– Folk tycker om min trädgård och mår bra av den, då måste de få komma.
Hon vill ge människor möjlighet att stanna upp, bli ett med naturen och sig själva. En paus för insidan. Enkelt, nära och gratis. Gärna efter en kopp kaffe och en ekologisk kaka.
– Trädgård är helande, den talar till dig och det blir ett samspel.
Det vackert färgstarka hemmet, som för länge sedan var bygdens butik, är Ingers sjunde hus. Alla hus har hon renoverat, åtminstone delvis.
– Jag murar, målar och tapetserar, min man Rune snickrar.
I stora salen, den avdelning som innehöll själva affären, driver hon sitt helgcafé. Och runt hörnet genom den delade häcken leder stigarna in mot närmare tiotusen växtglada kvadratmeter.
– Cafét är ett medel att få folk till den tysta trädgården, jag vill att de ska bli nyfikna.
Här får inte bara vara nässlor och kirskål
Att efter ett långt arbetsliv som präst få möta människor på ett friare vis, tilltalar Inger.
– Det här är mitt sätt att värna själen utan att vara bunden av några doktriner, förklarar hon.
Egentligen ville Inger gå i pension och börja med trädgård redan vid 63, men det har blivit några övertidsår som begravningspräst.
– Men nu är det dags. Trädgården får inte växa mig ur handen. Det är visserligen inget visningsobjekt men här får inte bara vara nässlor och kirskål.
Sittplatserna är viktiga
Hon går från rum till rum, i den grönska som nyss vaknat efter vintervilan. Äppelgången, aroniahäcken, syrenbersån, magnolian vid staketet – alla erbjuder de sin egen plats av skönhet och av stillhet.
– Här i slänten ska jag gräva fram en soffa, och där ska hängmattan upp.
På ett inplastat kort har Inger skrivit:
”Slå dig ner en stund och filosofera över allt det som omger dig. Njut av den gröna mångfalden. Släpp mångfalden fri. Utanför dig. Inom dig.”
Hon ger också besökaren ord på vägen av bland andra Karin Boye, Tomas Tranströmer och Peter Curman.
Under trädet där humle och åkervinda möts tjänar en gammal spark som vila.
– Här kan man sitta och titta ner mot dammen.
Sittplatserna är viktiga. Hela tanken med tysta trädgårdar är att erbjuda gröna rum för kontemplation, eller som grundaren, den engelske prästen Philip Roderick, uttrycker det: ”Gör inte bara något, sitt där!”
Hans idé om enkla retreater och tyst tid i människors hem och trädgårdar började i England för 30 år sedan. Fenomenet har spridit sig över världen under namnet Quiet Garden Movement. Inger ingår inte i själva rörelsen, men har hämtat inspiration från den.
Text: Helena Söderqvist