En guide till Buråskyrkan

Historik • Byggnaden • Interiören • Inventarier

Text av Tobias Henning. Källa: Jubileumsskriften ”Mötesplats i 25 år, Buråskyrkan 1971-1996” samt fotoalbum över Buråskyrkan 1963-78 upprättade av Rolf Glemme.

Historik

Gamla Buråskyrkan • 1949-1971

28 januari 1949 bildades Burås kyrkostiftelse, med överinseende av Göteborgs småkyrkostiftelse. En av de första uppgifterna var att ge ett anbud för baracker till en provisorisk småkyrka i Burås.

Den helige Mikaels dag, 1 oktober 1950, invigdes den provisoriska kyrkan av biskop Bo Giertz. Den bestod av två före detta militärbaracker. Kyrkan låg på Framnäsgatan, ungefär där Framnäsgården ligger idag.

1956 var det biskopsvisitation i församlingen. Bedömningen gjordes att Burås som distrikt redan fungerade som ”något av en församling för sig”. Som resultat av detta indelades församlingen organisatoriskt i tre distrikt: Johanneberg, Landala och Burås.

1957 ombildades Burås kyrkostiftelse till en ny stiftelse ställd under kyrkorådets överinseende istället för Göteborgs småkyrkostiftelse. En orsak till ombildningen var att få disponera ”Krokslätts kapellbyggnadsfond” för den nya Buråskyrkan.

1958-59 blev Burås kyrkostiftelse synlig och aktiv på ett helt annat sätt än tidigare. Bland annat genomfördes det 1959 en stor dörrknackningskampanj för att samla in gåvor i stadsdelen till kyrkobygget.

16 februari 1961 erhölls en tomt för den nya kyrkan. Ur församlingsbladet påsken 1961: ”Tomten är belägen på den lilla höjden österut från korsningen Fridkullagatan-Framnäsgatan, intill den vackra björkdungen. Läget är synnerligen lämpligt med hänsyn till både den nuvarande och den planerade bebyggelsen”.

1964-68 avstannade arbetet eftersom oklarheter rådde angående byggnadstillstånd. Trafikbyrån ville eventuellt lägga en 4-filig trafikled över den aktuella tomten.

1966 var det biskopsvisitation i församlingen och biskop Bo Giertz konstaterade: ”I Burås har man i år fått måla om de hårt nerslitna lokalerna. Att en provisorisk barackkyrka blir så gammal, att den måste restaureras, det är en allvarlig påminnelse om att det har blivit något fel i tidtabellen”.

I mars 1968 kom beslutet att det inte blev någon trafikled. Arbetet med kyrkan tog ny fart. Per-Axel Ekholm utsågs till arkitekt och året därpå godkände Burås kyrkostiftelse förslaget på utformning.

Nya Buråskyrkan • 1971-idag

17 dec 1969 erhölls igångsättningstillstånd för den nya Buråskyrkan och första sprängskottet gick den 9/4 1970.

Kyrkan ritades av Per-Axel Ekholm och byggdes av elever från Yrkesskolan under ledning av byggmästare Arvid Malm.

Gällande ekonomin bidrog Burås kyrkostiftelse med 566 800 kr (varav 350 000 kr insamlats genom arbetskretsens försäljningar), Göteborgs kyrkliga samfällighet beviljade 537 600 kr, och Göteborgs Småkyrkostiftelse bidrog med 153 600 kr, totalt 1 258 000 kr. Denna summa räckte inte riktigt ända fram utan man fick begära tilläggsanslag för inventarier m.m.

Heliga trefaldighets dag 6 juni 1971 invigdes den nya kyrkan av biskop Bertil Gärtner.

Kyrkobyggnaden

Byggnaden

Byggnaden är enkelt och funktionellt utformad, med ett tidstypiskt avskalat och något stramt formspråk. Klocktornet är placerat i kyrkans södra hörn, och kröns av ett smäckert kors.

Kyrkorummet är kvadratiskt och har en sydväst-nordostlig orientering med koret i nordost. Det asymmetriska ljusinfallet genom två rumshöga fönster samt takets kraftiga sidoställda limträbalk sätter stark prägel på rummet.

Interiören är enkelt utformad med tunt slammade, vit-färgade tegelväggar. Innertaket är platt och av trä betsat i rödbrunt, golvet är täckt med svart skiffer.

Altare, kor och dopfunt är enkelt utformade i vitmålat tegel och mörkt grönbetsat trä. Orgelns arkitektoniska uttryck bryter mot den övriga inredningen.

Församlingshemmet finns under kyrkorummet i souterrängvåningen. Där finns även lokaler för barn- och ungdomsverksamheten.

1982 gjordes om- och tillbyggnad av Buråskyrkan. Entrén byggdes ut med kapprum, toalett och samtalsrum. Bredvid sakristian byggdes två arbetsrum, för präst och diakon.

Inventarier

Krucifixet: Altarprydnaden skänktes av Brödraförsamlingen till dåvarande distriktspräst Evert Nordlund för den provisoriska kyrkan.

Altarljusstakarna: De sex silverljusstakarna som används på altaret skänktes till kyrkan och togs i bruk påsken 1973.

Glaskorset: Glaskorset på altaret är formgivet av Christer Sjögren, Lindshammars glasbruk 1974. Det stod från början i fönstret till höger om altaret.

Dopfunten: Dopfunten är fastmurad på sin plats framför det stora fönstret och är utformad i vitmålat tegel och mörkt grönbetsat trä.

Bänkarna: Tillverkades av Nihlmarks, Hisingen. Bänkarna var från början trävita men har med tiden gulnat. Enligt arkitektens förslag skulle de ha varit rödmålade.

Predikstolen: Den ursprungliga predikstolen var precis som dopfunten fastmurad. Den var placerad framför de vänstra bänkraderna och utformad i vitmålat tegel och mörkt grönbetsat trä. För att skapa ett flexiblare kyrkorum ersattes denna predikstol med en flyttbar variant 2001. Den nya predikstolen imiterar den ursprungliga stilen men är utförd i trä och är utrustad med två hjul undertill. I nuläget används inte predikstolen utan förvaras på annan plats i kyrkobyggnaden.

Konstverk i keramik: Till långfredagen 1973 fick Buråskyrkan det konstverk som sitter på bakre väggen, ”Jesu nedtagande från korset”, utfört av Bengt och Ann-Sofie Lindqvist.

Vävnad föreställande Jungfru Maria: Denna prydnad, bredvid fönstret vid dopfunten, fick kyrkan på Jungfru Marie bebådelsedag 1994. Det är en bildväv i gobelängteknik utförd av texilkonstnär Ditte Hallberg. Den föreställer Jungfru Maria med hennes barn, och talar om Gud, den utgivande.

Kormattan: Den gröna kormattan i rölakanteknik är tillverkad av ull och lin, med orientalisk inknuten frans. Mattan är utförd av konstnär Elisabeth Theba och togs i bruk på Mikaelidagen 29 sept 1974.

Övriga textilier: De flesta av kyrkans kalkkläden, bursor och stola är tillverkade av Maj Brudin, Grebbestad. Textilierna är enkla med grov vävnad, vilket är typiskt för 1970-talet.

Den violetta mässhaken har Elisabeth Theba tillverkat 1975. Den rostfärgade mässhaken är tillverkad av S.W. Licium 1950.

En vit stola är tillverkad av Christina Westman, Vävkammaren i Göteborg 1973. Två vita stola är tillverkade av Kerstin Nordblom, Frillesås, 1976 samt 1987.
Predikstolskläden och bokband är tillverkade av Christina Westman.

Predikstolsklädena skänktes till kyrkan i samband med invigningen 1971.

 

Orgeln

Orgeln har nio stämmor. Den är byggd av Ålems Orgelverkstad AB 1997-1999, under ledning av Sune Fondell. Orgeln är utförd i klassicistisk stil vilket bryter med kyrkorummets i övrigt modernistiska karaktär.

Under 1990-talet väcktes behovet av en ny orgel och en insamling för detta ändamål startade 1994. 1997 tecknade Göteborgs Småkyrkostiftelse, i samarbete med kyrkorådet, kontrakt på den nya orgeln, som stod klar 1999.

Den ursprungliga orgeln, som installerades i samband med kyrkans invigning, såldes till Fiskebäcks missionsförsamling.

Kyrkklockorna

Klockorna är gjutna 1970 i Ystad.

Storklockan
Ton: B
Diameter: 86 cm
Höjd: 86 cm
Vikt: 427 kg
Inskription: Psalt. 100:4 - ”GÅN IN I HERRENS PORTAR MED TACKSÄGELSE.”

Lillklockan

Ton: Ciss2
Diameter: 72 cm
Höjd: 72 cm
Vikt: 248 kg
Inskription: Sv. Ps. 204:2 - ”EN NÅD DET ÄR ATT I VÅRT LAND ÄN TEMPELKLOCKOR LJUDA.”

Dop, konfirmation, vigsel, begravning

I livets alla skeenden är du välkommen till Johannebergs församling.

Kontakta oss!

Hör av dig till oss via telefon eller e-post. Söker du någon av våra medarbetare hittar du kontaktuppgifter här.

Bord med kalender, telefon, kaffekopp och person som sitter med surfplattans kalender

Kalender

Här finns information om församlingens gudstjänster och samlingar.