Foto: Susann Persson

Stora Hammars gamla kyrka

Falsterbonäsets äldsta kyrka. De äldsta delarna av Stora Hammars gamla kyrka har tillkommit omkring 1150. Innan kyrkan byggdes låg där en stavkyrka vars historia är okänd.

Klockorna i Stora Hammars gamla kyrka Ladda ner
00:00

Ta en titt på ut- och insidan av STORA HAMMARS GAMLA KYRKA

De äldsta delarna av Stora Hammars gamla kyrka har tillkommit omkring 1150. Innan kyrkan byggdes låg där en stavkyrka vars historia är okänd.

Lejonbilder på kyrkans östgavel (skadade) samt palmettornament på dopfunten leder tanken till Mårten stenmästare eller hans elever som byggmästare. Den fris som löper under yttertaket visar den äldre delen av kyrkan.

På 1400-talet byggdes kyrkan till mot öster.
Nuvarande ingång bröts upp 1804. Tidigare fanns två portaler, en från söder för män – en från norr för kvinnor. Den järnskodda porten är från medeltiden. På båda sidor om ingången finns två fundament, som man tidigare trott var vigvattenstenar. De har samma grundform som foten till kyrkans dopfunt. Därför tror man att dessa har utgjort fundament till valven, som tidigare funnits i kyrkan.

Målningar i valven

Målningar finns i den äldsta delen av långhuset. De föreställer skapelsen, bilder ur Kristi lidandes historia och Kristi uppståndelse. Målningarna var tidigare överkalkade, men blev framtagna omkring 1965.

Dopfunt med baldakin

Den medeltida dopfunten med baldakin är unik. Den har en numera svårläslig runskrift som säger: ”Marten mik giarÞe- Mårten gjorde mig”. Baldakinen med målningar som skildrar Jesu dop är gjord av Claes Gertzon 1698.

Ullbergs altaruppsats.

Altaret och predikstolen är från 1755. Mästaren till dem är Johan Ullberg. Han var först gästgivare i Hurva, innan han helt ägnade sig åt kyrkosniderier i tidens barockstil. Altaruppsatsens motiv är den heliga nattvarden. som inramning till den heliga måltiden finns två pelare. Dessa har prytts med vinrankor, som är symboler för Guds överflödande omsorg.

Bänkinredning med smala bänkar

Bänkinredningen är från 1600-talet; längst fram prästbänken som är från 1628. I koret mot östväggen finns en brudbänk, som användes när man firade brudmässa. Bänken till vänster var klockarens bänk. Därifrån leddes sången innan orgeln fanns.
Kyrkbänkarna är mycket smala och inte så bekväma, men på så sätt fick man plats med fler personer i kyrkan.

Målningar på läktaren

Orgelläktaren pryds av en bildserie från 1698, gjord av Claes Gertzon. Den föreställer Jesus och hans apostlar. På målningarna finns angivet varje lärjunges verksamhetsfält och det sätt på vilket han dog.

Kyrktagningspall

I vapenhuset finns en liten omålad bänk, kyrktagningsbänken. Här föll nyblivna mödrar på knä vid första kyrkobesöket efter förlossningen. I kyrkan finns också en vitmålad kyrktagningspall som användes fram till sekelskiftet.

Orgeln

Carl Grönvall från Hyby byggde orgeln 1825 – 1826. Så småningom blev den utsliten och man önskade skaffa en ny. Riksantikvariet ansåg att man i stället borde bevara och restaurera den gamla orgeln och så blev det. Orgelbyggare Anders Persson från Viken fick uppdraget att reparera den gamla unika orgeln. Piporna var tillknycklade och träet maskätet. Orgeln återinvigdes 1967.

Kyrkans förfall och restaurering.

När Stora Hammars nya kyrka invigdes 1902 förvandlades den gamla kyrkan till en ödekyrka. Klockorna i tornet togs ner för att placeras i den nya kyrkan. Församlingen fick tillstånd att riva den gamla kyrkan, men byggmästare Pettersson i Svedala, som byggt den nya kyrkan och samtidigt fått uppdraget att riva den gamla fann murarna alltför bastanta och sade: ”Låt den stå till den faller”.

Så förföll kyrkan alltmer i närmare 25 år. Det regnade in genom taket, som var ett papptak. Det gamla koppartaket hade sålts under första världskriget.

Då kom en räddande ängel, fil dr Johan af Klercker, som var riksantikvariets ombud. Ett skäl till hans insats var att han tyckte att kyrkan var en slumrande klenod. Ett annat skäl var att han genom sin mor härstammade från den välkända släkten Lovén. Prästfolket i Räng tillhörde under flera generationer släkten Lovén, som gjorde stora insatser även för St Hammars kyrka. Altaret och predikstolen som tillkom 1755 bär Pehr Lovéns namn.

Johan af Klercker startade en insamling bland släktens medlemmar. 11.200 kronor överlämnades 1925 och användes framförallt till ett nytt tak och nya fönster. Släkten fick i samband med detta tillstånd att förse en del av fönstren med initialer och symboler för avlidna Lovénare. År 1929 återinvigdes kyrkan.

Lovéns minneskyrka

Stora Hammars gamla kyrka blev sedan släkten Lovéns minneskyrka. Vid sidan av altaret finns nedgången till släktens kolumbarium med plats för 60 urnor.

Johan af Klercker ligger begravd med sin maka på kyrkogården. Graven är försedd med hans byst.

Klockstapel

Ute på kyrkogården, sydöst om kyrkan, fanns tidigare en klockstapel, som bröts sönder under en kraftig storm 1730. Den var belägen där det idag finns en familjegrav för djurläkaren Hans Jönsson.

Sommarkyrka

Efter återinvigningen, och inte minst på senare tid, har församlingen fortsatt med restaureringen av kyrkan. Mycken omsorg och pengar har lagts ned för att bevara kyrkan i sitt ursprungliga skick.

Medeltidskyrkan är numera välbesökt – framför allt på sommaren. Den är mycket uppskattad som dop- och vigselkyrka, men används även för helgsmålsbön och andra gudstjänster.