Duvan återkommer med olivkvisten och hoppet till alla som befinner sig i arken.
Foto: Agneta Adeen

S:ta Birgitta kyrka - en berättelse

En borg, en ruin, en kyrka - och ett "reningsverk". Birgittakyrkan är en förkunnelse i sig själv.

S:ta Birgitta Kyrka

Kyrkan är mer än ett rum. Den finns även utanför oavsett om kyrkobyggnaden är hel eller har fallit samman. Hon är inte byggnaden utan summan av alla människor i alla tider som tror, har trott och kommer att tro på Jesus. Gud bor inte i kyrkan, kyrkan finns för att vi ska kunna finna Gud.

S:ta Birgitta kyrka är inte vilken kyrka som helst. Hon är byggd som en ruin där ute och inne suddats ut. Samtidigt är hon en borg - ett skydd mot det onda en trygg plats. Under byggtiden beskrevs kyrkan av en granne som ett reningsverk. Det är så den kan te sig från utsidan. Reningsverk är en bra beskrivning. I gudstjänsten blir vi fria från det som tynger oss, renade från synd och förlåtna.


S:ta Birgitta kyrka invigdes Kyndelsmässodagen den 1 februari 1975.
Den är ritad av arkitekten Ove Hidemark. Egentligen ville arkitekten bygga kyrkan på en kulle omgärdad av stengärdsgårdar. En klassisk kyrka ”mitt i byn”, en kyrka som samlingsplats på helig mark. Stadsplanen ändrades dock och på den höjd där kyrkan skulle ha legat byggdes istället Berga centrum.
Långt innan kyrkan kom till firades gudstjänster i Kapellgården. Det gula huset tjänar idag som kontor för de anställda med samtalsrum och rum för våra ungdomar.

 På tornet sitter den gyllene tuppen, gjord av konstsmeden Juhani Nurmi. Tuppen är en symbol för vaksamhet. Tuppen söker upp gårdens högst belägna plats och vakar över området. Tuppen är ondskans fiende och symboliserar som kyrktupp också förkunnaren av Kristi lära. Birgittakyrkans tupp vrider sig som en vindflöjel. Den vänder sig mot vinden. Så ska den kristne också vara beredd att göra – frimodigt vända sig mot ondskan.

Interiören
Altaret

Det stora fönstret i öster hålls samman av ett gigantiskt kors. Högst upp på kyrkan mellan borgtornen finns den nästan två meter höga tuppen som våren 2020 restaurerades och förgylldes. Foto: Agneta Adeen

Altaret är ritat av professor Olle Nyman. Framtill visas ett stiliserat träd, ”livets träd”, med stammen och grenarna. Vid ett träd skedde syndafallet, på ett korsträd sker försoningen. Altarets form är kvadratiskt. Kuben är en bild av fullkomligheten - Gud.  I Uppenbarelseboken kap 21 beskrivs det nya Jerusalem som en stad byggd av rent guld, med en stadsmur av jaspis och vars grund är smyckad med alla slags ädla stenar. Birgittakyrkans altare har sin förebild i denna beskrivning. Altarskivan är belagd av guld, sidorna (med vardera tolv plattor) har jaspisfärg och på sidorna i söder, öster och norr är de tolv ”grundstenarna” fastsatta. Det finns en 13:e sten i öster, med ett Birgittakors påmålat i guld. Den är symbol för den  heliga Birgitta som gett namn åt kyrkan. De tolv  stenarna symboliserar Uppenbarelsebokens tolv ädelstenar som i sin tur symboliserar de 12 apostlarna men också de 12 ”egenskaper” som kännetecknar Kristus.

Korset

Korset vid altaret är ett segerkors som symboliserar den uppståndne Kristus som kung. Han har kronan på huvudet och sträcker ut sina händer som vill han säga: Kom in i min kärlek, kom allt är redo! Korset är gjort av träkonstnären av Eva Spångberg. Kyrkan har också ett särskilt processionskors. Det har – precis som Birgittaordens krona – Kristi fem sårmärken avbildade.

Solen

Solen är avbildad i kyrkans tak över fönstret i öster. Så som solen kommer med värme, ljus och liv till det skapade på jorden, kommer Gud till oss i Jesus Kristus. Vi tar emot Guds gåvor mot öster och ger våra egna gåvor från väster. Mot öster bär vi fram oss själva som ett offer med våra böner, bekännelser och lovsånger.
Det väldiga, korsmärkta fönstret i öster är viktigt. Det öppnar perspektivet mot himmelen. Vi ser himlen, men vi gör det genom korset. Jesus har banat vägen. Han är himmelens port. Liksom vi har en levande och uppstånden Herre har Birgittakyrkan en levande altartavla i fönstret mot öster. Korset i fönstret syns bäst från utsidan där det är tydligt att korsarmarna sträcker sig runt kyrkan ända ut mot parken. 

 

Dopfunten

På kyrkans lägsta punkt står dopfunten. Här går källan i dagen, direkt ur våtmarkerna. Den grönfärgade stenen visar på det låga, mossiga och sanka området där källan flyter fram, och den klarblå stenen vittnar om själva källflödet. Ordet dopfunt betyder just dopkälla. Den här källan kan härledas bakåt i kyrkan. Från ingången kan vi följa flödet ända fram till altaret.

Takkorset

Hela Kristi kyrka vilar på korset – precis som Birgittakyrkan bärs upp av den väldiga takkonstruktionen i form av ett kors. Korset är tecknet på Guds ofattbara kärlek till sin skapelse och till oss människor. Takkonstruktionen i Birgittakyrkan håller en mäktig tyst predikan.

Kapellgården

Kapellgården som ligger intill kyrkan tillhör också församlingen. På undervåningen bedrivs en del verksamhet och på övervåningen har de flesta anställda sina kontor.
Långt innan kyrkan byggdes firade man gudstjänster i Kapellgården. S:ta Birgitta kyrkostiftelse samlade in pengar för att så småning om kunna bygga kyrkan. Huset var tidigare mangårdsbyggnad på den Säfströmska gården.

Ove Hidemark

Född: 25 februari 1931
Död: 5 januari 2015

Professor i restaureringskonst vid Konstakademins arkitektskola. Författaren till standardverket: ”Så renoveras torp och gårdar”
Har restaurerat bland annat Kina slott, Sätra brunn, och Skokloster. Ove Hidemark var ansvarig för renoveringen av uppbyggnaden av Katarina kyrka efter branden 1990.