Stor hållbarhetssatsning i Karlstad

Sedan 2020 har arbetet pågått. Nu kan fastighetsförvaltare Claes Hellberg och hållbarhetskoordinator Sara Gustavsson summera och följa upp resultatet av sitt intensiva arbete. Sju fastigheter i det stora pastoratet har fått solpaneler, en återstår. Dessutom har batterilager och LED-belysning installerats, uppvärmningssystem bytts ut och man har börjat sälja viss överskottsel och stödtjänster till nätet – för att bara nämna några exempel.

Redan positiva resultat

– Sammantaget har vi gjort en stor investering, men vi ser ju redan väldigt positiva resultat, konstaterar Sara.

– Framför allt har vi gjort är en rejäl hållbarhetssatsning, inflikar Claes. Det råder ingen tvekan om att både han och Sara är glada och stolta över det som gjorts.

Allt började för ungefär fem år sedan. Då hade arbetet med förbättringarna vid krematoriet precis börjat sättas i verket och Claes hade satt i gång med analys av helhetskostnaderna för pastoratets elva kyrkor, de olika församlingshemmen och övriga byggnader. Han hade helt klart för sig att fastighetskostnaderna utgjorde en mycket stor del av pastoratets budget och att utrymme för förbättringar fanns.

Lokalförsörjningsplanen var grunden

– Vi hade dessutom börjat jobba aktivt med vår lokalförsörjningsplan och med kyrkofullmäktiges starka och tydliga stöd satt upp en rad ambitiösa mål, berättar Claes.

Här är målen som sattes:

• Vi ska vara klimatneutrala 2030.
• All energi vi förbrukar ska vara förnybar 2022.
• Det ska finnas individuella mål för kyrkobyggnad och samlingslokalers nyttjande.
• Fastigheternas årskostnad bör inte överstiga 20 % av församlingsverksamhetens intäkter from år 2025.
• Produkter och material som används ska ha en hög miljöprestanda, lång teknisk livslängd med låga drifts- och underhållskostnader, samt bör kunna återanvändas eller återvinnas när de tjänats ut.

Färdplan för klimatet matchade

I samma veva lanserades Svenska kyrkans Färdplan för klimatet och Karlstadsfolket kunde nöjda konstatera att de var på helt rätt väg.

En av de första sakerna som gjordes var att tillsammans med det lokala energibolaget genomföra en energikartläggning. Det samarbetet gav en tydlig bild av läget i de olika fastigheterna. Till exempel fick de klart för sig att en av deras vackraste gamla träkyrkor, som värmdes med direktverkande el, hade ett ännu mer omfattande värmeläckage än vad de hade trott. Inte konstigt att kostnaderna för kalla vintrar där var hisnande.

– Minns du när decemberfakturan kom det där året när elpriserna gick i höjden, påminner Sara och himlar med ögonen. Det var inte kul!

Intern tävling engagerade

En annan aktivitet som kom tidigt var en intern tävling bland pastoratets medarbetare. Tävlingen handlade om att skapa engagemang och ta in alla typer av hållbarhetsfrämjande åtgärder. Bland de belönade idéerna fanns till exempel en krematorievaktmästares förslag på hur energiförbrukningen kunde sänkas. Där fanns också förslag på hur snittblommor kunde odlas för internt bruk, både som färska altarblommor på sommarhalvåret och torkade för vintersäsongen.

Det finns många delar i den stora hållbarhetssatsningen. Hur får man det att fungera, kan man fråga sig. Att ha kyrkofullmäktiges tydliga stöd i ryggen har varit viktigt, betonar de båda två.

Förtroendevaldas stöd ovärderligt

– Vi fick en rejäl budget och tydlig uppbackning, det är oerhört värdefullt, understryker Claes.

En annan del som Claes och Sara lyfter fram som en framgångsfaktor är bra leverantörer och samarbetspartners. De valde till exempel att upphandla en och samma leverantör för montage av alla solpanelerna. Det är en komplex upphandling att göra, men även här var samarbetet med det lokala energibolaget ett bra stöd. Den leverantör som till slut valdes har fungerat bra.

Både tak och solcellspark

I de allra flesta fallen har solpaneler monterats på tak, men vid en av landsbygdskyrkorna valde man i stället att göra en solcellspark på ett närliggande fält och att installera ett batterilager. Här blir mängden producerad el så pass omfattande att överskott kan säljas till nätet. Det blir alltså en intäkt för kyrkan, men svår att kalkylera eftersom den är beroende både av väder och ett mycket volatilt elpris.

Karlstads pastorat hållbarhetssatsning har många olika delar. Ytterligare en del handlar om belysning och ett successivt byte till LED. Dessutom har kyrkvaktmästare utbildats i energibesparing, t.ex. inom styrning och justering av element.

När Claes och Sara summerar hållbarhetsåtgärderna konstaterar de att Karlstads pastorat har

• minskat sin elförbrukning med cirka 32% på 5 år
• installerat solpaneler som levererar cirka 350 000 kWh/år
• installerat batterilagring med stödtjänster i Väse
• från och med i år produceras en tredjedel av den energimängd som förbrukas
• sedan 2020 övergått till enbart fossilfritt bränsle för krematoriet
• sedan 2020 gått över till att köpa förnybar el märkt med ”Bra Miljöval”
• sedan 2022 upphört med användningen av fossila bränslen för uppvärmning

Domprosten pekar ut nästa steg

Domprost Dan Fredriksson är inte sen att uttrycka sitt stöd för det hela. Även hans engagemang för hållbarhetsfrågor är stort och Dan lyfter fram hållbarhetsarbetet inom kyrkans grundläggande arbete.

– Faktum är att vi arbetar med att väva in den aspekten i vår Församlingsinstruktion, berättar han. När vi blickar framåt så talar vi om hållbar gudstjänst, hållbar diakoni och hållbart kulturarv.