Meny

Vårt arbetssätt

Hållbara investeringar tar sig många olika uttryck och Svenska kyrkans nationella nivå har som mål att vara en ansvarsfull ägare i vid bemärkelse. Det innebär att vi är långsiktiga, aktiva ägare som utnyttjar vår möjlighet att påverka näringslivet och finansbranschen i en hållbar riktning.

Ett kapital med ett tydligt syfte

Denna strävan efter att investera hållbart har pågått inom Svenska kyrkan har pågått under många år och arbetet har ständigt utvecklats. Utgångspunkten för dagens förvaltning är en finanspolicy, som antogs av kyrkostyrelsen 2010. Policyn vilar på människovärdesprincipen och förvaltarskapstanken. Dessa återspeglas i internationella konventioner som gäller mänskliga rättigheter och miljö. Med dem som utgångspunkt kompletterar kapitalförvaltningen det arbete för hållbar utveckling som sker på andra håll inom Svenska kyrkan, både i Sverige och i utlandet. Samtliga stift har också antagit liknande skrivningar.

Läs rapporten om Hållbara investeringar 2019 här.

FinansPolicyn slår fast att vi ska vara aktiva och långsiktiga ägare

Vi påverkar vår omvärld genom:

Vad vi investerar i

Fokus ligger på välskötta bolag som integrerar hållbarhet i sina verksamheter. Samtidigt investerar vi inte i fossil energi, vapen, tobak och vissa andra kontroversiella branscher som är problematiska utifrån kyrkans grundläggande värderingar.

Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet

Vem som får förvalta vårt kapital

Vi placerar enbart vårt kapital i fonder hos externa förvaltare som har god kompetens att integrera faktorer som gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i investeringsbesluten.

Vi bidrar också till att nya finansiella produkter kommer ut på marknaden, genom att ta fram egna fonder (som Ethosfonderna) och då vi går in som initial investerare i nya hållbarhetsfonder som till exempel i Sapphire, en vidareutveckling av mikrofinanser.

Hur vi använder vår röst

I rollen som kapitalägare kan vi påverka enskilda bolag, branscher och finansmarknaden i stort. Vi väljer förvaltare som, liksom vi, har ambitionen att vara långsiktiga och ansvarsfulla ägare. Vi är även aktiva i flera svenska och internationella organisationer för investerare som tillsammans verkar för ökad hållbarhet inom det finansiella området. Idag betyder det framför allt att alla investeringar ska ligga i linje med Parisavtalets mål och sträva mot de 17 globala utvecklingsmålen.

Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder.

Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av allokering av kapitalet, val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen.

Allokering av kapitalet

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärdering av vår förvaltning.

När vi bestämmer normalportföljen utgår vi från avkastningsmålet 3 procent realt och en tidshorisont på 10 år. Normalportföljen visar på den optimala fördelningen mellan tillgångsslagen aktier, räntebärande värdepapper, fastigheter och alternativa investeringar för att vi ska kunna nå vårt långsiktiga mål och med hänsyn till den risknivå vi satt. Beräkningen baseras på data om historisk avkastning och korrelation mellan tillgångsslagen samt på prognoser för förväntad framtida långsiktig avkastning för respektive tillgångsslag.

Fördelningen inom normalportföljen är en referens vi kontinuerligt följer. Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras också ständigt fördelningen mellan tillgångsslagen i vår portfölj. Vi kan välja att regelbundet balansera tillbaka till normalportföljens fördelning, men vi har också möjlighet att avvika inom vissa fastställda ramar, och göra en så kallad taktisk allokering.


Val av förvaltare

När Svenska kyrkan på nationell nivå väljer förvaltare fokuserar vi på två övergripande områden: hållbarhetsinriktningen i förvaltningen och förmågan att leverera en stabil finansiell avkastning.
Vad gäller hållbarhet måste förvaltaren leva upp till våra krav enligt finanspolicyn och våra placeringsregler för etik och hållbarhet. Förvaltaren ska ha god förmåga att kunna integrera faktorer som gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i den finansiella analysen av företagen. Förvaltaren måste även se hållbarhetsfrågor som möjligheter i förvaltningen och inte enbart något som har att göra med riskhantering, även om det givetvis också är ett viktigt område. Man ska alltså kunna identifiera företag som ser hur hållbarhetsarbete kan skapa nya affärsmöjligheter och värden, snarare än problem och kostnader.

I den analys vi gör av förvaltaren och förvaltningen säkerställs också att förvaltarna har ett regelverk som gör att vi kan undvika placeringar i bolag som strider mot vår policys etiska krav vad gäller till exempel fossila, vapen, tobak och pornografi.
Beskrivningen ovan gäller främst aktieförvaltning, men hållbarhetskraven gäller samtliga tillgångsslag.
Vad beträffar den finansiella förmågan underlättar det givetvis om förvaltaren kan visa upp en bra historik, men i slutändan handlar det mycket om förtroende. Vi måste försöka göra en helhetsbedömning av förvaltaren och känna oss trygga med dess organisation, strategi och förmåga att leva upp till de krav vi ställer.


Uppföljning av förvaltningen

Utöver det tioåriga avkastningsmålet har vi en kontinuerlig utvärdering av de enskilda förvaltningarna och totalportföljen. Förvaltarna jämförs mot relevanta jämförelseindex och för totalportföljen jämför vi avkastningen mot vårt sammanvägda jämförelseindex. Vi räknar ut en jämförelseavkastning utifrån de olika tillgångsslagens vikt i den strategiska normalportföljen, baserat på vad respektive index gett för avkastning.

All förvaltning på nationell nivå sker hos externa förvaltare och är numera enbart i olika fonder. Onoterade innehav återfinns endast inom tillgångsslagen fastigheter och alternativa investeringar. Inom båda dessa tillgångsslag kan den löpande värderingen ofta vara förknippad med en stor portion osäkerhet. Tanken med innehaven är att behålla till förfall eller exit (försäljning). Det är först då man kan se om man fått betalt för den större risk dessa ofta illikvida innehav är förknippade med, alltså att de inte går att handlas med under fondens livstid.
Utöver den finansiella utvärderingen granskar vi även förvaltarna och innehaven utifrån våra hållbarhetskrav med hjälp av oberoende extern screening (genomlysning) av innehaven. I finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå står uttryckligen att företagen vi investerar i ska följa internationella ramverk och normer för mänskliga rättigheter, miljö, arbetsförhållanden och bolagsstyrning.

Investeringsprocessen beskrivs som en strut enligt bilden ovan. Förvaltarna väljer ut ett antal bolag ur sitt investeringsuniversum, som är den stora mängd bolag som finns att välja på för aktieportföljen i fråga. Sedan gör förvaltarna både en finansiell analys och en hållbarhetsanalys för att säkerställa att urvalet av bolag som portföljen kan välja bland klarar alla uppställda krav, inklusive Svenska kyrkans finanspolicy. Därefter sätts den optimala portföljen ihop (steg 1-3).


Screening och bolagsdialog

Utöver förvaltarnas egna analyser och genomlysningar (screening), låter vi en oberoende analysfirma utföra en kontrollscreening minst en gång om året.
Screeningen kontrollerar att inget bolag bryter mot kriterierna för kontroversiella verksamheter och om något av bolagen har handlat i strid mot ramverk och internationella konventioner som syftar till att skydda människor och miljö.
Om så är fallet undersöker analysfirman anklagelserna. Om de visar sig riktiga och pekar på allvarliga brister i företagets styrning inleder de en påverkansprocess som Svenska kyrkan kan delta i.

Våra bolagsdialoger idag utgår från hur stora problem vi ser i bolagen. och till vår hjälp har vi analyshuset Sustainalytics. Vi får dock endast ett fåtal träffar på överträdelser i vår portfölj och de är sällan så allvarliga att vi måste agera. Omkring 5 procent av våra innehav (eller 18 bolag) fick träffar år 2019, varav tio var föremål för utvärdering och åtta hade en pågående dialog. Det är dialoger inom till exempel kakaoindustrin som har pågått i flera år och där bolagen visar på ansvarsfullhet i mycket komplexa frågor där de har begränsat inflytande, men även frågor om penningtvätt i ett antal banker, där vi följer utvecklingen noga.
Läs vår finanspolicy här.

Investeringsprocesses

Investeringsprocessen beskrivs som en strut enligt bilden ovan. Förvaltarna väljer ut ett antal bolag ur sitt investeringsuniversum, som är den stora mängd bolag som finns att välja på för aktieportföljen i fråga. Sedan gör förvaltarna både en finansiell analys och en hållbarhetsanalys för att säkerställa att urvalet av bolag som portföljen kan välja bland klarar alla uppställda krav, inklusive Svenska kyrkans finanspolicy. Därefter sätts den optimala portföljen ihop (steg 1-3).

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning handlar om förväntningar och bestämmelser om hur företag ska styras, regleras och kontrolleras för att tillfredsställa ägarna och andra intressenter. Den svenska koden för bolagsstyrning tar bland annat upp frågor som styrelsens ansvar och roll, revision och rapportering.