i utredningen. Skulle vi få det utfallet så uppstår en fråga om prästlönetillgångarnas förvaltning verkligen uppfyller ändamålet enligt 9§ Lagen om Svenska kyrkan. Med en långsiktigt sänkt lönsamhet finns också en risk att Svenska kyrkan på sikt inte orkar bära sitt åtagande utan väljer att styra över mot andra tillgångsslag med högre avkastning. Då kan man bara hoppas att de nya ägarna till prästlönetillgångarnas skogsfastigheter fortsätter brukandet enligt samma principer. Om fastigheterna säljs så blir förändringen snart permanent, då återköp enligt svensk jordförvärvslag måste ske inom ett kort tidsfönster. En tusenårig tradition av kyrklig markförvaltning riskerar i så fall att brytas.
Båda konsekvensanalyserna är intressanta
Karlstads stift ifrågasätter inte utförandet av vare sig utredningens skogliga konsekvensanalys eller de nya analyserna som beställts av stiften. I båda fallen utgår de från standardiserade och pålitliga metoder och är utförda av lantbruksuniversitets experter inom området. Skillnaden i utfall pekar på komplexiteten i den här sortens beräkningar, och på att förslagens konsekvenser behöver utredas ytterligare.
Andra skogliga utredningar bör inväntas
Beslutsprocessen kring utredningen ligger mindre bra i tiden eftersom det pågår flera parallella processer som kan få stor påverkan på kyrkans skogsförvaltning. En större statlig skogsutredning kommer att presentera sitt betänkande i augusti 2025, och beslut rörande den frivilliga kolkredithandeln inom EU är på väg. Den interna kyrkliga dialogen om hur man ska se på kolkrediter ur miljömässigt och etiskt perspektiv är också i sin linda. Ändå ställer utredningen förhoppningar om stora framtida intäkter från försäljning av kolkrediter från prästlönetillgångarnas marker.
