Vi är bättre tillsammans
Samhället har förändrats. Det har blivit tuffare för sjuka och arbetslösa. Ensamheten har vuxit i Sverige, och allt fler har hamnat utanför.
Har vi glömt bort att vi behöver varandra?
I Sverige älskar vi vår individualitet och självständighet. Men kan du klara dig utan släkt och vänner? Även utan jobb eller a-kassa? Det är ingen slump att många av de vi inom i Svenska kyrkans diakoni möter saknar båda. Vår självständighet står och faller med släktens välvilja och samhällets skyddsnät. När samhället skär ner hotar det vår individualitet.
Men alla fuskarna då? Ska vem som helst få pengar? Självklart inte, men de som straffas är inte fuskarna. De som råkar illa ut är de som står utan pengar till mat och hyra; för att de inte kunde lämna in rätt blankett i tid, eller för att det blir så komplicerat att de ger upp. Problemet försvinner inte, lidandet blir bara större.
Vi lever längre och friskare, med bättre möjlighet till kommunikation än någonsin, och ändå känner vi oss alltmer ensamma, otrygga och misstänksamma. I Svenska kyrkans verksamheter blandas folk med olika bakgrund och ålder. Deltagare berättar hur detta har minskat deras oro för andra, och ökat deras känsla av gemenskap. Oro och stress skapas i när vi inte är en del i ett sammanhang.
Vart vänder du dig när familjen inte kan hjälpa och när staten gör det omöjligt att få hjälp? Vad händer i vakuumet efter samhället? Vi behöver få våra grundläggande behov tillgodosedda, oavsett om det gäller bröd för dagen eller psykisk hälsa. Redan idag träffar vi för många vars färd utför startade med bristande stöd från socialen eller sjukvården med hemlöshet eller självmedicinering som följd.
I kristendomen finns bilden av församlingen som en enda kropp, där kroppens olika delar måste vara olika för att den ska fungera. Det är sant även för vårt samhälle, våra olikheter är inte ett hot utan en nödvändighet. För att våra olikheter inte ska bli skrämmande måste vi känna varandra och samarbeta. Det är på det sättet vi kan bli trygga. När vi endast umgås med de som är lika oss blir vi ensamma och rädda för det främmande.
Vi som skriver detta arbetar med diakoni i Svenska Kyrkan. Diakoni är ett uttryck för vår tro; genom kärlek, omsorg och solidaritet med människor och hela skapelsen. Vi tror på människors inneboende styrka och det vi kan göra tillsammans.
Oroas även du av samhällsutvecklingen så finns det saker du kan göra. Lita på dina medmänniskor! Be en granne om hjälp med något! Det vi gör tillsammans gör skillnad.
Diakonimedarbetare i Blekinge:
Tobias Harms, diakon
Heléne Teglund, diakon
Lena Andersson, diakon
Kristina Johansson, diakon
Anders Bergström, diakoniassistent
Anneli Väpnare, kurator
Pernilla Gustavsson, diakoniassistent
Karin Brynestam, sjukhusdiakon
Franz Feldmanis, diakoniassistent
Marie-Louise Nilsson, diakon
Anna-Lena Mattsson, diakoniassistent
Anna Rasmussen, diakoniassistent
Carin Hompe Svedberg, diakon
Beathe Haraldsson, diakoniassistent
Jenny Lindholm, diakon