Foto: Anke Decker

Den historiska bakgrunden -Södra kyrkogården

Kyrkogårdens historia

Under 1600-talet flyttades staden Kalmar från det utsatta läget nära slottet till Kvarnholmen. Under en kort period låg marken som utgjort den medeltida staden öde. Snart började man dock åter bebygga platsen och anlägga trädgårdar och tobaksodlingar. Området där Södra kyrkogården kom att anläggas hörde till de platser som redan i slutet av 1600-talet fick en ny användning. Då anlade kommendanten på Kalmar slott, Erich Baaz Leijonhielm, en trädgård för slottets räkning på den gamla klostermarken.

Det var alltså kronan dvs staten som vid den här tiden ägde marken. I mitten av 1800-talet växte Kalmar, liksom många andra städer, kraftigt. Ny mark behövdes för att bygga bostäder och institutioner. Kronan ägde i flera städer markområden som man tänkt sig behövdes för olika försvarsanläggningar. Då detta behov inte längre fanns överlämnade staten sina fortifikationsjordar till de växande städerna.

Formellt överlämnades marken 1861. Då hade redan förste lantmätaren C J A Magnét utarbetat ett förslag på kyrkogårdsanläggning. Det låg klart 1859. Den kyrkogård Magnét ritat var på många sätt en för sin tid typisk stadskyrkogård. Anläggningen var placerad en bit utanför stadsbebyggelsen, vilket låg i linje med de rådande idéerna om en mer hygienisk stad.

Man hade vid den här tiden fått klart för sig hur sjukdom kunde spridas. Många av de medeltida kyrkogårdarna som låg i anslutning till en stads kyrka var också sorgligt misskötta och på flera sätt otrevliga platser. När man anlade nya kyrkogårdar stävade man efter att få mera parklika anläggningar och ett effektivare utnyttjande av marken.

På Södra kyrkogården anlades ett rätvinkligt nät av raka gångar som tydligt avgränsade de olika gravkvarteren. Gångarna var breda och kantades av lindalléer som planterades 1862. I kyrkogårdens mitt uppfördes ett gravkapell i nygotisk stil med spetsiga takspiror och fönsterbågar. Kapellet stod klart 1863 och bekostades av medel från stadens Utskänkningsbolag. Ritningarna gjordes av Theodor Ankarsvärd. Han var verksam som arkitekt i Växjö och har bl.a. ritat det fd rådhuset, idag stadshotellet, i Växjö. Utmed kyrkogårdens murar och gravkvarterens ytterkanter iordningställdes gravplatser för dem som ville köpa sig en plats och i kvarterens mitt linjegravsområden för dem som inte hade råd att betala.

Kalmar stad fortsatte dock att växa och redan 1889 var man tvungen att bygga ut Södra kyrkogården. Det nya området tillkom i kyrkogårdens sydvästra del och gav hela anläggningen formen av en vinkelhake. Den nya delen fick samma utseende som den äldre delen. Kyrkogården idag Södra kyrkogården är på flera sätt en för sin tid typisk stadskyrkogård. Den är placerad utanför stadens centrum och ligger inte i anslutning till en kyrka. Istället finns ett kapell mitt på kyrkogården. Kyrkogården hade från början en bestämd utformning som man följt ända fram till idag. Det är räta vinklar, raka gångar, noga avdelade gravkvarter och en tydlig uppdelning mellan köpta och allmänna gravplatser som bygger upp kyrkogårdens karaktär. En viss anpassning efter slottets vallgrav har man varit tvungen att göra vilket bryter av den strikta rätvinkliga formen. 

Källa: Utdrag ur Kalmar läns museums kulturhistoriska inventering av kyrkogårdar/ begravningsplatser i Växjö stift 2005. 

En spännande tid
Sett ur historiens backspegel är senare delen av 1800-talet en mycket spännande tid på grund av de politiska och tekniska processer som pågick i Europas samhällen. De politiska ideologierna, inte minst med liberalismen som krävde reformer som förbättrade villkoren för individerna, skapade en pågående politisk samhällsdebatt som kom att reglera och förbättra allt från barnarbete och sjukvård till lagstiftning och utbildning. Och de tekniska landvinningarna i industrialiseringens fotspår medförde förändringar och utveckling i allt från jordbruksskiften och urbanisering till nya tekniska landvinningar inom många områden.

Folkrörelsetid 
Samtidigt levde majoriteten människor i Sverige fortfarande av vad jorden gav, och under senare delen av 1800-talet påverkade flera torkor beslutet hos många svenskar att emigrera till Amerika eller andra delar av Europa. En religiös frigörelse med uppkomsten av frikyrkliga rörelser bröt också fram under 1800-talet, liksom nykterhetsrörelsen som hade ett krävande arbete, då genomsnittssvensken konsumerade ca 40 liter sprit/år. Till skillnad från ca 10 liter/person och år, i dag.

Kvinnor under 1800-talets senare del
Forskning har visat att kvinnor deltog aktivt i dessa folkrörelser, och att folkrörelserna blev en plattform mellan ”hemmet” och ”offentligheten”.

Annars var kvinnan som omyndig. Ett undantag var att en ogift kvinna från 1863 kunde ansöka om myndighet vid 25 års ålder. Och 1873 öppnades de svenska universiteten för kvinnor och 1874 fick en gift kvinna rätt att förfoga över sin egen eventuella inkomst. Kring mitten av 1800-talet gick det framåt till viss del för de ogifta kvinnorna medan gift kvinna fortfarande var omyndig. Och till skillnad från idag var äktenskap något fullständigt självklart på den tiden.

Något om Kalmars historia och tidsanda vid tillkomsten av Södra kyrkogården
Vad skedde då i Kalmar strax efter mitten av 1850-talet? De stora samtalsämnena torde ha varit anläggandet av en järnväg som sträckte sig från södra stambanan bort till Kalmar, och som efter diverse förseningar invigdes 1874 av Oscar II.

Man byggde ut hamnen och rev befästningsmurarna i samma veva. Det senare gjorde många Kalmarbor upprörda, särskilt som man använde mycket av stenen till att bygga de nya kajerna i hamnen. En av de som protesterade var rektor Dahm, som tillsammans med sin hustru Laura är en av huvudpersonerna i sommarens kyrkogårdsteater. 1862 fick Kalmarborna sina första gatlyktor försedda med gas.

Läs i broschyren Södra kyrkogården 150 år

Väpenvägraren gestaltas på Kyrkogårdsteatern Foto: Anke Decker