Ett uppslag av tidningen Mötesplats

Mötesplats nr 4/2020

Nyhet Publicerad Ändrad

ett magasin från Hudiksvallsbygdens församling. Här kan du läsa församlingens magasin som en bläddringsbar digital tidning, några längre versioner av en del reportage och lite bonusmaterial.

Mötesplats Svenska kyrkan är ett pappersmagasin som utkommer fyra gånger om år och skickas till alla hushåll i församlingen. På den här sidan kommer du att kunna hitta längre versioner av en del artiklar i bladet, filmer, recept och extra bildmaterial. Du får också gärna ge respons på artiklar och innehåll i kommentarsfältet längst ner på sidan. Trevlig läsning! 

Församlingsmagasinet finns också att hämta i församlingens kyrkor och församlingshem.

På kyrkbacken

En fotograf i röd mössa riktar kameran mot dig

Hur ser omtanke ut?

Bidra med nytagna foton till en almanacka för 2022 som säljs till förmån för kyrkans internationella arbete. Församlingens Act-grupp samarbetar med Hudiksvalls fotoklubb och utser 12 passande månadsbilder.

Läs mer. här följer en Längre version av tidningens reportage.

Ett barn är fött

Bryt en tradition är temat för årets julinsamling, genom Act Svenska kyrkans internationella arbete. Det handlar om att bryta traditioner som till exempel könsstympning och tvångsgifte. En som sett mer än många andra när det gäller detta är Margareta Sidenvall, pensionerad gynekolog från Hudiksvall.

Margareta bestämde sig redan som 12-åring att hon skulle bli läkare och hon skulle arbeta i Afrika. Detta efter att ha läst en artikel om Albert Schweitzer i tidningen Allers hemma hos mormor.  

Hennes första arbete var tillsammans med maken Ragnar, i Etiopien 1973, med EFS som uppdragsgivare. Erfarenheterna där visade att man måste vara välutbildad för tjänstgöring på afrikanska sjukhus, man behöver ha kapacitet att själv lösa de problem som uppstår. Så innan nästa utlandsuppdrag specialiserade hon sig och utbildade sig till gynekolog.  
 
- Detta p.g.a. det underläge som jag fann att kvinnorna hade. Det var inte bara fattigdomen och en omöjlig samhällsstruktur som gjorde dem utsatta, utan även just faktumet att de var kvinnor. 

1980 - 85 hade Margareta och Ragnar ett långt utlandsuppdrag i Tanzania, genom dåvarande SKM (Svenska Kyrkans Mission) De hade då tre barn i åldrarna 3-8 år och i Tanzania 1982 föddes deras yngste son Erik. De återvände till Sverige då de kände att barnens behov av skola krävde det.

I kampanjmaterialet för julinsamlingen kan man läsa att den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år är kopplad till graviditet eller förlossning.

- Ja en kvinnas kropp är inte färdigutvecklad förrän vid 18 års ålder. Alla graviditeter för tonåringar med förlossning som följd ökar risken för liv och hälsa, säger Margareta.  
 
Villkoren för en lyckad förlossning är att kvinnan är över 18 år och att hon dessutom haft ett gott näringsupptag. En flicka som inte får näringsriktig mat under uppväxten riskerar att inte utvecklas på rätt sätt. Bäckenet kan bli snävare än det genetiskt var tänkt. När hon så blir gravid så räcker inte bäckenet till och vid förlossning med för trånga förhållanden kan s.k. fistlar bildas. Det innebär att kvinnan får onormala öppningar mellan urinblåsa-slida och ändtarm-slida. Den fortsatta tillvaron för kvinnan blir ett liv med ständigt läckage av urin och avföring. Hon luktar illa och social stigmatisering och förskjutning är vanligt förekommande. Margareta har sett detta lidande på nära håll och gjort otaliga fisteloperationer för att återställa förhållandena i slidan.

Preventivmedel  
Utan tillgång till preventivmedel – och en acceptans att använda dem, så föder kvinnor för många barn och riskerar mödradöd vid förlossning.  Sett över en skala är första förlossningen riskfylld, det är testet för en kvinna om hennes kropp klarar att föda fram ett barn.

- Andra och tredje förlossningarna är de säkraste. Från fjärde förlossningen börjar risksiffran åter stiga och från åttonde förlossningen är det riktigt farligt, berättar Margareta.

Vad som händer är att livmodern ”blir trött” och orkar inte framkalla värkar som kan föra barnet ner i kanalen. Särskilt uttalat är detta om det föreligger ett missförhållande i bäckenstorleken. Kraften räcker inte till att omforma barnets huvud (se bild). 
Efter förlossningen orkar livmodern inte dra ihop sig. Att den har denna förmåga är livsavgörande – annars förblöder kvinnan. Av alla dödsorsaker vid förlossningen är blodförlust den vanligaste bakgrunden.

Infrastruktur  
I många länder är infrastrukturen en faktor som gör att människor inte kan ta sig till sjukvård. Fortfarande är transporter till fots ett vanligt sätt att komma till sjukvård. Många byar finns i väglöst land.  
- Helt tydligt kan man notera att akutmottagningar och trycket på förlossningsavdelningar minskar under regntid – vägarna är helt enkelt inte farbara. Det är också fler människor som kommer nätter med fullmåne, då ljuset gör det lättare att ta sig fram, berättar Margareta. 

Hon delar ett minne från 2001 då hon arbetade på ön Pemba som hör till ögruppen Zanzibar. Hon fick då ta emot en gravid kvinna som kom in med en mycket allvarlig form av havandeskapsförgiftning. Kvinnan kom in med biltransport från en avlägsen plats. Hon var medvetslös och hade allvarlig organsvikt. Margareta hanterade den akuta situationen och förlöste henne sedan med kejsarsnitt och både barnet och kvinnan överlevde.  
I kvinnans mödravårdskort framgick det att man flera veckor innan hon kom in, hade sett tecken på risk för allvarlig havandeskapsförgiftning. Kortet var skrivet på engelska, som det brukar i journaler i Zanzibar/Tanzania. Det stod tydligt och klart att kvinnan remitterades till sjukhus flera veckor innan hon verkligen kom.  
Margareta tänkte - här har sjukvårdspersonalen talat med termer och skrivit på språk som kvinnan inte förstår. Men när kvinnan tillfrisknat frågade hon henne och det visade sig att familjen helt enkelt inte haft pengar till att ordna transport förrän dagen när de kom.

Efter Tanzania har Margareta av familjeskäl fortsatt enbart med korttidsuppdrag. Sitt sista uppdrag hade hon 2015.  

- Orsaken att jag inte kunde fortsätta var att den sändande organisationen Skandinaviska Läkarbanken inte "vågade" sända mig p.g.a. mitt engagemang för Fikru Marus frigivning från fångenskap i Etiopien. De var rädda för min säkerhet, vilket jag tyckte var överdrivet.  

När Fikru Maru släpptes 2018 hade Margaretas arbetstillstånd gått ut. Att söka nytt var omständligt och krångligt och hon kände sig, efter några års uppehåll, lite ringrostig så det kommer inte att bli några fler läkaruppdrag utomlands. 

Margareta har i perioder i ca åtta år och genom olika organisationer arbetat på sjukhus i Etiopien, Tanzania och Liberia. Vid korttidsuppdragen var det s.k. volontärsuppdrag utan lön med bara en viss ersättning. Det som ev. blev över gav hon till olika stödprojekt. 

Vilken fantastisk tjänstgöring OCH välgärning!

En ambulans på regnskadad lerig väg
En ambulans på regnskadad lerig väg

Skänk en gåva som förändrar människors liv

Grattis till vinnarna i höstkrysset:
Ulla Berglund, Sven Erik Valter, Marianne Eriksson

Välkommen att hämta din vinst på Församlingsexpeditionen

Rätt lösning!

Ge gärna respons på artiklar och innehåll

Nedan finns sidor från Svenska kyrkan på nationell nivå. Du kommer att lämna församlingens webbplats och omdirigeras till Svenska kyrkans gemensamma webbplats.

 

Bönewebben är en plats där du kan skriva din bön och tända ett ljus för någon du tänker på.

Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans gemensamma sida för fasteaktionen.

Bryt en tradition

Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp krossar drömmar och slår sönder liv. Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Var med Act Svenska kyrkan i kampen för allas rätt till ett värdigt liv!