Karlstads pastorat

Prata med oss

Kontakt

Karlstads pastorat Besöksadress: Västra Kyrkogatan 3-5, 65224 KARLSTAD Postadress: Västra Kyrkogatan 5, 65224 KARLSTAD Telefon: +46(54)141400 E-post till Karlstads pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Domkyrkans historia i korthet

Domkyrkans historia börjar på 1200-talet och fram tills idag hinner den med flera bränder och renoveringar. Här kan du läsa mer om vad som hände.


Under andra hälften av 1200-talet fanns det en församling med kyrkoherde och kyrka på Tingvallaön som låg i Klarälvens deltaland. Den fanns kvar när Tingvalla blev stad 1584 och fick namnet Karlstad efter hertig Karl som senare blev kung i Sverige med namnet Karl IX.

Den kyrkan brann 1616 men en ny uppfördes på samma plats på Klarälvens strand dvs där det nuvarande stadshotellet står. Den invigdes midsommardagen 1629. Karlstad som stift var underställt Mariestad men i och med drottning Kristinas beslut den 23 juli 1647 upphöjdes kyrkan i Karlstad till domkyrka med Sven Elfdalius som förste superintendent.

Domkyrkans placering vid Klarälven innebar ständiga hot att den skulle rasa ned i älven. När så Karlstad och domkyrkan förstördes branden den 1 oktober 1719 beslutades att den nya domkyrkan skulle byggas på den gamla tingsplatsen Lagberget där domkyrkan nu står.

Den byggdes med Kungsholms kyrka i Stockholm som förebild. Arkitekt var slottsbyggmästaren och murmästaråldermannen Jonas Nilsson Fristedt och det var murmästaren Christian Haller från Sachsen i Tyskland som murade upp den. Den som både praktiskt och ekonomiskt ansvarade för byggenskapen var domkyrkosysslomannens Johan Hasselström vars porträtt hänger i sakristian. Den 2 juli 1730 invigdes Karlstads domkyrka av superintendenten Johannes Steuchius trots att mycket återstod. Kyrktornet murades upp 1737 och försågs med fyra kyrkklockor. Först efter ännu en stadsbrand fick domkyrkan en orgel 1753. Kyrkorådet ansåg på 1770-talet att domkyrkan behövde ett värdigare inre och Gustaf III:s arkitekt Erik Palmstedt åtog sig uppdraget. Omgestaltningen genomfördes på 1790-talet. Gustaf III signerade ritningen den 8 mars 1790 vilket syns på den tavla som finns i sakristian. Med antiken och renässansen som arkitekturförebilder och upplysningsteologin som religiös förebild omgestaltades Karlstads domkyrka i enlighet med nyklassicismens ideal och det präglar fortfarande domkyrkan.

Vid stadsbranden den 2 juli 1865 förstördes kyrktornet och taket och domkyrkans inre blev sotigt och vattenskadat. Ett nytt kyrktorn byggdes 1866 och en ny kyrkorgel byggdes 1879. I övrigt fick man av ekonomiska skäl nöja sig med provisorier. Genom biskop J A Eklunds (1907-1938) församlingssyn och folkkyrkosyn och en annan syn på gudstjänsten blev det möjligt att åstadkomma en renovering av domkyrkan 1915-1916. Domkyrkan blev mer ändamålsenlig för församlingens gudstjänst. Då tillkom stensättningen med sina kristna symboler utanför domkyrkan och fönstren försågs med antikglas och bibelspråk. Önskemålet att ta bort Palmstedts korvägg för att få större utrymme i koret tillgodosågs däremot inte. Efter andra världskriget framstod domkyrkan som sliten och i stort behov av renovering. Då framförde biskop Arvid Runestam att korväggen borde tas bort eftersom den gav ett oroligt och splittrat intryck och det var trångt i koret. Återkommande förslag under 1950-talet vann inte gehör hos myndigheterna främst på grund av inkonsekvenser och korväggens konstnärliga värden. Dessutom skedde förändringar på teologins och gudstjänstlivets områden. Gemenskapen i gudstjänsten och behovet av ett mindre gudstjänstrum i det stora kyrkorummet blev påträngande. Det hela löstes i restaureringen och renoveringen 1967-68. Då flyttades korväggen en valvbåge österut och ett centralaltare placerades nära det högsta valvet. En kororgel placerades på biskopsbänkens plats. Därmed hade man fått två kyrkorum varav det mindre användes för veckomässor, föredrag och dop eftersom en ny dopfunt införskaffades. Vid renoveringen 1997-98 fick domkyrkan ytterligare ett kyrkorum i södra korsarmen genom Uppenbarelsens kapell med altare och triptyk.