Foto: Isabelle Normann Sällström

Julgransfrukt och Jesusklappar

Publicerad

De flesta av oss vet att vi firar jul för att fira Jesu födelse i stallet i Betlehem. Därmed introducerades en radikal och helt ny tanke i religionens värld: att Gud är såväl 100 procent människa som 100 procent Gud. Men varför i hela friden tar vi svenskar in en julgran när det närmar sig jul? Vad har granen med Jesusbarnet att göra?

Julgranens historia kan spåras långt tillbaka i historien. På olika ställen i Europa började man använda julgranen redan runt år 1500. Med tiden blev dock granen mer populär i protestantiska områden i norra Europa; och efter 1600-talet blev julgranen närmast synonymt med att vara protestant. Katolikerna började i sin tur istället bygga julkrubbor. Att vi numera även har julkrubbor i många svenska hem – hemma hos mig har vi som exempel två stycken – har att göra med att seden spreds till Sverige mot slutet av 1800-talet tack vare invandrade katoliker.

I Tyskland införde protestanter dessutom traditionen att ”Christkind” – Jesusbarnet – skulle komma med julgåvor den 24:e. Ledsen att säga det, men vår svenska tomte kom först senare.

I kyrkoåret eller kyrkokalendern är den 24:e december Adam och Evas dag. I svenska almanackan har Adam dock namnsdag den 23:e och Eva den 24:e december, fast båda två firas egentligen den 24:e december. Och det är här julgranens symbolik kommer in – granen symboliserar nämligen trädet med den smaskiga förbjudna frukten ur paradiset i Eden. Julgranen pryddes därför ursprungligen med just äpplen, eftersom det i traditionen var ett äpple som Eva och Adam åt. Protestanterna kopplade helt enkelt ihop berättelsen om Adam och Eva med Jesu födelse och frälsargärning.

I dag har dock de smaskiga äpplena i julgranen ofta byts ut mot julgranskulor. Men eftersom julgranskulor symboliserar äpplen är de i normalfallet fortfarande runda och röda. 

Avslutningsvis, en intressant reflektion är att många muslimska medborgare i protestantiska länder, inte minst i Tyskland, de senaste åren också börjat använda sig av julgran. Så är det ofta med traditioner – de har en tendens att finna nya former. Granen är sålunda ett exempel på en historia som går via protestanter till katoliker och vidare till muslimer.

Länge leve julgranen! 

Text: Sören Dalevi