Intervju med kyrkomötets ordförande Karin Perers

Karin Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrkovalet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga.

– Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är då vi kan bilda goda lag tillsammans.

Lust att dela med sig

Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska du bara göra om du känner dig bekväm med det:

– Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn!

De viktigaste uppgifterna för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet.

Budgeten ett sätt att prioritera

Direkt efter kyrkovalet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara mycket konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musiklivet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat?

–  Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin.

Diskutera vad församlingen vill

Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinstruktion. I den formuleras vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är ett gemensamt arbete i församlingen att ta fram den. Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlingsinstruktionen.

När du vill engagera dig ska du börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i.

Kyrkopolitiker ska ställa frågan

Karin tycker att de som redan är aktiva i kyrkopolitiken har ett ansvar att fråga dem som hittills inte är engagerade om de vill ställa upp. Själv gick hon som ung kyrkopolitiker till en kyrkokör med många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomineringsgrupp. Efteråt var det två körmedlemmar som tackade ja.

– Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig!

Skulle det inte finnas någon nomineringsgrupp som passar dig går det också att bilda en ny grupp. Då behöver ni vara ett antal människor som har samma vision och ni behöver stödpersoner för att kunna registrera en ny grupp.

Församlingsrådet ett sätt att engagera sig

Karin tipsar också om församlingsråden. Att vara med i ett sådant råd är också ett sätt att engagera sig. Ofta har flera församlingar gått samman i ett gemensamt pastorat. I så fall ska det finnas församlingsråd i varje församling. Vilka som ska vara med i råden bestäms inte i kyrkovalet utan efteråt.

– Det är föreskrivet att det ska vara öppna möten dit alla är välkomna att vara med och föreslå vilka som ska vara med i församlingsråden. Kyrkofullmäktige väljer sedan vilka som ska ingå i församlingsråden, säger Karin Perers.

Kyrkan gav en hemhörighet

Karin Perers kommer från en bondgård i Dalarna där kyrkan var en självklar del av livet. Hennes eget engagemang som förtroendevald startade när hon som mycket ung kom till Stockholm och Sofia församling på Södermalm. Hennes allra första uppdrag var att delta i arbetet med församlingsbladet.

– Kontakten med kyrkan gav mig en hemhörighet i storstaden, säger hon.

Text: Maria Sandell

Läs mer om att ställa upp i kyrkovalet på: 

www.svenskakyrkan.se/stall-upp