Sårbarhet har länge fascinerat Brené Brown. När hon i sin forskning bad sina intervjupersoner att avsluta meningen ”För mig är sårbarhet ...” fick hon en rad skilda svar. De handlade bland annat om att be om hjälp, säga nej, ta initiativ till sex, gå på dejt för första gången efter skilsmässan, bli kär, få sparken, flytta sin mamma till hospice, visa något som man har skrivit eller målat, vänta på att provsvaren kommer tillbaka, träna med andra trots att man är otränad, medge att man är rädd, be om förlåtelse och visa tillit.
När intervjupersonerna sedan fick frågan hur det känns att vara sårbar beskrev de känslan som att falla fritt, släppa kontrollen, något läskigt och skrämmande men ändå hoppfullt och att de fick både handsvett och hjärtklappning.
– Många svar handlade om att känna sig naken och en person svarade att sårbarhet är den punkt där modet och rädslan möts, skriver Brené i sin bok Mod att vara sårbar.
Boken om sårbarhet har översatts till 52 olika språk och hamnade på första plats på New York Times bästsäljarlista när den kom ut i USA 2012. Två år tidigare hade Brené hållit ett tjugo minuter långt TED-talk om sårbarhet. I det berättade hon om sina egna tillkortakommanden vad det gäller sårbarhet, istället för att rabbla forskningsresultat. Hennes utmaning, sa hon, var att hon ville komma fram till vad sårbarhet är – men utan att vara sårbar själv. Föredraget är i dag ett av världens mest sedda.
– Jag har aldrig sett det själv. Även om jag är glad att jag höll det, så kände jag mig jobbigt sårbar och avslöjad efteråt och det känns fortfarande obehagligt, skriver hon i sin bok.
Brené Brown beskriver sig själv som en person som gillar att ha kontroll och organisera saker. I trettioårsåldern utbildade hon sig till socionom och började forska på anknytning.
– Men när jag frågade mina intervjupersoner om när de kände sig nära andra så berättade de istället om hjärtesorg, skam, svek och rädsla, säger hon i sitt TED-talk.