Hållbarhet i fokus vid bruk av kyrkans gröna guld

Publicerad

Som stor skogsägare vill Svenska kyrkan bruka skogen långsiktigt och hållbart. Samtidigt behöver kyrkans skog ge bra avkastning för att det ska finnas pengar till alla verksamheter. 

– Det finns inte en enkel lösning som är bäst i alla lägen. Det har jag lärt mig under mina år i skogen; man måste göra olika på olika områden. Vi försöker alltid titta på de lokala förutsättningarna och se hur vi bäst brukar skogen på just den platsen, säger Tina Westlund, miljösamordnare på Svenska kyrkan i Karlstads stift.

Svenska kyrkan äger och brukar skog från Karesuando i norr till Skurup i söder. Så har det varit väldigt länge, sedan Sverige blev kristet på 1000-talet. Olof Skötkonung, som var den första kungen som döptes, skänkte mark till kyrkan. Många andra ville göra likadant, och på så sätt växte markinnehavet. 

I dag är Svenska kyrkan Sveriges femte största skogsägare, och äger 1,7 procent av skogen i hela landet. Marken förvaltas genom något som heter Prästlönetillgångarna, och som finns i varje stift. I Karlstads stift består prästlönefastigheterna av ungefär 44 000 hektar skogs- och jordbruksmark, mest skog.

Skogen ska skötas med fokus på långsiktighet och med hög ambitionsnivå. Samtidigt som den ska ge avkastning och hjälpa till att finansiera all den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver ska den också brukas med hänsyn till miljö och klimat. Dessutom är skogen en viktigt plats för rekreation. Att väga alla dessa intressen mot va­randra är något som Tina och hennes kollegor dagligen brottas med.

Tina ger ett tydligt exempel på svåra avvägningar. Hon berättar att det finns en inneboende konflikt där man dels vill göra största möjliga klimatnytta, dels gynna den biologiska mångfalden. För klimatets skull är det bäst att skogen växer snabbt och därmed binder mycket kol, men skulle man bara ta hänsyn till det skulle man också driva bort djur och andra växter än gran. Om man å andra sidan bara tar hänsyn till biologisk mångfald innebär det att skogen på medellång och kort sikt tar upp och binder mindre kol, och därmed tar man inte ansvaret för klimatomställningen på allvar. 

– Jag är stolt över att jobba i en bransch som möjliggör en omställning till hållbart samhälle, och i en organisation som är offensiv och vill ligga i framkant, säger Tina Westlund, miljösamordnare på Svenska kyrkan Karlstads stift. Foto: Peter Pasalic Östborg

– Det är en ständig balansgång. Och den är inte alltid så enkel att prata om. Jag tror att vi måste våga se att det kommer behöva se olika ut och att vi får ta olika hänsyn på olika platser. Här i Karlstad stift har vi förmånen att vara så pass små att vi kan ta beslut väldigt nära, och på ganska små områden. Vi kan åka ut och på plats göra bedömningar, säger Tina.

Skogsbruket i karlstads stift är miljöcertifierat med FSC och PEFC, men tanken är att de certifieringarna snarare är en lägstanivå än ett mål för miljöambitionerna.

Samtidigt är det tydligt att klimatförändringarna redan nu börjar innebära ändrade förutsättningar för skogen här i Sverige. 2018 års torka innebar att barkborren trivdes bättre än någonsin och nu måste en väldigt stor del av avverkningen styras av var barkborren har gått till angrepp och hur den ska stoppas. 

– 2018 och åren efter det har satt fingret på att vi måste jobba stenhårt på att bruka skogen varierat. Vi blir mycket mindre sårbara om vi vari­erar hur vi gör. Perspektivet kan aldrig vara kortsiktigt, vi måste tänka många år framåt. Hur har vi en frisk skog om 70 år? Det är sånt jag funderar på varje dag, säger Tina.

På nationell nivå genomförs just nu en utredning om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk. Målet är att säkerställa en ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning samtidigt som man tar hänsyn till långsiktig finansiering av kyrkans verksamhet.

– Det är ju helt fantastiskt att skog är viktig på så många sätt. Det gör mitt jobb väldigt spännande. Jag kan ju se att vi verkligen kan göra skillnad, säger Tina.

Du ska ha fått de längre faktarutorna av Cecilia men skickar de som är i tidningen utifall du vill använda dessa.

Text: Peter Pasalic Östborg

Alternativa lösningar för hållbarhet i skogsbruket

Här hittar du fem exempel på hur Svenska kyrkan i Karlstads stift arbetar med alternativa lösningar för hållbarhet i skogsbruket.

Återvätning av våtmarker

Genom att återväta våtmarker i skogen kan man bromsa klimatutsäpp. Det allra bästa är att effekten sker på en gång. Så fort man har nått en tillräcklig vattennivå i skogen stoppas utsläpp av växthusgaser där. Även den biologiska mångfalden gynnas av återvätning. Rent konkret går det till så att man helt enkelt pluggar igen diken så att avrinningen hindras. Det gör att vattennivån stiger och ett större område blir våtare.

Karlstads stift har valt ut 16 lämpliga områden som ska åtgärdas under 2023, tanken är att det ska bli fler framöver.

Hyggesfritt skogsbruk

I Karlstads stift testar man sedan ungefär 15 år tillbaka olika varianter av hyggesfritt skogsbruk. Antalet områden som sköts eller planeras att skötas hyggesfritt ökar hela tiden och är i skrivande stund ungefär 1 300 hektar.

Rent praktiskt kan det till exempel gå till så att man avverkar ett antal små områden på cirka 35-40 meter i diameter. Då skapas ett slags rutsystem av glest utspridda områden som bildar öppna luckor i skogen. På så sätt bevaras skogskänslan i ett område med omtyckta vandringsstigar, trots att avverkning i princip pågår.

Exakt hur man kan bedriva hyggesfritt skogsbruk beror på de lokala förutsättningarna på platsen.

Åtgärder för hotade arter

Karlstads stift gör åtgärder för att bland annat skydda den vitryggiga hackspetten och andra arter som behöver lövskog. Svenska kyrkan är i det här sammanhanget en liten spelare som måste samverka tillsammans med andra för att områdena ska bli tillräckligt stora. När andra skogsägare gör åtgärder ser Karlstads stift över om det finns lämpliga områden som angränsar där de kan haka på och på så sätt skapa större lövskogar gemensamt.

Andra åtgärder kan till exempel handla om att spara gamla döda tallar, som är en viktig livsmiljö för många insekter.

Social hänsyn

Karlstads stift har ganska mycket skog i områden nära där människor bor och vistas. Det påverkar också hur skogsbruket ser ut. Skogsvaktarna på Karlstads stift finns lokalt och jobbar dessutom med lokala entreprenörer som möjliggör att större hänsyn kan tas till det sociala livet i skogen. Till exempel finns flera skolskogar som närliggande skolor kan använda i sin undervisning, och åtta smultronställen är skyddade som kyrkoreservat – en form av frivilligt naturskydd med särskilda skyddsregler.

Gynna blåbär

I områden där det finns mycket blåbärsris tas det med i bedömningen för hur skogen ska brukas.

Blåbär är en av skogens vanligaste, och viktigaste, arter. Allt från tjäder till mykorrhizasvampar och olika pollinerande insekter är mer eller mindre beroende av blåbärsriset. Idag minskar mängden blåbärsris på grund av klimatförändringar, kvävenedfall och intensivt skogsbruk. Blåbär trivs i ganska glesa skogar och gynnas därför av till exempel olika hyggesfria skogsbruksmetoder.

Relaterat innehåll

Sexton klimatåtgärder i skogen

I Karlstads stift har vi valt ut ett antal områden av torvmarker som ska återvätas under 2023. Här kan du läsa vad det betyder och varför det är bra att göra.

Hyggesfritt skogsbruk

Sedan drygt tio år tillbaka bedriver Karlstads stift hyggesfri skogsskötsel på en del av markerna. Vi vill bygga upp erfarenhet av de olika hyggesfria metoderna, men använder det även för att förstärka naturvårdshänsynen i områden där vi bedömer att hyggesbruk med "vanliga" naturvårdsåtgärder inte räcker till.

En samlingsbild av olika hållbarhets-relaterade företeelser.

Hållbarhet

Hållbarhetsfrågorna är ständigt närvarande i Svenska kyrkans verksamhet. Med människovärdet i fokus arbetar vi för människor som lever i utsatthet både i Sverige och utomlands.