Det nuvarande klocktornet har haft en föregångare, belägen på samma plats. Redan 1741 framlades nämligen planen på att uppföra en särskild stapel för kyrkans klockor. Från början fanns det olika åsikter i frågan, om det var lämpligast att uppföra ett torn på själva kyrkan, eller en särskild stapel för kyrkans klockor. Den sistnämnda ståndpunkten vann och uppförandet av en klockstapel igångsattes år 1760. Stapeln, som hade en åttkantig planform, byggdes av trä på grundmurar av gråsten. I övrigt finns inga uppgifter om dess utseende. Stapeln förstördes vid en eldsvåda 21 augusti 1790 och strax därefter tog man upp frågan om det nuvarande stentornets uppförande.
Det gamla tornet
Varje vardagsmorgon klockan 08.00 och -kväll klockan 19.00 ringer Lillklockan för att påminna om att det är dags att börja respektive sluta elda i husen. Tiderna var annorlunda förr, men traditionen lever vidare anpassad till nutidsmänniskan.
Fram till 1924 sköttes klockorna av ringare, nu ringer de med hjälp av elektriska motorer. På 1940-talet gjordes en förbindelse mellan klockstapeln och kyrkan så att man kan sköta klockorna därifrån. Förr i tiden fick man köpa ringning. Som exempel kan nämnas att en kvarts själaringning kostade 16 öre 1698. Idag har vi (avgiftsfria) själaringningar klockan 11.00 i fem minuter med Storklockan. Tidigare var det olika tid beroende på vilket yrke man hade.
I tornet finns tre klockor; Lillklockan (vikt: 650 kg) med årtalet 1697 (omgjuten efter branden 1790), Mellanklockan (vikt: 780 kg) med årtalet 1706 och Carl XII:s monogram, och Storklockan (vikt: 1130 kg) med årtalet 1765 (även denna är omgjuten efter branden 1790). På Storklockan finns följande inskription: "Jag om bönen Dig påminner, bed med andagt til Din Gud".
Klockorna
Nordost om Carl Gustafs kyrka står ett klocktorn från 1792-93 byggt av gråsten och tegel med Ölandssten i omfattningarna. Tornet är 36 meter högt och åttasidigt med varannan sida bredare, varannan smalare. På taket finns ett förgyllt kors. Tornet är med bjälklag indelat i flera våningar. Ritningarna till tornet lämnades 1791 och är utförda av Thure Wennberg, arkitekt och sekreterare vid Överintendentsämbetet samt amanuens vid Konstakademien. Enligt en inventarieförteckning från 1830 förvaras i spetsen av tornets kors en skriven handling med fakta om tornets tillkomst.