DIGITALT: Avnjut musik från Domkyrkan på långfredagen. Stabat Mater är musik på temat den bedjande Maria.
Ethel Seppänen, sopran
Julia Nylander, alt
Karlstad Barock
Dirigent: Eneken Berglund
1. Stabat mater dolorosa
2. Cujus animam gementem
3. O quam tristis et afflicta
4. Quae moerebat et dolebat
5. Quis est homo
6. Vidit suum dulcem natum
7. Eja mater, fons amoris
8. Fac, ut ardeat cor meum
9. Sancta mater, istud agas
10. Fac, ut portem Christi mortem
11. Inflammatus et accensus
12. Quando corpus morietur
Hymnen Stabat mater Dolorosa handlar om Marias sju smärtor som det kallas för inom katolska kyrkan. Texten härstammar från tidigt 1300-tal.
– Texten har tre tydliga avsnitt, berättar Pernilla Eskilsdotter. Om vi ser de tre delarna blir både budskapet och tonsättningarna intressantare, säger hon. Del ett handlar om att betrakta. Del två om att känna empati och del tre om att omsätta känslorna i praktiken och handla därefter.
17/3 2010 Lilian Druve
1. Modern känner i sitt hjärta
Där vid korset, gruvlig smärta.
Sonen hänger trött och tärd.
2. Ängsligt modern suckar, klagar.
Sorg och oro henne jagar,
genomborrar som ett svärd.
3. Tänk så sorgsen, så bedrövad,
lämnad ensam, tröst berövad,
är Guds moder i sin nöd.
4. Övergiven modern lider,
kroppen darrar, hjärtat svider
inför sonens bittra död.
5. Kan du stå vid moderns sida
utan att med henne lida,
se våndan hos en älskad son?
Kan du hindra dina tårar
när föraktfullt pöbeln sårar
guds moder med sitt spe och hån?
Tänk trots sådan gränslös plåga,
där på korset tänds en låga
för en sargad värld idag.
6. Sonen, modern blivit given
ser hon dödsblek, övergiven
dra sitt sista andetag.
7. Jesu moder, livets källa
då jag ser dig tårar fälla,
vill jag gråta ock med dig.
8. Dina kval vill jag nu bära.
Honom älska, honom ära,
o, Maria, lär du mig.
9. Helga moder, lär mig våga
känna korsets grymma plåga
in i djupet av min själ.
Han i gissel nu sig vrider,
pinorna för mig han lider.
Låt mig lida likaväl.
Mina tårar fälls med dina
när jag känner korsets pina,
ser vår skuld som sonen bär.
Låt vid korset mig få dröja
ödmjukt där jag knä vill böja
vid din sida moder kär.
Rena Jungfru, ärorika,
skulle mina krafter svika,
hjälp mig då uti min nöd!
10. Låt mig lära, korset bära,
att komma Kristus nära
i hans plågor, i hans död.
Låt mig känna Jesu hjärta
som trots korsets mörka svärta
strålar kärlek som består.
11. Se till mig vad än som händer,
ge mig skydd vart än jag vänder,
o moder, vart än jag går!
Korset må min tillflykt vara,
Kristi död min själ bevara,
nu och i all evig tid.
12. När min tid på jorden sluta,
må min själ få evigt njuta
paradis och sällsam frid!