Karlstads pastorat

Prata med oss

Kontakt

Karlstads pastorat Besöksadress: Västra Kyrkogatan 3-5, 65224 KARLSTAD Postadress: Västra Kyrkogatan 5, 65224 KARLSTAD Telefon: +46(54)141400 E-post till Karlstads pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Domkyrkotornet

Att gå upp i tornet är en tidsresa med många inslag. Somliga beundrar den ålderdomliga murningstekniken och de meterdjupa fönsternischerna som talar om väggarnas tjocklek gjorda av gråsten och tegel medan andra beundrar tornkonstruktionen.


Att många har gått upp i tornet vittnar de många inristade namnen i putsen om. Det hörde till konfirmationstiden, då undervisningen länge skedde i domkyrkan, att konfirmanderna fick gå upp i tornet och titta på utsikten och på kyrkklockorna.

Årtusenden av tystnad, endast avbrutna av krigslarm, vapenbrak och åskans dunder, fick ett nytt inslag när kyrkklockorna regelbundet kallade till gudstjänst, förkunnande fred, fest och glädje eller manade till eftertanke i tider av sorg och krig. Någon har sagt att det var kyrkklockornas klang och budskap som kristnade Sverige mer än liturgi, processioner och predikningar.

Äventyrliga öden 

Kyrkklockorna i Karlstads domkyrka har genomlevt många och svåra öden men har åter och åter börjat ljuda. De har faktiskt helt eller delvis gjutits om sju gånger mellan 1722 och 1913. Det allra första man gjorde efter stadsbranden 1719, då den gamla domkyrkan vid Klarälven brann, var att gjuta nya kyrkklockor.

Det gjordes två år innan man kunde börja bygga den nya domkyrkan på Lagberget/Herrgårdsbacken. Det var bråttom eftersom gudstjänstlivet och förrättningarna skulle fungera även utan domkyrka och kyrkklockorna var det som kallade till samling.

Viktig inkomstkälla 

Kyrkklockorna var även en viktig inkomstkälla därför att man fick betala för klockringningen vid begravningarna. Alltså samlade man ihop resterna av de förstörda kyrkklockorna efter branden 1719 och köpte åtta kanoner 1720 av regementet för 4 000 daler silvermynt genom förmedling av generallöjtnanten Carl Cronstedt. Ytterligare material anskaffades också. Domkapitlet gav i november 1721 uppdraget åt klockgjutaren Eric Näsman i Stockholm att gjuta fyra klockor till domkyrkan i Karlstad vilket han åtog sig.

Från 1721 till 1724 samlades där väldiga mängder byggnadsmaterial för domkyrkobygget. Väldiga gjutformar byggdes under Näsmans överinseende och gjutningen genomfördes lyckligt och var klar 1722 då Näsman kvitterade ut 622 daler silvermynt för arbetet. Då byggdes det en klockstapel av 74 stockar som kläddes med bräder och takspån.

Vid de upphängda klockorna fanns fyra luckor som öppnades vid klockringningen. Domkyrkans ringarlag skötte ringningarna. När domkyrkan var byggd och nödtorftigt inredd 1730 fick murmästaren Christian Haller ett nytt uppdrag, nämligen att mura upp ett kyrktorn i väster dit man tänkte flytta de fyra kyrkklockorna. Byggnationen påbörjades 1734 och var färdig 1737 då klockorna hängdes upp. Detta årtal placerades på den södra väggen först men har sedermera flyttats till kyrktornets västvägg. 

Från tornluckorna är utsikten magnifik med Stora torget, Rådhuset, Residenset och Klarälven till vänster och Missionskyrkan till höger.
Bild: Per Berggrén

Tornväktaren satt brandvakt

I kyrktornet ovanför kyrkklockorna höll tornväktaren till. Det var benämningen på Karlstads brandvakter som under lång tid hade sitt tjänsteställe i kyrktornet och avlönades av magistraten. Med hjälp av de långa stängerna med sina flaggor, de så kallade brandsignalerna, och genom att klämta i en kyrkklocka fick Karlstads invånare reda på att det brann och var det brann. Några av de sista tornväktarna var Johannes Larsson (1821-1896), Elias Andersson (1832-1891) och Nils Salomonsson (1832-1898). Karlstads brandredskap förvarades i den bod som efter branden 1865 byggdes nordost om domkyrkan på domkyrkoplan.

Bild: Per Berggrén

 

 

Klockspelet

Bild: Per Berggrén

Kyrktornet innehåller också ett klockspel som skänkts av Karlstads kommun, företag och enskilda. Det består av 25 klockor som gjutits av K G Bergholtz klockgjuteri. Den största väger 268 kg och den minsta 19 kg. Klockspelet invigdes av biskop Bengt Wadensjö med stor glädje i samband med huvudgudstjänsten den 22 april 1990. Vid fyra tillfällen under dagen spelas psalmmelodier och dessa byts alltefter kyrkoårets rytm. Man kan med klockspelet ha kommenterade klockspelsgudstjänster i domkyrkan och under sommarhalvåret ge klockspelskonserter då åhörarna lyssnar utanför domkyrkan.